Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka matematiska begrepp vi kan uppfatta att fyraåringar använder sig av under den fria leken inomhus på förskolan. Vi har också undersökt vilka Leksituationer de befinner sig i när de använder sig av matematiska begrepp. I vår undersökning som är kvalitativ har vi använt oss av observationer.Resultaten visar att det finns goda möjligheter att ta del av vilka matematiska begrepp barn använder under den fria leken inomhus på förskolan och i vilka Leksituationer dessa uppstår. Studien visar vidare att barnen i sin vardag på förskolan möter och använder sig av många matematiska begrepp. Resultaten visar matematiska begrepp inom följande kategorier: taluppfattning, ordningstal, former, mönster, symmetri, rumsuppfattning, tidsuppfattning, sortering och klassificering. .

Syftet med vårt arbete är att beskriva, analysera och förstå pedagogers arbete med förskolebarn som har svårigheter i Leksituationer med andra barn. Barnen finns i alla barngrupper och det är barn som pedagogerna tidigt upplever har problem att leka. De står ofta utanför leken och kan inte de sociala koderna för att kunna bli en omtyckt kamrat. Vi har valt att fokusera på barnens lek och varför de inte kan komma in i leken. I dag vet man hur viktig leken är för ett barns utveckling, inte minst för den sociala utvecklingen och att kunna fungera i samspel med andra.

Syftet med detta examensarbete har varit att fånga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstå dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har även varit att ta del av förskollärares tankar och tolkningar kring dessa Leksituationer, i förhoppning att få ytterligare förståelse. Preciserade frågeställningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur går barnen tillväga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollärarna videoobservationernas olika Leksituationer? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservation och intervju med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i åldern tre till fem år samt två förskollärare.

Syftet med undersökningen var att undersöka vad pedagoger tolkade att barnen lär och utvecklar i olika Leksituationer på förskolan och att se om det var någon skillnad mellan barnskötare och förskollärare i deras tolkningar. Detta skulle sedan kopplas samman och sättas i relation till fyra olika teorier. Teoretikerna till dessa teorier är Piaget, Vygotskij och forskarna som utgått ifrån dessa är Knutsdotter Olofsson och Pramling Samuelsson. De metoder vi använde oss av i undersökningen var observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes på barn som lekte på en förskola och det dokumenterades med hjälp av digitalkamera.

Skolinspektionen har anmärkt på att förskolorna i vår kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första läroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Det här ämnet har alltid intresserat oss, så Skolinspektionens anmärkning såg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det står till.Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar på ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. Våra frågeställningar var hur arbetslag förhåller sig till barn vid lämningssituationer och utvalda Leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig åt samt hur personalen tänker och beskriver hur de arbetar med ämnet. Som metod har vi både observerat i verksamheten och intervjuat två arbetslag.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att främja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i Leksituationer. Jag gör också en jämförande analys om det som sägs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien är baserad på fem intervjuer med pedagoger från en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete på en 3-5-års avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att främja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i Leksituationer. Jag gör också en jämförande analys om det som sägs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien är baserad på fem intervjuer med pedagoger från en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete på en 3-5-års avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..

Små barns sätt att kommunicera i leken.Small children?s ways off communication when they play.Syftet med denna undersökning är att beskriva hur små barn kommunicerar i leken. Jag har undersökt vilka olika uttryckssätt barnen använder sig av när de kommunicerar i olika Leksituationer. Undersökningen är gjord på en småbarnsavdelning, och metoden jag har använt mig av är videoobservationer. Resultatet visar att de små barnen oftast använder sig av kroppsspråk, blickar, mimik, handgripligheter, imitation och olika ljud för att göra sig förstådda när de kommunicerar.

Denna studies syfte var att få en fördjupad kunskap om hur lek kan stimulera barn till ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Utgångspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet på språkutveckling och lärande genom lek. I undersökningen deltog tre pedagoger som arbetar i en förskola lokaliserad i utkanten av staden Malmö till vilket jag har anknytning som lärarkandidat. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden där jag intervjuade tre förskollärare. Resultatet av studien visar att de tre intervjuade pedagogerna var eniga om att dilaogmetoden socialt utvecklande och språkutvecklande i Leksituationer. Pedagogernas uppfattning var att dialogmetoden kan användas vid utomhus- såväl som vid aktiviteter inomhus.

Genom videoobservation och barnintervjuer har jag valt att undersöka en grupp femåriga barn på en förskola, för att försöka få svar på hur medvetna de är om sina egna känslor, andras känslor och om de är medvetna om hur de kan påverka varandras känslor. Min huvudfråga är: Hur förmedlar barn i femårsåldern sina känslor i Leksituationer? Genom min undersökning har jag kunnat se att barnen är medvetna om sina egna känslouttryck, och att de fortfarande uttrycker sina känslor genom kroppsspråket. Barnen känner igen kamraternas känslouttryck och kan ofta förklara hur man märker om en kamrat är arg, ledsen eller glad. Jag har blivit uppmärksammad på lekens betydelse för den empatiska utvecklingen. Jag kan sluta mig till att nästan alla barnen i undersökningsgruppen har utvecklat känslomässig kompetens, vilket är det förts steget i att utveckla empatisk förståelse.

I studien undersökte vi inom vilka områden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka områden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen själva tänker kring barns inflytande. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par från två förskoleklasser från två skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten.

Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt beskriva hur arbetsterapeuter använder sig av leken i arbete med barn. Datainsamlingen utfördes genom sökningar i databaser samt manuella sökningar på universitetsbiblioteket i Luleå. Sökningarna resulterade i tio studier som analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen av studierna resulterade i tre kategorier: ?Lek för att träna?, ?Lek för att bedöma förmåga? samt ?Lek för att öka på lekförmågan?.

I denna uppsats undersöks dislokationer hos en pojke på drygt tre år. Dislokationer omfattar konstruktioner som: I morgon, då kan hon nog vara med, din syster, vilket är ett exempel som innehåller både en initial och en final dislokation. Sådana konstruktioner har inte undersökts i svenska barns språk tidigare.Undersökningen är en fallstudie. Materialet består av nio timmar videoinspelningar av samtal inom familjen under gemensamma aktiviteter, i första hand Leksituationer. Materialet har analyserats och excerperats med avseende på sekvenser som innehåller dislokationer, initiala och finala, samt tveksamma fall av båda.

I förskolan är leken en stor del av barnens vardag och är på många sätt viktig för barnen och deras utveckling vilket läroplanen för förskolan talar för. Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskolepedagogerna tar vara på leken för att skapa lärande. För att få svar på frågan hur förskolepedagogers förhållningssätt i lek tydliggörs som ett redskap för lärande, genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av filmobservationer. Underökningen har gjorts på två förskolor i olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder sig av leken eller ordnar själv Leksituationer för att ta tillvara lärande tillfällen som dyker upp under lekens gång när de vill fånga barnens intresse och uppmärksamhet.

I denna uppsats undersöks dislokationer hos en pojke på drygt tre år. Dislokationer omfattar konstruktioner som: I morgon, då kan hon nog vara med, din syster, vilket är ett exempel som innehåller både en initial och en final dislokation. Sådana konstruktioner har inte undersökts i svenska barns språk tidigare.Undersökningen är en fallstudie. Materialet består av nio timmar videoinspelningar av samtal inom familjen under gemensamma aktiviteter, i första hand Leksituationer. Materialet har analyserats och excerperats med avseende på sekvenser som innehåller dislokationer, initiala och finala, samt tveksamma fall av båda.