Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Bakgrund:Arbetsrelaterad stress är något som orsakar problem i samhället, både för individer och för företag. I syfte att på organisatorisk nivå reducera orsaker till stress har ett globalt verkstadsindustriföretag beslutat att genomföra ett stressinterventionsprojekt.Syftet: Utifrån en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön identifieras organisatoriska, stressrelaterade faktorer. Företagshälsovårdens roll att tillsammans med personalavdelningen och cheferna i det aktuella företaget initiera förbättringar av den psykosociala arbetsmiljön observeras och analyseras.Avgränsningar: Magisteruppsatsen behandlar endast den inledande fasen av stressinterventionsprojektet, det vill säga kartläggningen av de stressrelaterade faktorerna i organisationen med fokus på cheferna och deras arbetssituation. Fasen som inbegriper att initiera interventioner och genomföra den uppföljande enkätundersökningen är utanför ramen för denna uppsats.Metod: Kartläggningen utgjordes av två delar, en kvantitativ ansats i form av enkäten "Det nya arbetslivet" och en kvalitativ ansats i form av observationer. Enkäten skickades ut till totalt 331 fast anställda, chefer och medarbetare, svarsfrekvensen var 76 procent.

Bemanningsverksamheten blir allt mer omfattande på arbetsmarknaden och därför fanns det behov av att göra en rättslig utredning gällande rättigheter respektive skyldigheter för arbets-tagare, uppdragsgivare och bemanningsföretag. I januari 2013 trädde en ny uthyrningslag i kraft, med syfte att implementera EU:s Bemanningsdirektiv. Med anledning av den nya lagen ansågs det aktuellt att skapa en uppdaterad framställning av de rättsliga omständigheter som råder inom bemanningsverksamheten. Entreprenörsverksamheten har exkluderats från fram-ställningen för att den inte gäller arbetskraftsuthyrning, och omfattas sedermera inte heller av den nya Uthyrningslagen. I denna rättsdogmatiska utredning har en historisk bakgrund till de olika områdena redovisats, för att skapa en överblick av rättsområdets utveckling.

Uppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur och vetenskap möts. Frågeställningarna som har arbetats efter är: ?Kan evidensbaserade lösningar användas för att möta utmaningar i den täta staden, och i så fall vilka lösningar? Kan evidensbaserad kunskap användas som ett argumentationsverktyg för att ge landskapsarkitektur större Legitimitet?? Arbetet består av en litteraturstudie som mynnar ut i exempel på evidensbaserade lösningar, med stadsförtätning som utgångspunkt, samt en avslutande diskussionsdel. Ett undersökande av stadsförtätning har gjorts för att förstå hur stadens utveckling påverkas samt i vilken kontext landskapsarkitekter arbetar. Uppsatsen börjar med en bakgrund till stadsförtätningens uppkomst och syfte och delas sedan in i fyra perspektiv: det rumsliga, sociala, ekologiska och ekonomiska.

?En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Detta är definitionen av hållbar utveckling vilket organisationer på senare år har börjat beakta genom intresse för dess sociala och miljömässiga påverkan. Ett sätt att införa hållbar utveckling i en organisation är att anamma Corporate Social Responsibility (CSR). Inom CSR finns tre aspekter; den ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekten.

Sedan årsskiftet 2007/2008 är hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer obligatoriskt för statligt hel- och delägda bolag. Denna studie syftar till att undersöka utveckling och incitament till hållbarhetsredovisning i dessa organisationer som, enligt de etiska fondbolagen, verkar i oetiska branscher. Problemformuleringarna för studien är således:Hur har hållbarhetsredovisningen förändrats i vinstreglerande offentliga organisationer sedan införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning 2008?Vilka incitament finns för dessa organisationer att arbeta med hållbarhetsredovisning?Till studien har de två enda statligt helägda och vinstreglerande organisationerna som är verksamma i oetiska branscher valts ut. För att uppfylla studiens syfte har intervjuer samt dokumentstudier genomförts av fallstudieobjektens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt GRI-profiler.

Nick Couldry beskriver hur symbolisk makt i samtida medierade samhällen framförallt koncentreras till olika medieinstitutioner. Att producera sina egna medier, såsom Clemencia Rodriguez beskriver i Fissures in the mediascape, blir ett sätt att göra motstånd mot denna symboliska makt. Jag har i den här studien utfört kvalitativa intervjuer med ett antal producenter av feministiska zine och undersökt hur deras arbete med zinen förhåller sig till Rodriguez teori om medborgarmedier. Analysen har gjorts utifrån följande frågeställningar: Vad har de studerade producenterna av zine för syfte och drivkraft med sitt arbete? Hur kan de förstås som politiska subjekt och deras arbete som politisk agens? Kan dessa zine betraktas som medborgarmedier och platser för symboliskt motstånd? På vilket sätt förhåller sig dessa zine till de maktförhållanden de är inbegripna i? Hur kan zinens avmystifiering av mediet (tryckta medier) förstås som feministisk strategi? Hur kan produktionens fragmenterade struktur förstås mot bakgrund av Rodriguez teori om medborgarmedier?Den politiska kampen handlar lika mycket om en kamp om kulturella koder som krav på rättigheter.

Överallt står att läsa om vår miljö, om hunger och svält. Diskussionerna är många kring hur vi ska ?rädda världen?. Olika miljöorganisationer har genom åren drivit på de globala bolagen att ta sitt ansvar för en hållbar utveckling. Detta har varit en drivande faktor till att företagen sakta började minska sin miljöbelastning.

Den 1 maj 2011 trädde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige. Det har medfört att synen på landskap förändrats och att det ställs nya krav på de som arbetar med landskap. Landskapskonventionen trycker på allmänhetens medverkan i landskapsplaneringen. Vindkraft är något som i högsta grad påverkar landskapsupplevelsen och vars Legitimitet är debatterad. Därför blir dialog i planeringen för vindkraft mycket viktigt om landskapskonventionen ska följas. Uddevalla kommun har tagit fasta på detta genom att utföra en landskapsanalys i dialog och har utifrån denna tagit fram ett planeringsverktyg för vindkraft. Ramböll är de som tagit fram analysen för Uddevalla.

I kölvattnet av den ökande medvetenheten för klimatet och en hållbar utveckling i sam-hället har bästa praxis mer och mer blivit att tillhandahålla en hållbarhetsredovisning. I detta har Agenda 21 och Bruntlandkommisionen spelat en stor roll, vilka understryker behovet att säkerställa möjligheterna för kommande generationer. Detta har bland annat bidragit till bildandet av GRI, som är ett globalt nätverk för hållbar utveckling och riktlin-jer för upprättandet av hållbarhetsredovisning. FAR SRS ser också att företagen börjat visa mer och mer samhällsintresse och ansvar genom detta arbete. Frågan är bara hur en god hållbarhetsredovisning kan bli en väsentlig rapportering som tjänar ett syfte mot in-tressenterna och skapar värde för det enskilda företaget.Frågeställningen i detta arbete är uppdelat i två delar och ämnar besvara; vad som bidrar till väsentlighet i ett börsnoterat företags hållbarhetsredovisning samt på vilket sätt en god hållbarhetsredovisning kan ge mervärde åt ett företag.

Syfte ? Huvudsyftet med denna studie är att granska olika företags miljöredovisning, dess innehåll och omfattning, vilka deras huvudsakliga intressenter är samt hur de utformas.Metod ? Studien är av kvalitativ natur och inleds med en undersökning av såväl äldre som aktuell forskning rörande Corporate Social Responsibility (CSR) och miljöredovisning. Detta följs av en granskning av 30 företags årsredovisningar samt, då det finns, CSR- och miljöredovisningar. Det har också utförts semistrukturerade intervjuer med tio personer ansvariga för miljöredovisningen i sina respektive företag.Företagen är indelade efter branscher; anläggning och transport, samt efter storlek; små, mellan och stora företag beroende på deras årliga omsättning.Resultat ? Ett något förvånande resultat som framkommit är det stora kundfokus som finns i miljöredovisningen hos små och medelstora (SME) företag något som förklarats i intervjuer med att detta ofta är business to business (B2B) företag och som sådana har de som regel endast ett fåtal men stora kunder som de lägger sitt fokus på och samarbetar med i framställningen av redovisningen.De stora företagen är mer inriktade på stordriftsfördelarna då de har för många kunder och andra intressenter för att kunna presentera personliga redovisningar till alla.

Bakgrund och problematisering: Med utgångspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte är att ses som tillräckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer på kommunnivå ser på uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare också analysera hur den kommunala revisionen skulle påverkas av en konstruktion där revisionsenheten flyttades längre ifrån kärnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras både det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försäkra sig om en tillräckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvägagångssätt bygger på en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

Sedan slutet av 1990-talet har det blivit allt vanligare att företag redovisar de icke-finansiella målen såsom social och miljö. Dessa sammanställs ofta i en hållbarhetsredovisning vilkenär frivillig för företag att upprätta. I Sverige är förekomsten av en extern granskning av den frivilliga hållbarhetsredovisningen inte så utbredd. Endast 8 % av de svenska företagen väljer att låta en extern part granska deras hållbarhetsredovisning.Trots att granskning av hållbarhetsredovisning idag är frivillig finns flera orsaker till varför företag ändå väljer att låta en extern part granska redovisningen. I denna uppsats undersökerförfattarna några av orsakerna till varför eller varför inte svenska börsbolag väljer att låta en extern part granska hållbarhetsredovisningen.

Varför företag väljer att hållbarhetsredovisa beror bland annat på att olika intressenter efterfrågar det. Redovisningen kan även underlätta både den interna och den externa kommunikationen gällandet hållbarhetsarbetet. Enligt en undersökning av revisionsbyrån KPMG från 2013 bör företag fokusera på hållbarhetsredovisningens kvalité och hur de relevanta målgrupperna ska nås. För att uppnå en hög kvalité bör hållbarhetsredovisningen göra transparent en sammanhängande process av företagets visioner, strukturer, aktiviteter samt resultat, för varje område i hållbarhetsarbetet. När kvalitén på hållbarhetsredovisningar uppskattades i KPMG:s undersökning tillhörde handels- samt detaljhandelsföretag en av de tre branscher som fick lägst betyg samtidigt som svenska företag erhöll högt betyg i jämförelse med internationella företag.

Sedan 1960-talet har HR genomgått stora förändringar vilka inneburit en övergång från den traditionella rollen med administrativt ansvar och lönehantering till ett större ansvarsområde med helhetssyn över organisationen samtidigt som ett mer operativt och strategiskt arbete antagits. Idag ser många inom HR att de har en självklar plats i organisationens översta skikt medan realiteten inte speglar samma bild. Då det bland medarbetarna råder oklarheter kring HR och dess bidragande resurser för hur deras arbete genererar ekonomiskt till organisationen, har HR och dess Legitimitet ifrågasatts. I denna studie kommer den upplevda statusen inom HR-yrket att undersökas utifrån tre perspektiv. Frågeställningarna är följande: Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett påverkansmöjlighetsperspektiv? Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett könsperspektiv? Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett organisationsteoretiskt perspektiv? Denna studie syftar till att öka förståelsen för den status som HR upplever sig ha utifrån ovan nämnda teman då statusfältet av oss setts som ett relativt outforskat område.