BAKGRUND:Leken är viktig för barns utveckling och välbefinnande. Då och då händer det att barn hamnarutanför leken i förskolan ? de får inte tillgång till lekens många positiva kvaliteter. Att barnhamnar utanför kan ha många olika orsaker. Jag har valt att undersöka vilken rollkommunikationen spelar då förskolebarn hamnar utanför eller bjuds in i leken.SYFTE:Syftet med arbetet är att undersöka hur förskolebarn kommunicerar med varandra i lägen därde stänger eller stängs ute från leken och i lägen där de bjuder eller bjuds in i leken.Hur kommunicerar barn sinsemellan i situationer av exkludering eller inkludering av varandrai sociala leksammanhang ?METOD:För att besvara undersökningens syfte har jag använt mig av observationer.Observationsmaterialet har jag analyserat med hjälp av Erving Goffmans teori om deterritorier människor gör anspråk på, samt William Corsaros teori om tillträdesstrategier.RESULTAT:Barns kommunikation i lägen av inneslutning och uteslutning sker genom verbalkommunikation och ickeverbal kommunikation ? såsom kroppsspråk och kommunikativahandlingar.

Särskolan är en skolform för elever med utvecklingsstörning. Gymnasiesärskolan tillhör särskolans frivilliga skolform och erbjuder en fyraåring utbildning för ungdomar i åldern 16-20 år. Den har samma läroplan som gymnasieskolan. Under de senaste åren har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i särskola. Den största procentuella ökningen har andraspråkselever stått för.

Förskolan kan vara en fantastisk arena för barn att lära känna andra barn på och få möjlighet att skapa sig kunskap och förståelse för andra människor. När barn träffas börjar de oftast leka på olika sätt, vilket utvecklar deras sociala samspel. Under vår utbildning som blivande förskollärare har vi problematiserat kring vilken roll pedagoger har i barns lek för att på bästa sätt stödja barnen i deras samspel. Syftet med studien är således att skapa en förståelse för vad pedagogerna anser vara lekens styrkor, hur pedagoger ser på sin närvaro och hur de kan stödja och stimulera det sociala samspelet i leken. Metoden som använts har varit kvalitativ med intervjuer av sex pedagoger på tre olika förskolor.

Uppsatsens syfte är dels att studera hur uppfattningen av begreppet hållbar utveckling i Enköpings kommun påverkar det praktiska arbetet och dels huruvida definitionen av begreppet förändras beroende på vilken praktik som ska utföras i kommunen. Syftet har således varit att undersöka hur hållbar utveckling både konstitueras av och konstituerar social praktik. Den teoretiska utgångspunkten för att förstå detta sammanhang har varit den kritiska diskursanalysen. För att bilda mig en uppfattning om hur man inom Enköpings kommun definierar och jobbar med hållbar utveckling har jag utfört kvalitativa interjuver med tre av kommunens tjänstemän. Dessa intervjuer har utgjort mitt empirska material och grunden för min analys. I studien framkommer det att uppfattningar om hållbar utveckling både påverkar och påverkas av den praktik som bedrivs i Enköpings kommun. Dessutom har jag kunnat urskilja att den kommunalekonomiska diskursen verkar ha intagit en hegemonisk position i förhållande till diskursen om hållbar utveckling inom Enköpings kommun..

Syftet med arbetet är att förstå vilken betydelse ett fackprov har för ett antal lärare på hotell- och restaurangprogrammet och för ett antal reprensentanter i hotell- och restaurangbranschen. Det är en kvalitativ undersökning. Sammanfattningsvis har det ingen betydelse för branschen och en varierad betydelse för skolorna..

Syftet med arbetet är att söka förstå och beskriva hur formgivare förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och hur det påverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skäl att ifrågasätta motiven till nyproduktion i en tid då konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orättvisor är påtagliga. Hållbar utveckling är målsättningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hållbar utveckling som målsättning i den så kallade Miljöbalken.Genom att intervjua tre formgivare om deras förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling och ringa in yttre villkor för hållbar utveckling söktes syftet uppnås. Resultatet visar att begreppet rör sig i många olika former och det uppfattas personligt.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur ett antal elever uppfattar att deras attityder till miljö och deras dagliga beteende har förändrats efter att under en period ha arbetat med hållbar utveckling i projektform..

Studiens övergripande syfte är att få vetskap om varför elever väljer att gå teater- och dramainriktningen på det estetiska programmet på gymnasieskolan. Jag har genom min litteraturstudie dragit slutsatserna att teater och drama är ett bra verktyg för att nå personlig utveckling, tillit och trygghet hos individen och i gruppen, social kompetens, kommunikativ förmåga samt kognitiv kompetens hos individer. Drama används som redskap för utveckling av individens inre egenskaper och för gruppens välmående samt som ett förberedande steg till teater. Studien är en fallstudie där jag intervjuat tio elever som går den teater- och dramapedagogiska inriktningen på det estetiska programmet. Resultatet av min studie visar att motiven till varför elever väljer att gå denna utbildning kan delas in i tre inriktningar av anledningar och skäl.

Syftet med denna undersökning var att se vad pedagogerna har för förhållande och hur de genom egna erfarenheter definierar hållbar utveckling, samt att få möjlighet att höra hur de arbetar med hållbar utveckling och miljöfrågor i förskolan och därtill även hur de ser att barnen förstått innehållet i arbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna och resultatet visar att pedagogernas förhållande skiljer sig lite åt, men en gemensam nämnare är att det till stor del ligger på tankeplanet hos de flesta av dem. När det kommer till barnens förståelse så menar pedagogerna att barnen förstått när de själva börjar ställa mer frågor och när de själva uppmärksammar ämnet..

Denna studie behandlar utvalda pedagogers uppfattning om motorikens betydelse för kroppsuppfattningen hos förskolebarn. Det är en kvalitativ studie där enkätfrågor använts som insamlingsmetod. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vad anser pedagogen att motorik respektive kroppsuppfattning är? Vad anser pedagogerna om motorikens betydelse för barns kroppsuppfattning? Hur pedagogerna arbetar med utveckling av barnens kroppsuppfattning?Litteraturen och tidigare forskning visar att motorik är ett vitt begrepp. För att ha en god motorik krävs ett väl fungerande nervsystem som sänder signaler till hjärnan att vi ska utföra en viss rörelse.

Förskolans utegård har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det är därför intressant att se vilka aktiviteter barnen väljer på utegården.  Denna studie är gjord på två olika förskolor där barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har även skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig på observationer som är gjorda på de båda förskolorna. Studien visar att gårdens storlek och utformning har betydelse när det gäller vissa val av aktivteter. Barnen väljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter än exempelvis rörelse och springlekar.

Intresset för medarbetarsamtal har vuxit under det senaste decenniet, men medarbetar-samtal har beforskats i lite utsträckning. En hypotes som vi har utgått från är att medarbetarsamtalet många gånger inte ges det utrymme som det borde för att gynna organisationen och individen. Studien syfte har varit att skapa kunskap kring vad ett medarbetarsamtal är i offentlig sektor. Det är en kvalitativ undersökning omfattande såväl en litteraturstudie, som en intervjuundersökning med enhetschefer och medarbetare för att få fram medarbetarsamtalets betydelse i den offentliga sektorn. Studien har visat att medarbetarsamtal idealt handlar om individen och organisationens utveckling och ska genomföras en gång per år.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Elever som är födda i ett annat land än Sverige, eller som har föräldrar som är födda i ett annat land, har särskilda behov som det är viktigt att ha kunskap om för att på bästa sätt kunna möta dem i undervisningen. Mitt huvudsakliga syfte med detta arbete är att belysa pedagogens roll och betydelse i arbetet med invandrarelever. Mina frågeställningar är:- Hur ser invandrarelevers möte med den svenska skolan ut?- Hur kan man som lärare främja dessa elevers utveckling?- Hur kan man arbeta i skolan för att öka kulturkompetensen och förståelsen för andra kulturer samt motverka fördomar och rasism bland eleverna?Mot bakgrund av mitt syfte samt mina frågeställningar valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med tre lärare som alla undervisar, eller har undervisat, i svenska som andraspråk. Genom dessa intervjuer samt genom att studera befintlig litteratur har jag funnit ett klart samband mellan identitet, känslor och språk.

Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer.