Arbetet innehåller ett referat av Boverkets skrift (2000) ?Unga är också medborgare ? om barns och ungdomars inflytande i planeringen? samt en empirisk studie av 12 utvalda kommuners Lekplatsprogram. I arbetet jämför jag vad Boverket (2000) skriver om barn och ungas inflytande, i huvudsak utifrån barnkonventionen, med vad som skrivs om inflytande i planeringen av lekplatser i de utvalda kommunernas Lekplatsprogram. Jag tittar även genom studier av Lekplatsprogrammen på vad som i övrigt styr i planeringen av lekplatser.Resultaten visar att kommunernas intentioner är att barn och unga ska delta i planeringen, men i vilken utsträckning detta verkligen sker går inte att utläsa. Utöver intentioner om barn och ungas deltagande styrs planeringen av lekplatser genom kommunala planer, plan- och bygglagen samt säkerhetsföreskrifter och krav om tillgänglighetsanpassning.

Syftet med detta arbete är att ge förslag på några generella principer för strategisk lokalisering av lekplatser. Principerna ska ligga till grund för en studie i Landskrona där ett åtgärdsförslag för lokaliseringen av lekplatser ges. Genom litteraturstudier undersöks vilka faktorer i den fysiska miljön som kan påverka behov och användning av lekplatser. De faktorer som enligt studien kan påverka behovet av lekplatser är hur trafi kerat ett område är, vilken tillgång till natur som fi nns, samt hur många barn det bor i området. De faktorer som påverkar användningen av en lekplats är hur den ligger i förhållandet till vägar, grönområden och bebyggelse. I arbetet tas några lokaliseringsprinciper fram för att beskriva hur dessa faktorer kan mätas. Mätningen görs för att bedöma hur många lekplatser som behövs samt vilken placering som kan gynna deras användning. Bedömningen av hur många lekplatser som behövs görs genom att mäta förhållandet mellan antalet barn och områdestyp.