Denna uppsats beskriver min designprocess, från uppdrag till den färdiga produkten. Uppdraget har varit att göra en artefakt till Boda Borg i Karlskrona. De vill ändra uttrycket i sin korridor och jag har designat ett koncept som kan förändra korridoren till att bli mer lekfull och kreativ, samt försökt få in in företagets identitet mer i inredningen.Vidare beskriver jag min process där jag utforskar vad lekfull design är, samt hur jag har kopplat tv-spel till att bli inspiration åt ett inrednings-koncept för Boda Borg korridorer.Detta följs sedan av att jag har designat en sittmöbel med inspiration från Nintendo 8-bit och med hjälp av min syn på lekfull design. Jag har använt mig av olika designmetoder och mycket skissande för att komma fram till form och färg på möbeln. Jag har tänkt på hur den ska placeras i samman-hanget.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare på några förskolor bedriver lekfull matematik utomhus. Litteraturen berör lek, matematik i förskolan och utomhuspedagogik. En kvalitativ metod har använts där 5 lärare inom förskolan har intervjuats.Huvuddragen i resultaten visar att det är möjligt att bedriva lekfull matematik utomhus i förskolan. Lärarnas erfarenheter visar att det är både möjligt och eftersträvansvärt att förlägga matematikundervisningen utomhus. Däremot kommer studien fram till att det vore bra att bredda begreppet matematik till att inte bara innehålla räkning utan även sådant som mätning, lokalisering och design.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur vårdpersonalen på ett äldreboenderesonerar kring äldres behov av aktivitet och social samvaro. I arbetet undersöks hurvårdpersonalens rutiner ser ut och hur social samvaro och aktivering prioriteras för deäldre. Jag använt mig av tidigare forskning, semistrukturerade intervjuer och tre teorier ?disengagemangsteorin, aktivitetsteorin och signifikanta andra för att svara påfrågeställningarna. Genom semistrukturerade intervjuer med tre personer som arbetar på ettäldreboende fann jag att respondenternas svar överensstämmer med tidigare forskningbeträffande att aktivering och social samvaro är viktigt för de äldre.

Syftet med studien är att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till äldre i ordinärt boende, vilken benämns social samvaro. Frågeställningarna som jag har ställt är; Vad innebär social samvaro? Vad ansöker de äldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för äldre?Studien består delvis av en genomgång av tidigare kunskapsläge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick från fallstudien som metod och använde mig av intervjuer, där jag intervjuade kommunala tjänstemän och äldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade även biståndsutredningar för att få kunskap om vad äldre ansöker om.

Mitt examensarbete våren 2009 har gjorts i samarbete med belysningsföretaget zobra, som är beläget i Vimmerby. Uppdraget har handlat om att ta fram en armatur till deras relativt nystartade linje ?inredning och dekoration?, en armatur som är dekorativ. Arbetet har till stor del handlat om armaturens uttryck och ljus samt färg och form.Eftersom zobra inte har en etablerad kundkrets för ?inredning och dekoration?har arbetet även fokuserat kring att ta fram en potentiell framtida kund och göra en armatur som kan uppfylla dennes behov.I mitt projekt valde jag att jobba mot hotellfoajéer där armaturen ska locka besökaren att sätta sig i foajén, men den ska även belysa den på ett behagligt sätt för hotellets personal och besökare.När jag planerade produktionen av den här lampan ville jag att dess tillverkning skulle vara miljövänlig och enkel.

Peritonealdialys är en behandlingsmetod som används vid kronisk njursvikt, och innebär en stor omställning för personen som drabbats. Bakgrunden till denna litteraturstudie var att sammanställa den kunskap som fanns utifrån studiens syfte som var personers upplevenser av att vara beroende av peritonealdialys. Studiens metod var en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats utifrån ett inifrånperspektiv. Resultatet presenterades i sex olika kategorier; Ett starkt behov av information och utbildning; Bibehållen autonomi och kontroll över sin egen vård; Förändrade förutsättningar till fysisk aktivitet; Kroppen blir ett hinder i den sociala samvaron; Oro och rädsla inför framtiden; Social samvaro som copingstrategi. Från resultatet framkom det att god utbildning och information skapade förutsättningar till autonomi.

Syftet med föreliggande studie var att få ökad förståelse för hur delaktiga svenska föräldrar var i samvaron med dess barn samt hur meningsfull de upplevde samvaron. Denna kvalitativa studie samlade empiri genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar (N =14) till barn mellan 6-8 år. Data analyserades med innehållsanalys (Burnard, 1991). Tidigare forskning hade fokus på samvaro och delaktighet vilket kunde påverka hur informanterna såg på meningsfullheten i deltagandet av barnens lek, sysselsättningar men även på barnens delaktighet i planeringen kring familjens aktiviteter. Studiens resultat visade att informanterna ansåg sig lida av tidsbrist vilket negativt påverkade hur de upplevde samvaron och delaktigheten med sina barn.

Förskolan är en plats för barn att skaffa nya erfarenheter, träffa andra barn där de kan leka med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring barns fria lek i förskolan. Detta för att bidra med mer kunskap om förskollärares förhållningssätt kring den fria leken. Studiens frågeställningar är: Hur är förskollärares uppfattning om barns fria lek? Vilken betydelse anser sig förskollärarna ha för barnens fria lek? Hur skapar förskollärarna förutsättningar för barnens fria lek? Med utgångspunkt i Knutsdotter Olofssons teorier om den fria leken och lekharmoni har vi i denna studie fått förståelse för förskollärares resonemang och betydelse för barns fria lek.

Kibera är världens näst största slum, livsvillkoren är ofattbara. Allra värst är situationen för flickor som av olika anledningar inte kan eller får gå i skolan och ständigt nedvärderas i samhället. Det finns ett starkt samband mellan flickors begränsade sociala samvaro och deras frånvaro från skolan.  Projektet undersöker hur arkitektur kan skapa en tryggare miljö och öka interaktionen flickor emellan.Mitt projekt är en strategi med det slutliga målet att generera en trygg och inspirerande miljö för flickor, en hållbar utveckling genom social förankring. Strategin handlar om att öka flickornas samvaro i vardagen genom att skapa en gemensam plats för sysslor och möten. En gemensam plats, en station som tar tillvara på klimatets möjligheter och effektiviserar sysslorna, samtidigt som flickorna träffas, utbyter kunskap och delar erfarenheter. I samarbete med olika grupper för flickor och kvinnor som finns i Kibera, kan stationerna byggas på för att innehålla flera olika funktioner.

Det problem som presenteras i detta arbete handlar om de svårigheter som finns i att arbeta utefter en ramlag som Socialtjänstlagen. Äldreomsorgens biståndshandläggare har ett visst handlingsutrymme att tolka lagen och eventuella lokala riktlinjer för att med hjälp av dessa bedöma och ta beslut om huruvida en person kan få den hjälp som den ansöker om, i detta fall en insats som uppfyller sociala behov och kallas Social samvaro. Syftet är att undersöka hur behovsbedömningen går till i två kommuner med olika riktlinjer och hur de tillämpar insatsen. Lipskys och Johanssons teorier om gräsrotsbyråkrater har använts för att belysa den arbetssituation och de svårigheter som förekommer i biståndshandläggarnas arbete. En kvalitativ metod med informella intervjuer har tillämpats för att få en djupare inblick samt att få en helhetsförståelse av problemet.

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn på förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro där sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebär att individen utvecklas, formas och stöper sig själv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar därigenom ett socialt nätverk av relationer.

Utifrån en brief från Familjebostäder AB i Stockholm fick vi förfrågan att arbeta med 21 stycken bostadshus i Farsta och Farsta Strand där uppgiften var att inreda dess entréer och korridorer. Målet var att skapa en hållbar identitet för de olika fastigheterna samt en förbättrad bostadsmiljö för de boende.Resultatet blev en miljö som upplevs välkommnande och hemtrevlig för de boende samt de besökande. Det finns ett tydligt rörelsemönster och en lekfull inredning som kopplar samman husens historia med dagens estetik..

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrån barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: Lärande och samhälle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrån barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad på en föräldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstå vad och hur barn, 4-5 år, lekte i en begränsad förskolemiljö. För att uppnå studiens syfte ställdes följande frågeställningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som använts för att få fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.

Stadsodling kan fungera som mötesplatser i staden för att främja en social samvaro och en socialt hållbar utveckling. Syftet med examensarbetet var att studera hur detta kan se ut på olika stadsodlingar i Göteborg, och hur deltagarna själva upplever odlingen som mötesplats och hur en gemenskap kan se ut. Bakgrunden för examensarbetet ligger i ett personligt intresse av odling i staden och hur människan tar sin stad i anspråk. Vad gör människan i sin stad? Intervjuer har genomförts med deltagare från sex olika stadsodlingar, på olika platser i Göteborg.

Äldre personer lider ofta av sömnsvårigheter vilket kan allvarligt påverka deras fysiska och psykiska hälsa. Därför är kunskaper om sömn och vila nödvändiga inom omvårdnad. Sjuksköterskans uppgift är att minska de äldre personers sömnsvårigheter genom användandet av olika omvårdnadsåtgärder. Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid sömnsvårigheter hos äldre personer. Studien har en beskrivande design och genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.