Syftet med den här erfarenhetsbaserade essän är att utforska vad min uppgift som förskolepedagogär i mötet med barn som har svårt att leka med andra. Vad innebär det att vara en godpedagog i mötet med barn som har svårt att leka med både vuxna och barn? Frågeställningenväcktes i mig då jag på min nya avdelning uppmärksammade två barn som hade den svårigheten.Essän börjar med mina samspelande observationer av barn som har svårt att leka medandra. Därifrån börjar jag enligt principen praktiken först och teorin sedan söka teorier somkan ge mig stöd i hur jag bör agera. Jag utforskar teorier om Lekens betydelse från tre olikateoribildningar: det utvecklingspsykologiska (Winnicott), psykoanalytiska (Erikson) ochgränsöverskridande (Vygotskij).

This study shows how boys and girls play has changed during the 20th century. The purpose is to make people aware of the change that has happened. In the background I show what the literature says about gender and play, before and now.To get a result I?ve interviewed two older persons and four children. These interviews has been compared to see similarities and differences.I discovered that today?s play revolves mostly around toys.

Syftet med vår studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken på förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger på fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det är främst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod och enkäter samt bearbetat detta utifrån ett fenomenografiskt angreppssätt. Pedagogernas utsagor och enkätsvar har kategoriserats och sorterats utifrån våra frågeställningar.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur lärare i grundskolans tidiga år och förskollärare i förskoleklass ser på begreppen lek och lärande samt i vad mån lärarna ser ett samband mellan lek och lärande. Undersökningen är en kvalitativ studie som undersöker pedagogers syn på lek och lärande samt hur lärarna använder sig av leken som ett verktyg i undervisningen. I studien har tre förskollärare samt tre grundskollärare i årskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar att lärare i grundskolan vill använda sig av leken i större utsträckning än vad de gör idag. De använder sig av lek i syfte att öka motivationen hos eleverna samt att göra lärandet lustfyllt. Förskollärarna använder sig i större utsträckning av lek i undervisningen för att främja lärandet, deras lek är spontan och den används i olika syften. Lärarna i studien påtalade att de är för styrda, däremot känner förskollärarna i förskoleklassen en större frihet och mer utrymme i sin undervisning.

I vårt arbete belyser vi hur två kommunala skolor i Perugia, Italien, tar tillvara på leken som ett redskap/metod inom undervisning. Vi har tagit del av vad som står i den italienska läroplanen om lek och hur de lärarstuderande upplever att lärarutbildningen i Perugia ställer sig till lek som en del av barns lärande. I teoribakgrunden definierar vi begreppet lek samt presenterar tre teoretiska inriktningar kring lek. Vår huvudfråga lyder; Vilken syn har några aktörer inom det italienska skolväsendet ifråga om leken som pedagogiskt redskap/metod? Vi valde att använda oss av enkäter, intervjuer, observationer och teckningar för att samla in vårt empiriska material.

Abstract Syftet med uppsatsen är att undersöka den vilda Lekens betydelse för barn, ur barns perspektiv. Syftet är även att försöka förstå pedagogers bemötande och förhållningssätt gentemot den vilda leken. Orsaken till att vi väljer att lyfta barnens perspektiv är för att vi vill ta del av barnens tankar kring deras egen lek, samt sätta oss in deras lekvärldar vilket vi hoppas ska leda till en större förståelse för de vilda lekarna hos oss samt andra pedagoger. I vårt arbete tar vi upp den forskning kring barns vilda lekar som existerar och analyserade vårt resultat utifrån den. Metoden vi använt oss av innefattar både intervjuer samt observationer i en förskoleklass i Skåne och på en avdelning i en förskola i Blekinge.

Jag har undersökt möjligheterna för hur problemlösande legoaktiviteter kan stärka och utveckla barns matematiklärande. Metoderna jag använt mig av är filmade observationer, kompletterande intervjuer och enkäter. I studien observerades barn för att ta reda på hur barn löser och förmedlar egna och andras problemlösningar vid legobyggandet. Pedagoger observerades för att ta reda på möjligheterna kring hur materialet lego kan stärka och utveckla barns matematiklärande. Några barn intervjuades i ett kompletterande syfte för att öka min egen förståelse.

Syftet till det här arbetet är att undersöka hur lärarna i skolan utvärderar eleverna i ämnet idrott och hälsa samt att undersöka varför ämnet idrott och hälsa är så viktigt för barnen som håller på att utvecklas. Jag har främst gjort en litteraturstudie där jag granskat vad LPO-94 säger. Men jag har även inriktat mig på barns motoriska utveckling för att få en förståelse för varför rörelsen är så viktig för barn. För att ta reda på hur lärarna går till väga när de utvärderar eleverna har jag valt att fråga ett antal lärare. Jag frågade även lärarna vad de gör med de elever som inte når upp till de utstakade målen samt om det finns någon special idrott på skolan.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Studies among parents of children with disabilities have shown that they experience a higher level of parenting stress as well as a lower degree of wellbeing, compared to parents of children without disabilities. However, there is a need to further explore parents? experience on this matter within a Swedish context. The aim of the current study was to examine how parents of preschool children, with and without disabilities, in Västerbotten, experience the impact of their child. A sample of 67 parents of children with disabilities and 134 parents of children without disabilities took part in the questionnaire study.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Genom åren har ett flertal forskare påpekat Lekens betydelse för barns utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka förskolebarns lekmönster i den fria leken på förskolan. Utgångspunkt för detta var tre frågeställningar som behandlade barns aktivitetsval i den fria leken, om/hur lekvalen skilde sig åt beroende på barnets kön samt i vilken utsträckning de interagerade med det motsatta könet. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, skall förskolan motverka stereotypa könsmönster och könsroller. På vilket sätt pedagogerna bemöter barnen och hur verksamheten är utformad är avgörande faktorer för att detta mål skall uppnås.Undersökningsmetoden i studien var kvalitativ och den genomfördes med observationer där underlaget utgjordes av ett lekkategorischema.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök där en klass i årskurs sex har blivit indelad i två grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, två olika typer av undervisning, där grupp 1 får undervisning genom att lyssna, läsa, skriva och rita och grupp 2 får undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med två kunskapstest med två veckors mellanrum för att mäta barnens kunskaper i båda grupperna. Vårt syfte med uppsatsen är att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. Frågeställningarna vi kommer att svara på är vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lärande påverkas av sång, hur barnens lärande påverkas av att få arbeta med kropp och händer och hur barnens minne påverkas av lekfullt lärande.

ABSTRACTOur work deals with antisocial behavior among elementary school students between 7 and 16years in the school environment. The aim of our study was to examine how school personnelare experiencing antisocial behavior among students from a gender perspective. We were alsointerested to find out what the school's staff has of the experience of the differences andsimilarities between girls 'and boys' antisocial behavior. We used gender theory, when weanalyzed our individual responses to interview questions. We made six qualitative interviewswith low-and high school teachers, assistant principals, counselors and special educationteachers training in Kalmar County.