Begreppet välfärdsfällan beskriver den situation där det i välfärdssamhället inte är ekono-miskt lönsamt att övergå från socialbidragstagande till arbete, då bidragen minskar i samma takt som arbetsinkomsten ökar. Uppsatsen syftar till att svara på vilka möjligheter som finns att åtgärda detta, med fokus vad som är möjligt i det svenska samhället, och huruvida den nya svenska regeringens arbetsmarknadspolitik kan tänkas minska välfärdsfällan. Den internationellt mest framgångsrika modellen med sänkt skatt på inkomst av arbete har införts i Sverige i form av jobbskatteavdraget. På grund av det svenska bidragssystemets struktur kan man inte vänta sig några större minskningar av välfärdsfällan. Den åtgärd som förefaller vara bäst lämpad att göra arbete mer lönsamt är förslaget om sänkta arbetsgivarav-gifter vid anställning av långtidsarbetslösa..

Arbetet undersöker prestanda och estetik hos A*PS och Theta* inom olika miljötyper, där miljötyper är ett generaliserat begrepp för spelmiljöer och innefattar en struktur samt ett antal blockerande objekt. Båda teknikerna är varianter av A*-algoritmen och används för att åstadkomma estetisk vägplanering. Vägplanering innebär att finna en kortaste väg från en punkt A till en punkt B i en graf. En populär grafrepresentation i spel är rutnät med blockerande och icke-blockerande noder. Ett problem med rutnät är att algoritmerna tenderar att planera sina vägar längst med kanterna och därav resultera i sicksackformade vägar.

Syftet med denna studie var att undersöker hur behandlare reflekterar över sitt bemötande av individer som missbrukar cannabis som primär drog. Vidare undersöks hur behandlaren individanpassar behandlingen för ungdomarna samt vilka egenskaper som är bra för en behandlare att besitta. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Undersökningen gjordes av semistrukturerade intervjuer med hjälp av fyra behandlare inom missbruksvården som arbetar medungdomar som främst brukar cannabis. Studien utgickifrån Moira von Wrights relationella teori om det relationella perspektivet som är ihop vävt med Donald Schöns teori om den reflekterande praktikern.

Konkurrensen mellan företag i Sverige är fortsatt hård, samtidigt som världen blir mer globaliserad och multinationella företag söker nya marknader. Mellan åren 2008 och 2013 försattes i snitt 6260 företag i konkurs per år. Konkurser påverkar företagsägare, leverantörer, anställda, staten och samhället negativt. För företag nära konkurs finns möjlighet att försöka rädda företaget, genom företagsrekonstruktion. Det överordnade målet med företagsrekonstruktion är att rädda värdefulla affärsrörelser, undvika kapitalförstörelse samt att återställa livskraften i företag. Under perioden 2008-2013 genomförde 1045 företag rekonstruktion men endast 18 % överlevde.

SammanfattningSyftet med denna studie är att öka förståelsen för rektorers ansträngningar för att höjaskolresultaten. Såväl internationell som inhemsk forskning styrker ett starkt samband mellanskolledarskap och skolresultat. En bra skolledning skapar effektiv kunskapsorganisation medgoda elevresultat. Därför läggs ett särskilt fokus i studien på att öka förståelsen för de kraftigavariationerna i skolresultaten mellan olika skolor i Stockholm utifrån ett ledarskapsperspektiv.Undersökningen består av fyra högstadieskolor i Stockholm och bygger på intervjuer medrektorer samt dokumentanalys från skolorna. Intervjuerna bygger på frågor om skolstrategioch kunskapsorganisationens struktur och kultur.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är chefer.

Studiens syfte är att belysa enhetschefers upplevelser och värderingar av samarbetet med en företagshälsovård angående upprepad korttidsfrånvaro. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Tio enhetschefer i två kommuner intervjuades och resultatet bygger på deras subjektiva upplevelser. I studien framkom att enhetscheferna generellt anser att grundtanken i samarbetet är bra med en bra struktur. Enhetscheferna har sedan länge själva arbetat med den upprepade korttidsfrånvaron och det är även de som bedömer vilka medarbetare som hänvisas till företagshälsovården.

Hur kan pedagogerna stödja elever med koncentrationssvårigheter? Hur kan pedagogen i klassen skapa ett klimat i klassrummet som passar alla elever?Genom att intervjua sju pedagoger på fem olika skolor har vi fått deras perspektiv och syn på de här frågorna. Resultatet från våra intervjuer visar att pedagogerna är beroende av varandra för att miljön i skolan ska gynna alla elever. De intervjuade pedagogerna anser att eleverna med koncentrationssvårigheter är i behov av trygghet vilket de får genom struktur i klassrummet. Detta uppnådde pedagogerna på olika sätt beroende på om eleverna befann sig i en vanlig skola eller på en resursskola.

Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillämpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lägger fokus på konkreta undervisningsstrategier, elevens grundläggande behov som måste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lärare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. Några av de slutsatser som framkommer i studien är vikten av individualiserad undervisning, grundläggande anpassningsbehov av läromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev.

Olof Palme var en av de ledande kritiska ro?sterna under Vietnamkriget. Go?ran Perssons ro?st var betydligt fo?rsiktigare under Irakkriget. Vad beror det pa? att tva?statsministrar som representerar samma land och samma parti kan go?ra tva? sa?fundamentalt olika sta?llningstaganden? Genom att va?ga externa, interna och individuella faktorer mot varandra har vianalyserat Palmes och Perssons personliga sta?llning i svensk utrikespolitik.Vi har visat att Olof Palme och Go?ran Persson a?r mycket olika som individer och att dessa skillnader a?terspeglas i den utrikespolitik som formulerades.Eftersom vi visar att ba?de Olof Palme och Go?ran Persson har handlat kognitivtkonsistent i formulerandet av utrikespolitiken menar vi att ba?de Palme och Persson direkt pa?verkat utformningen av svensk utrikespolitik.Vi visar ocksa? att den fo?rda svenska utrikespolitiken i ho?g grad sta?mmero?verens med Palmes och Perssons egna utrikespolitiska ma?l vilket sta?rker va?ra slutsatser..

En slät yta som förses med längsgående rillor får ett minskat friktionsmotstånd i strömmande medier. Ytor med denna struktur används i många olika applikationer, allt från segelbåtar och simdräkter till flygplan. Även naturen har upptäckt dessa egenskaper. Hajar har en ytstruktur i sitt skin som är av liknande karaktär och med samma egenskaper. Hajskinnet har också en anisotrop friktionsegenskap med ökad friktion i ena riktningen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur åtgärdsprogram fungerar som ett verktyg för lärare vid planering av undervisning för elever som är i behov av särskilt stöd.  Studien presenterar en kvalitativ studie där läroplansteorin har stått som grund för att analysera resultatet. Litteraturen bygger på skollagen, läroplanen och övriga styrdokument samt på aktuell forskning. Den empiriska delen består av tre lågstadielärares intervjuer.Studieresultatet visar att lärarna skriver ett åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd på grund av läs- och skriv-, matematik- och beteendesvårigheter. Utarbetande av åtgärdsprogram sker mellan läraren, specialpedagogen/specialläraren och vårdnadshavaren.

Tanken bakom examensarbetet var att undersöka huruvida de äldre system som finns i bruk ute i organisationer idag uppfattas som ett problem samt vad som i sådana fall görs åt problemet. Ett flertal författare har under åren förklarat hur förändringar i system leder till en försämrad struktur vilket förr eller senare orsakar ett försvårat underhållsarbete av system. För att ta reda på hur väl litteraturen stämmer överrens med svenska organisationer så har vi intervjuat fyra respondenter för att få deras syn på problematiken. Denna har sedan jämförts och diskuterats mot de premisser vi funnit i litteraturen. Det har framkommit att det litteraturen inom området menar, stämmer till stor del med det våra respondenter berättat.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men även för yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att försöka ta reda på hur en elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum påverkas för en lärare som har en elev med DAMP/ADHD. Vi har genom intervjuer med pedagoger och en elev fått fram hur vardagen i skolan kan se ut från både elev ?och lärarperspektivet. Vi har även besökt Karolinaskolan där vi fick insikt i hur det kan se ut på ett internat för elever med DAMP/ADHD.