Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om lärares uppfattningar kring arbetet med bedömningar i musikämnet i årskurs 6. Som metod användes en kvalitativ ansats med intervjuer, observation av en musiklektion samt betygsstatistik och studium av kommentarer till utvecklingssamtal. Undersökningen visade olika strategier som musiklärarna använde för sin betygsättning. Hur de dokumenterat elevers lärande och kommunicerat det med elever och föräldrar. Den visar också hur de konstruerat ämnets Legitimitet som balans och lustfylld aktivitet.

Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring i ett försök att kartlägga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rättssäker, skälig och rättvis samt hur detta framträder i tillämpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse måste uppfylla för att få ersättning från arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls så är arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrättelser till den arbetssökandes a-kassa så att de kan se över om arbetslöshetsersättning skall utgå eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmänhet och 9 § mer specifikt visar på argument för såväl ett rättssäkert, skäligt som rättvist tankesätt. Men en genomgång av praxis och tillämpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vägen i arbetet på Arbetsförmedlingarna.

Values, where an organization describes the attitude its members should have towards their work, are being used to a larger extent than before. The neoinstitutional theory describes organizations? attempts to create legitimacy through activities that are not really connected to their core activities. On the basis of the aforementioned theory this study examines to what extent employees and store managers at Clas Ohlson use and relate to the values of the organization in their everyday work. The study covers these individuals awareness of the impact of values in their work as well as the way they relate to values.

Frågeställning: Vilken roll intar de sociala medierna i kommuners kommunikationsarbete?Bakgrund: De senaste åren har allt fler kommuner börjat använda sig av sociala medier. Detta ställer stora krav på kommunerna, att anpassa kommunikationen efter medborgarna och efter de nya medierna. Frågan är vilken funktion och roll de sociala medierna får i kommunernas kommunikationsarbete.Syfte: Att tillföra kunskaper om hur man kan förstå sociala medier  som mötesplats mellan kommuner och medborgare. Meningen med studien är att tillföra kunskaper såväl om syftena bakom närvaron som hur det fungerar i praktiken.Metod: Kvalititativa forskningsintervjuer med kommunikationsexperter på tre svenska kommuner och kvantitativ innehållsanalys av kommunernas Facebooksidor.Slutsats: Sociala medier används oftast för att föra ut information och i liten utsträckning för att interagera.

This paper aims to give an insight into how venture capital work with their investments in the school sector. The purpose of the paper is to examine their work, regarding to goals of the company and the process of controlling the goals.  The study also aims to determine the way the companies work with value growth.This study uses a qualitative research method, where the theories license to operate, the relationship value management framework, agency-principal and new public management theory is tested in relation to the collected data. Eleven persons were interviewed in this paper. This paper also aims to give an overview to venture capital in the school sector, where it will examine whether financial goals could collide with social goals.What the study can tell is that venture capital does not have a license to operate in this sector, according to the theory.

De ökade marknadskraven på miljöarbetet har gjort att alltfler företag börjat arbeta aktivt med miljön och att införa miljöledningssystem. Det är framför allt småföretag som drabbas av dessa krav som kommer främst från företagens intressenter. Att införa ett miljöledningssystem är inte kostnadsfritt, anses vara krångligt och är förknippat med osäkerhet kring effekterna. Trycket på miljöcertifiering/-registrering har gjort det nödvändigt för de flesta företag att agera för att överhuvudtaget överleva. Syftet med vår uppsats var att undersöka orsaken till varför småföretag inför miljöarbete med miljöledningssystem samt vilka effekter detta ger företagen, främst effekter av ekonomisk karaktär.

AbstractVärlden förändrades 1989. Det sovjetiska samhällssystemets kollaps befäste i mångas ögon liberalismens och den fria marknadsekonomins seger över de socialistiska ideologierna. Vad som emellertid förbisågs av många författare vid denna tidpunkt, var den parallella framväxten av ett nytt globalt imperium. Detta imperium var resultatet av marknadsekonomins gradvisa expandering över världen, som med östblockets fall, slutligen konsoliderades över hela världen.I vår uppsats har vi undersökt detta imperiums maktlogik, genom att utröna vilken roll Förenta Nationernas sekretariat spelar inom det världsomspännande maktsubjektet. Detta har gjorts i två steg, där vi först fokuserar på sekretariatets repressiva makt; dess utslätning av subjektiviteter, och sedan dess produktiva makt; dess konstruerande av Legitimitet.

Idag är miljöfrågor och begreppet Grön IT hett debatterat. Finanskrisen har tvingat många företag att spara in på många områden i sin verksamhet. Frågan är om det lönar sig att satsa mot en grön policy, en Grön IT verksamhet. Kan grön IT hjälpa verksamheten i dessa tider? Grön IT är framförallt uppmärksammat gällande energiförbrukning och återvinning.

Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts är en jämförande fallstudie. De kommuner som valts ut är Kalmar och Lunds kommun, där Kalmar kommun representerar den kommun där inflytandeforumet för unga har fått läggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer, där en politiker, en kontaktperson (tjänsteman) och en ungdom från varje kommun har intervjuats.Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande råder ganska lika förhållanden, de har ungefär samma syften och mål, initiativtagare har i båda fallen varit ungdomarna och engagemanget från politiker och ungdomar har varit liknande.

Denna uppsats syftar till att analysera på vilka grunder en konfessionell skola utformar sinvärdegrund och arbete mot kränkande behandling, utifrån en fallstudie av Livets Ords KristnaSkola. Dessa frågeställningar är grunden till uppsatsens syfte:?På vilka argument grundar skolan sin målsättning och likabehandlingsplan??Hur präglas skolans värdegrundsarbete av den religiösa profilen??Vilka texter hänvisar skolan till i sina dokument??Är innehållet i dokumenten förenligt med den aktuella läroplanens värdegrund??Hur framträder konsekvenserna av föräldrars rätt till att välja utbildning i dokumenten?Den metod som har använts är en systematiserande kvalitativ textanalys med målet att klargöratankestrukturen i texterna. Detta för att belysa och förstå det viktigaste i texternas innehåll.Resultatet visar att dokumenten är präglade av kristna värderingar men även demokratiskavärderingar som är förenliga med den aktuella läroplanen. Olika styrdokument ger olika intryck vadgäller konfessionella skolors Legitimitet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera blivande psykoterapeuters motiv att utbilda sig till psykoterapeuter och att undersöka om de angivna                      motiven skiljer sig åt beroende på grundutbildning och val av teoretisk inriktning på studierna. Studien genomfördes med hjälp av en enkät där deltagarna i undersökning fick svara på öppna frågor om motiv som fått dem att söka psykoterapeututbildningen samt gradera hur deltagarna stämde in i ett antal tänkbara motiv att välja att utbilda sig till psykoterapeut. Med en kvalitativ ansats och genom att företa en induktiv analys av resultatet kunde tretton temakategorier som motiverar att välja psykoterapeutyrket upptäckas; ökad kunskap, ökad kompetens och bättre behandlingsresultat, personligutveckling/personliga egenskaper, karriär/arbetslivssituation, autonomi, status/ekonomi, att komma vidare i en yrkesroll,legitimation/Legitimitet, påverkan av en signifikant person eller litteratur,altruism, försvar och egna svårigheter, förväntade belöningar samt ökad tryggheti arbetet. Blivande psykoterapeuter med psykodynamisk eller relationell inriktning angav i större utsträckning motiv som kunde relateras inre konflikter och svåra erfarenheter i livet än vad dem med kognitiv                       beteendeterapeutisk inriktning gjorde..

The aim of this Masters thesis is to examine ideas used to legitimate Swedish digital libraries, with a focus on the cultural heritage, their relation to cultural policy and an eventual crisis within the latter. Which ideas are linked to digitalisation? How do the arguments for creating digital libraries differ between central actors? How do the digital libraries relate to cultural policy and an eventual legitimacy crisis? These are the questions this thesis seeks to answer. The theoretical starting-point consists of a legitimacy discussion and its connection to Swedish cultural policy. The method used is idea analysis.

Kriser är inte enbart naturkatastrofer, terrorattentat eller något som stora bolag drabbas av. Även kulturbranschen råkar ut för krisartade händelser. I denna uppsats har svar på frågan hur kulturorganisationer hanterar en oönskad händelse eftersökts. Oönskad händelse är ett begrepp som valts istället för kris då uppsatsen ämnar belysa händelser som ofta har en mindre allvarlig karaktär än till exempel naturkatastrofer och terrorattentat.I den teoretiska referensramen ingår teorier som behandlar Legitimitet och intressenter och olika aspekter av krishanteringsteori. Insamling av data har skett genom intervjuer med personer som själva deltagit i hantering av oönskade händelser på tre museer i Stockholm.

This Master?s thesis has governmental cultural policy in focus and concludes a textual idea analysis of the governmental bill Time for culture. (Tid för kultur.) The aim of the study is to examine how the government is seeking legitimacy concerning the cultural policy. One of the starting points is that the society has changed over time in terms of for example increased globalization and multicultural and even the market adjustment is more evident. Also the economical basis in the society is different nowadays.

Den nytta ett medlemskap i en organisation ger förmedlar säkerhet, trygghet och gemenskap.Förmåner kopplade till medlemskapet kan både vara materiella och av mer ändamålsenligkaraktär direkt kopplad till organisationens syfte och mål. Denna nytta kan vara svårt att mätaoch därför svår att redovisa på ett tillfredsställande sätt i en omvärld som fokuserar på statistikoch mått.Nyttan med ett medlemskap i ett fackförbund rör representation där förbundenföreträder medlemmarna i olika situationer såsom vid avtalsförhandling. Medlemskapet kanockså ge ekonomisk nytta i form av inkomstförsäkring eller ersättning vid strejk.Övergripande arbetar förbunden med rekrytering vilket gynnar hela medlemskåren och bidrartill den Legitimitet förbundet har. Övrig facklig-politisk verksamhet som opinionsbildning ochinternationellt arbete är ytterligare en nytta med medlemskapet. Förutom dessa nyttorkopplade till medlemmen i egenskap av arbetstagare, förmedlar även förbunden nytta genompersonlig utveckling och välbefinnande.