Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning om, genom och i samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang.

Det här examensarbetet handlar om hur yngre förskolebarn i två och tre årsålder gör för att vinna tillträde till lekar som redan påbörjats och initierats av andra barn.  Examensarbetets teoretiska utgångspunkt har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där forskningsintresset riktas mot hur barns vardagsliv ter sig, och i detta fall med sökarljuset styrt mot förskolebarnens gemensamma lekar. William Corsaros teori om kamratkultur och tillträdesstrategier gör det möjligt att förstå hur barn tillsammans med andra barn konstruerar tillträden när de vill bli delaktiga i lek i förskolan.I undersökningen ingår elva barn mellan två och tre år och dessa barn observeras i sin naturliga förskolemiljö, där ett etnografiskt inspirerat tillvägagångssätt nyttjas. Datamaterialet analyseras således utifrån ett etnografiskt tolkningsförfarande med Corsaros tillträdesstrategier som grund. De insamlade observationerna bearbetas och analyseras i tre olika steg ? dessa tre faser integreras under hela forskningsproceduren.Resultatet visar att barn i två och tre-årsåldern, i likhet med äldre förskolebarn, använder sig av strategier för att vinna tillträde till pågående lekar.

Det finns goda förutsättningar att gestalta en förskolegård som möjliggör ett jämställt förhållande mellan barn, men då krävs även personalens aktiva medverkan. Syftet med den här uppsatsen är att öka medvetenheten om vikten av en jämställd lekmiljö på förskolegårdar och att försöka komma fram till hur en sådan kan gestaltas. Förhoppningsvis kan uppsatsen fungera som underlag för vidare diskussioner och studier. Förskolans läroplan uttrycker att förskolan ska motverka traditionella könsroller och att alla barn ska få utvecklas utan begränsningar av könstillhörighet. I utvecklandet av könsroller påverkas barnen av både den sociala och fysiska omgivningen.

 Denna uppsats berör ämnet barns inflytande i förskolan samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar med detta. Inflytande i förskolan handlar om att barnen ska få en möjlighet att kunna påverka sin vistelse i förskolan på ett tydligt sätt (SAOL13, 2006). Vi har besökt två olika förskolor där intervjuer med fyra förskollärare har genomförts angående om och hur de arbetar med inflytande i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att låta barnen vara delaktiga och få inflytande i utformningen av verksamheten och vilka möjligheter samt svårigheter de ser i sitt arbete. De olika frågeställningarna som vi har valt att undersöka är Hur möjliggörs barns inflytande i förskolan? Hur arbetar du med barns inflytande i förskolan? Händer det att du ändrar en planerad aktivitet och tar in barns intressen istället? Hur gör ni rent konkret för att få reda på vad barnen vill göra? Hur ser du på barns rättigheter?Vi har genomfört intervjuer med fyra förskollärare, varav två arbetar riktat mot de yngre samt två mot de äldre åldrarna.

Bakgrund I bakgrunden till undersökningen presenteras olika former av samspel och vilka orsaker det finns som bestämmer vilken form samspelet tar. Positivt samspel inkluderar utveckling och lärande, skapande av kamratrelationer, pedagogers arbetssätt samt miljön på förskolan. Vidare ger vi läsaren en insyn i hur negativt samspel kan se ut, vilket innefattar uteslutningar, fysiska kränkningar, hur barn testar gränser och hur den fria Leken kan ta en negativ form. Dessutom presenteras orsaker till hur samspelet ser ut, vilket omfattar inkludering och uteslutning, yttre attribut, gruppstorlek samt barnens ålder. Slutligen ges en genomgång av vilka riktlinjer som ska följas i arbetet med att utveckla barns samspel.Syfte Vi vill undersöka hur det sociala samspelet ser ut bland barn i förskolan, samt hur barn ger uttryck åt sina tankar kring samspel med andra barn.Metod Undersökningen tar utgångspunkt i kvalitativ metod med inspiration av etnografi, där vi främst har använt oss av observation.

I detta examensarbete redovisas mitt förslag på utformning av en utomhusutställning på Parken Zoo i Eskilstuna. Studier har gjorts för att försöka reda ut hur målgruppen 3-10-åringar kan stimuleras och ledas genom utställningen. I arbetet ingår även en lekfull gestaltning av 16 utställningskomponenter i form av bostäder åt vanligt förekommande sörmländska djur.För att samla in data och kunskaper har flera observationer gjorts på barn i lekmiljöer. Jag har även gjort en introspektion och samlat data genom regelbunden kontakt med Parken Zoo. Studierna har visat att barn tycks lockas av lekredskap som inbjuder till aktivitet och att Leken ofta sker i rumsligheterna mellan redskapen.

Syftet med vår undersökning var att jämföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. Utifrån våra frågeställningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön på sina förskolor för att möjliggöra barns lärande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger på respektive förskola mot strävansmålen i naturvetenskap? sammanställde vi relevanta frågor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrån de tre förskolor som vi valt till vår undersökning. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer där frågorna är öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjälp av följdfrågor. Vi har också gjort observationer vid tillfällen då det var naturvetenskapliga aktiviteter.

I denna studie undersöker vi barns aktiviteter på skolgården under raster samt om skolgårdens utformning kan påverka barnens val av aktiviteter. Vi har valt att göra denna studie utifrån ett genusperspektiv. Tillvägagångssättet för insamlingen av empirin utgjordes av en fallstudie som innehöll en observation på en skolgård. Resultatet i denna studie visar hur/vad/var pojkar och flickor är aktiva på skolgården. Resultatet pekar på skillnader mellan yngre och äldre barn.

Min essä har utgått ifrån händelser i mitt yrkesverksamma liv som jag inte tycker mig ha reflekterat klart över. Syftet med essän har varit att synliggöra vilka konsekvenser pedagogers förhållningssätt och syn på barn samt deras föräldrar har för barnens vistelse på förskolan. Syftet har även varit att belysa barns rätt till delaktighet i ? och inflytande över - sin vardag på förskolan eftersom jag anser att dessa frågor inverkar på varandra och har betydelse för hur deras lek och lärande ser ut. Frågeställningarna är hur barns medbestämmande ser ut vad gäller Leken på förskolan, på vilket sätt barns delaktighet syns i förskolan, på vilket sätt pedagogerna skapar möjlighet för barnens inflytande samt hur förskolan arbetar med demokratibegreppet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på uterummet som lärmiljö. Vad sker under utevistelsen på förskolan och hur tänker förskollärare kring miljön och dess betydelse för barns utveckling, lek och lärande? I denna studie har kvalitativ intervju som metod använts och sex olika förskollärare har intervjuats. Vi har valt att använda oss av John Deweys teori om lärande i denna studie. Ute får barn möjlighet att uppleva med alla sina sinnen och lära med hela kroppen vilket är en av grunderna i Deweys teori.

Bakgrund: Utomhuspedagogik kan vara all slags verksamhet som sker utanför förskolans lokaler. Synen i skolan och förskolan på vad utomhuspedagogiken innebär är bred och förskolor och skolor har inrättat verksamheter med olika inriktningar utifrån de förutsättningar och behov som finns. Utomhuspedagogik har blivit både ett ämnesområde och ett arbetssätt. Utomhuspedagogik har även blivit fokuserat i diskussionen teori ? praktik och blivit ett populärt inslag inom didaktik och pedagogik som anses vara gynnande för kunskapsutvecklingen.

Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger tänker och arbetar med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Bakgrunden ger en litteraturgenomgång om de områden som är relevanta för att det ska ske ett positivt skapande med barn och för att främja deras utveckling. Det har gjorts fem kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare som arbetar med bild- och formskapande med barn i förskolan. Detta har gjorts för att få kunskap om pedagogers uppfattning om detta ämne. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att de yngre barnen i förskolan är kapabla att delta i bild- och formskapande aktiviteter och att det är viktigt att börja med skapandet redan med de yngsta barnen.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Anknytningssystemet har visat sig vara en viktig del i barns trygghet och är kanskenyckeln till barns utveckling och lärande. Tidigare forskning visar att en trygg anknytning ger utlopp åt lusten att upptäcka och pröva nya erfarenheter av både aktiviteter och relationer till andra människor, en otrygg anknytning hämmar barnet och leder till ängslan och osäkerhet (Kihlbom, Lidholt & Niss, 2009).Syfte med studien är att undersöka hur förskollärare ser på begreppet trygghet, hur de skapar en trygg miljö samt vilka samband de ser mellan barns trygghet och barns utveckling och lärande i förskolan. För att besvara våra frågeställningar så användes intervjuer som metod. Åtta förskollärare har intervjuats på tre olika förskolor.Våra resultat utifrån litteraturgenomgången visar att pedagoger som är engagerade och intresserade av varje enskilt barn tillför en god möjlighet för en trygg anknytning. En trygg anknytning visar att barn vågar ta för sig i verksamheten, otrygga barn behöver en vuxen nära till hands för att få mer framgång i sitt lärande.

De finmotoriska förmågorna är oerhört viktiga vad det gäller den mänskliga läs- och skrivförmågan, då handen behöver vara tränad för att göra små rörelser och ögonen ska kunna följa dessa rörelser. Barn som har svårigheter med de finmotoriska förmågorna blir beroende av andra, då de kan få svårt att klara av vardagliga bestyr så som att klä på sig själva och använda bestick. Något som försvårar arbetet med de finmotoriska förmågorna utomhus är att barn använder vantar stora delar av året och att tillgång till materiel som utmanar handrörelser plockas fram mer sällan under vinterhalvåret på grund av kylan. Detta gör att barn inom I ur och skur-förskolor som oftast är ute får mindre träning av de finmotoriska förmågorna under kalla årstider. Vi har jämfört I ur och skur-förskolor med förskolor utan den inriktningen, vad det gäller arbetet med de finmotoriska förmågorna.