Problembakgrund: HÄllbarhetsredovisning Àr ett omrÄde som har blivit en del av företagens dagliga arbete det senaste 20 Ären. Vad Àr det som gör att företag vÀljer att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning och ser drivkrafterna annorlunda ut i olika branscher?FrÄgestÀllning: Vilka Àr drivkrafterna bakom hÄllbarhetsredovisning inom branscherna dagligvaror och industri/tjÀnster?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva drivkrafter bakom hÄllbarhetsredovisning och analysera likheter och skillnader i drivkrafterna mellan vÄra valda branscher.Metod: Den metod som lÀmpar sig mest till vÄr studie tyckte Àr en kvalitativ metod med en abduktiv ansats dÄ vi utgÄr frÄn vÄr empiri för att fÄ fram ny kunskap.Resultat: Det finns mÄnga olika drivkrafter till varför företagen vÀljer att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning. NÀr det gÀller likheter och skillnader i de olika branschernas drivkrafter i upprÀttande, kan det sÀgas att det finns tydliga skillnader men Àven en hel del likheter mellan branscherna..

 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt Àr Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran HÀgglund (kd). Mitt material Àr hÀmtat frÄn tvÄ av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. UtifrÄn materialet har jag inriktat mig pÄ tre politiska frÄgor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhÀllet samt jÀmfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frÄgor. Jag har funnit bÄde skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gÀller dessa tre politiska frÄgor.

Barockmusik och folkmusik har trots sina genreskillnader ÀndÄ en viktig gemensam nÀmnare, nÀmligen dansmusiken. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka och medvetandegöra likheter och skillnader i spelstilen hos barockmusik och folkmusik och jÀmföra dessa genrer. Dessa likheter och skillnader har ÄskÄdliggjorts genom att lÄta de bÄda genrerna genomgÄ ett experiment. Ett barockstycke stöptes om och spelades pÄ folkmusikers vis och en folklÄt fick prova pÄ att framföras med barockstil. Undersökningen utfördes pÄ viola.

I detta arbete redovisar vi en kvalitativ undersökning som handlar om hur tvÄ olika lÀrare pÄ tvÄ olika skolor arbetar med svenskundervisning i en första klass. Eleverna i de bÄda klasserna har olika sprÄklig och etnisk bakgrund. I den ena klassen har samtliga elever svenska som förstasprÄk medan nÀstan alla eleverna i den andra klassen har svenska som andrasprÄk. Syftet med vÄrt arbete var att vi ska se vilka likheter och skillnader vi kan se i undervisningen i tidigt lÀsande och skrivande. Undersökningen har utförts parallellt pÄ tvÄ helt olika skolor med hjÀlp av observationer och intervjuer.

Studiens syfte Àr att undersöka sprÄkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vÄrterminen 2012. FrÄgestÀllningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gÀllande innehÄll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan sprÄk och betyg i textproduktion visar elever pÄ de studieförberedande programmen i jÀmförelse med elever pÄ yrkesförberedande program??     Materialet för studien Àr 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrÄn en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehÄll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers sprÄkanvÀndning med syfte att bidra till den sprÄkpedagogiska forskningen..

Budgetprocessen i den kommunala organisationen Àr en komplex inrÀttning dÀr förvaltningarna ska följa den ram som kommunstyrelsen och kommunfullmÀktige har tagit fram. Förvaltningarna har sedan möjligheten att fördela den ramen hur de vill internt i sina verksamheter och kan sjÀlva bestÀmma över sin interna budgetprocess. Om det inte finns tydliga regler kring budgetprocessens genomförande i förvaltningarna, borde detta kunna skapa skillnader mellan förvaltningarna, eftersom beslutsorganen internt i förvaltningarna kan ha olika syn pÄ budget och budgetprocessen. UtifrÄn detta resonemang har forskningsfrÄgorna; hur kan budgetprocessen i en kommun se ut och vilka likheter och skillnader kan finnas mellan olika förvaltningars budgetprocess i en kommun tagits fram. Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga hur budgetprocessen i en kommunal förvaltning kan se ut och genom det Àven kartlÀgga hur budgetprocessen i en kommun kan se ut.

Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhÀllskunskap pÄ grundskolans senare del och gymnasiets samhÀllskunskap A vad gÀller uppnÄendemÄl, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod dÀr tvÄ lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ lÀrare pÄ gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, anvÀnt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. LÀrarna pÄ grundskolan och gymnasiet har en liknande syn pÄ vad eleven bör kunna för att uppnÄ mÄlen. Studien visar dock att uppnÄendemÄlen uttrycker att det ska rÄda en progression och en viss repetition av ÀmnesomrÄdet pÄ gymnasiet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de likheter och skillnader som finns i nyblivna och erfarna chefers ledarskapstilar. Analysen Àr baserad pÄ en fallstudie bestÄende av intervjuer med nio chefer pÄ Telefonaktiebolaget LM Ericsson. I studien har framkommit att erfarna chefer (till skillnad frÄn nyblivna chefer) upplever sig trygga i sitt ledarskap och generellt kan klassificeras som mer karismatiska i sin ledarskapstil. Erfarna chefer tillÀmpar i huvudsak transaktionellt (belöningsfokuserat) ledarskap medan nyblivna chefer i huvudsak tillÀmpar transformellt (visionsfokuserat) ledarskap.De erfarna sÄvÀl som de nyblivna cheferna kan generellt Àven sÀgas tillÀmpa en ?demokratisk? och ?situationsanpassad? ledarskapsstil..

I den försvarsdebatt som förts under 2013 och 2014 har det förekommit tydliga skillnader mellan den politiska och den militÀra nivÄn avseende syn pÄ hur Försvarsmakten och de svenska luftstridskrafterna ska utvecklas.Varför finns det dÄ denna skillnad? Eftersom det Àr en nu pÄgÄende process Àr det svÄrt att finna svaren dÄ slutresultatet saknas. IstÀllet söker denna uppsats förklaringen genom att jÀmföra skillnader och likheter i synsÀtt pÄ luftstridskrafternas utveckling mellan den mili-tÀra och den politiska ledningen mellan 1948 och 1958, vilket omfattar en hel försvarsbe-slutsperiod. Analysen genomförs genom ett verktyg baserat pÄ John Wardens 5-rings modell, applicerat pÄ de svenska luftstridskrafterna, i syfte att identifiera mÀtbara variabler som se-dan jÀmförs utifrÄn den militÀra respektive den politiska synen.Undersökningen pÄvisar sÄvÀl skillnader som likheter i synsÀttet dÀr skillnaderna i huvud-sak omfattar de stödjande delarna som till exempel infrastruktur som inte direkt ger militÀr effekt i duellsituationen vid ett militÀrt angrepp.Förklaringen till skillnader och likheter finns sannolikt i den maktkamp som enligt teorin na-turligt uppstÄr i en byrÄkratisk organisation som samtidigt ska vÀgas av mot den inre och den yttre strategin i det hÀr fallet svensk sÀkerhetspolitik..

MilitÀr och polis har vid en hastig överblick en gemensam nÀmnare, nÀmligen legal vÄldsanvÀndning som en vÀg att lösa sina respektive uppgifter. Vad stÀller detta för krav i frÄga om etik och moral pÄ respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats Àr att identifiera vilka likheter och skillnader i krav pÄ etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som stÀlls pÄ en officer för att sedan beskriva vilka krav som stÀlls pÄ en polis. DÀrefter sker en jÀmförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats. Uppsatsen visar att likheter förekommer i frÄga om krav pÄ att behÄlla sin etik i perioder dÄ den inte sÀtts pÄ prov och efter lÄnga tider av passivitet i verksamheten.

En stor del av genomförandet vid ett förvÀrv handlar om tillvÀgagÄngssÀttet för att fÄ igenom processen. Vi har i denna undersökning framför allt tittat pÄ skillnader och likheter mellan förvÀrvsprocessen dÄ det lÀggs ett offentligt bud och förvÀrvsprocessen för ett icke-publikt förvÀrv. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att konkretisera dessa skillnader och likheter med en analys utifrÄn teorin och anknyta den till empirin som vi har hÀmtat frÄn marknaden. Detta i syfte att undersöka hur olika förvÀrvsprocesser kan se ut beroende pÄ om ett bolag Àr noterat pÄ Stockholmsbörsen eller inte. Vidare framstÀlls de olika problem som kan uppkomma dÄ den information som ges ut mÄste vara offentlig och de lagar, regler och rekommendationer som reglerar detta.

Det hÀr arbetet behandlar skola och lÀrande i glesbygd och tÀtort. Syftet Àr att visa pÄ likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssÀtt som finns och hur lÀrarna uppfattar sin lÀrarroll pÄ grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gÀller byggnader och lokaler. Arbetet bygger pÄ intervjuer med verksamma lÀrare, bÄde i glesbygd och i tÀtort.

I det hÀr arbetet har skapandeprocesserna inom konstformerna bild och musik jÀmförts med varandra i syfte att skapa kunskap om deras likheter och skillnader. Arbetet tar upp hur vi reagerar pÄ musik och bild, vilka kÀnslor som kan uppstÄ och hur dessa kÀnslor kan översÀttas i kreativitet. En intervju med en kompositör genomfördes och litteratur inom musik, konst, bildperception och fÀrgpsykologi studerades. Ett omfattade kreativt arbete gjordes dÀr ett musikstycke tolkades och gjordes till en serie illustrationer och en illustration tolkades och gjordes till ett musikstycke. Slutprodukten redovisades i en kombinerad vernissage och konsert dÀr bilderna visades samtidigt som musiken spelades upp.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur ett kvinnligt ledarskap pÄ lekmannanivÄ ser ut i Katolska kyrkan i Sverige idag. För att fÄ reda pÄ detta stÀller jag följande frÄgor:Vilka verksamheter finns i församlingarna som lekmÀn i olika former av ledarskap Àr engagerade i?Finns det likheter/skillnader mellan mÀn och kvinnor nÀr det gÀller vilken verksamhet man engagerar sig i?Finns det likheter/skillnader i lekmannaengagemanget och i kvinnligt ledarskap mellan de olika församlingarna och vad kan dessa bero pÄ?Hur uppfattar och vad berÀttar de aktiva kvinnorna sjÀlva om sitt ledarskap?.

Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrÄnvaron och kunnandet om vÀxter och djur i nÀrmiljön hos barn i tre olika förskoleformer.Syftet med denna studie Àr att undersöka eventuella samband mellan utevistelsens lÀngd och barns hÀlsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har varierad grad av utevistelse.Studiens frÄgestÀllningar:Vilka skillnader finns det i sjukfrÄnvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna?Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna nÀr det kommer till att namnge djur och vÀxter i nÀrmiljön?GÄr det att faststÀlla samband mellan utevistelsens lÀngd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna?För att kunna besvarar studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna pÄ förskolorna har fÄtt besvara. Dessa studier har genomförts pÄ sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingÄr I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet pÄ denna studie visar pÄ att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus Àn de barn som inte har lika lÄng utevistelsetid.Nyckelord: Utevistelse, Förskola, HÀlsa, Kunskap.