Syftet med denna undersökning var att undersöka pedagogers delaktighet i barns lek på förskolegården. Fokus under observationerna var att undersöka vad pedagogerna gjorde när  barnen vistades på förskolegården, om pedagogerna deltog i leken och på vilket sätt de deltog. Vi utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv, då samspel och kommunikation var de centrala begreppen i observationerna. Undersökningen byggdes på observationer som en kvalitativ metod, eftersom undersökningen gick ut på att observera pedagogers delaktighet i barns lek. Målet för observationerna var att skapa en helhetsbild över utevistelsen, och få svar på frågeställningarna.

Denna studie handlar om barn som inte leker i förskolan. Vårt syfte med denna undersökning är att verksamma förskollärare ska få större förståelse samt ökad kunskap varför kan det vara så att vissa barn inte tycks leka?Studien innehåller två frågeställningar som känns relevanta när det kommer till barn som inte leker. De två frågeställningarna är: hur kommer det sig att vissa barn inte upplevs leka samt hur gör förskollärarna för att stötta och utveckla dessa barn då leken tycks vara viktig för barns lärande.För att få svar på dessa frågor så har det gjorts fem kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare, studien har även innehållit samtal med flera barn i de olika barngrupperna.Studien visar att de flesta av de tillfrågade förskollärarna hade erfarenheter av barn som inte lekte och att det var upp till själva förskollärarna att hjälpa dessa barn som hade svårt med leken.Resultatet pekar på på att tryggheten är en viktig faktor för att barn ska kunna leka. Även förskollärarnas engagemang och intresse är av stor betydelse för att barnen ska kunna komma in i leken..

Tack vare barnens livliga fantasi kan enkla utformningar i utomhusmiljö få dem att leka. Leken är en viktig del i barnens liv, det är vi nog alla överens om. Menfrågan är var barnen får plats att leka i dagens allt tätare städer?Det här arbetet syftar till att undersöka om gågatan i Uppsala utgör en lekmiljö för stadens barn samt hur den, utifrån denna aspekt, kan förbättras. För attundersöka detta genomförde jag en analys av tidigare forskning om barns lek.Analysen resulterade i ett antal attribut som lockar barn till lek:Föränderlighet ? Barn fascineras av fysiska förändringar som väder ochnaturprocesser bidrar med.Liten skala ? Genom detaljer och rumslighet kan man skapa känslan aven mindre skala vilket bidrar till att barnen får lättare att identifiera sigmed omgivningen.

Learning for life through playPreschool teachers? perspective of children?s play and the use of play in the nursery settingStudien behandlar förskollärares perspektiv på barns lek i förskolan och hur de använder sig av lek i verksamheten. Syftet med studien är att få en större uppfattning om hur förskollärare ser på barns lek, hur de anser sig använda leken i verksamheten och om deras synsätt på något sätt präglar hur barns lek kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Problempreciseringen i studien innefattas av: Hur anser förskollärare att de använder sig av barns lek i förskolans verksamhet? Vad anser förskollärare om barns olika lekar i förskolan? samt Vilken roll anser förskollärare att de har i barns lek på förskolan? Studien bygger på intervjuer med åtta förskollärare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse.

Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte får, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka är bra för ett barns utveckling, det är med hjälp av leken som ett barn i stor utsträckning formas. Undersökningen är gjord i två mindre städer i Skåne. På skolorna har leksvaga barn 7-8 år gamla blivit observerade i den fria leken på fritidshemmet.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka föreställningar som finns hos människor om vad som händer då vi dör. För att uppfylla detta har dels en enkätundersökning och dels fyra intervjuer genomförts. I analysen av enkätundersökningen, som ligger till grund för intervjuerna, har fem kategorier av föreställningar om vad som händer då vi dör kommit fram:* Himmel- eller helvetestanken* Reinkarnationstanken* Ateistisk / naturvetenskaplig tanke* En föreställning om att något högre men svårförståeligt händer* Ingen föreställning om livet efter detta.Analysen av intervjuerna behandlar följande kategorier inom ämnesområdet ?livet efter detta ? vad händer då vi dör??:* Intervjupersonernas föreställning om livet efter detta och hur de fått den* Föreställningens konsekvenser i livet* Förhållandet mellan vetenskap, religion och den egna föreställningen* Oförklarliga upplevelser och skyddsänglar* Meningen med livetDiskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori..

Könsroller är något som barn i tidigt ålder lär sig av föräldrar och samhället. Kulturella processer påverkar de samhällen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berättar och tänker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i åldern fem till sex år intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom från en svensk kultur.

Sammanfattning: Min studies syfte är att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter även fram pedagogernas syn på leken och hur de hjälper till för att stötta barnen under tiden de är i fritidshemmet.Frågeställningarna som studien bygger på är vad leken innebär för eleverna och hur den påverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser på leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gånger med olika barn. Jag intervjuade även fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Könsroller är något som barn i tidigt ålder lär sig av föräldrar och samhället. Kulturella processer påverkar de samhällen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berättar och tänker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i åldern fem till sex år intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom från en svensk kultur.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barn i åldern tre till fem år leker i den fria leken utifrån deras könsroller. Som metod observerade jag barn på två förskolor i en mindre stad i södra Sverige och jag har intervjuat två förskolelärare. Mitt resultat av observationerna och intervjuerna visar att pojkar väljer övervägande pojkar att leka med och flickor övervägande flickor att leka med. Pojkar leker lekar tillsammans i byggrum, lek/kuddrum och jagar varandra utomhus, medan flickor leker stillsammare och ritar, läser i bilderböcker och pysslar. Populärt för både flickor och pojkar är dockrummet.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vad barn i elvaårsåldern har för tankar om vad som är viktigt i livet. Vi har belyst ämnet ur ett genusperspektiv..

Syftet med följande arbete är att belysa lekens betydelse i träningsskolan samt hur personalens syn på lek som kommunikation påverkar när det gäller barn i svårigheter. Arbetet inleds med en teoretisk översikt om lekens vara eller inte vara samt lekteorier. Min ambition är att lägga ett specialpedagogiskt perspektiv på leken i träningsskolan. Genom intervjuer av personal och genom observation av dramalek hos eleverna ville jag belysa betydelsen av lek för barn med autism. Sammanfattningsvis verkar leken vara central och viktig för personal på träningsskolan. Lekens potentiala kraft att vara en källa att häva ur samt berikas även barn med autism och blir då särskild viktig genom lekstruktur och personalens samsyn på lek..

Studien syftar undersöka om den intervention som Vin- och Sprithistoriska Museet i Stockholm anordnar; rollspelet ?Leka med döden?, har haft effekt på attityder till alkohol i trafik hos ungdomar. Som teoretisk bakgrund har Ajzens (1991) ?Theory of Planned Behaviour? används. Enligt teorin påverkar tre faktorer; attityd, subjektiv norm och beteendekontroll, individens intention till att utföra ett beteende.

Syftet med undersökningen var att studera vilken påverkan pedagoger anser att leken har när det gäller barns inlärning, samt hur de ser på leken som inlärningsmetod. Den metod som användes var intervjuer med fem stycken pedagoger verksamma i en kommun i norra Sverige. Studien visade att pedagoger ansåg att leken har en stor betydelse för barnens inlärning för det handlar inte bara om att leka, utan att det är ett sätt för dem att hantera vardagen och att förvärva kunskap. Det är viktigt att tillåta att barn får leka för det är deras naturliga sätt att undersöka omgivningen. Barnen får genom leken ett alternativt sätt att lära sig nya saker på, när inlärningen sker på ett sätt som tilltalar dem.