
Sökresultat:
596 Uppsatser om Legitimitet - Sida 11 av 40
Finspångsåarnas vattenråd : en studie av kommunikation, engagemang och delaktighet
Ett av vattendirektivets mål är att engagera allmänheten i vattenplaneringsprocesser. I Sverige försöker man på många platser uppnå detta genom att bilda vattenråd för de lokala vattenförekomsterna. Det finns en osäkerhet kring hur exakt dessa ska fungera och frågan är om de verkligen är lösningen på medborgarengagemanget. Med hjälp av en enkät som skickats ut till ett vattenråd önskar den här studien ge underlag för att diskutera och om möjligt ge svar på om vattenråd är lösningen på hur allmänheten ska engageras. Utöver den stora frågan diskuteras även hur kommunikationen fungerar inom vattenrådet och mellan vattenrådet och några olika aktörer samt vilken roll vattenrådets samordnare har.
Oberoende granskning av hållbarhetsredovisning : - Hur skapar företag trovärdighet för hållbarhetsredovisningen och hur uppfattar intressenterna detta?
Efter de senaste årens redovisningsskandaler som uppmärksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte längre bara fokusera på vinstmaximering, utan att också ta hänsyn till de olika intressenternas behov som kan påverka företagets verksamhet och framgång. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hänsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hållbarhetsredovisning.Bristen på standarder för hållbarhetsredovisning skulle kunna sägas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssäkra innehållet och skapa förtroende och Legitimitet för rapporten. En central frågeställning blir därmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och Legitimitet åt företagets hållbarhetsredovisningar?Syfte med arbetet är att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hållbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovärdighet för denna.
Vad är Anime? : Svensk syn på ett japanskt fenomen
Syftet med min uppsats är att försöka förmedla hur man ser på anime, ett så typiskt japanskt fenomen, här i väst? Vidare så har jag genom litteraturstudier försökt presentera för läsaren vad anime är för något. Detta görs genom en kort historisk presentation av anime för att sedan djupare visa strukturen i anime, karaktärer, innehåll och slutligen huruvida anime återspeglar nutida oro i det egna samhället. Även en viss diskussion förs gällande anime och dess Legitimitet som japanskt kulturarv. Mina informanter får också berätta hur dom tycker att anime särskiljer sig från övriga animationer, då främst från väst samt hur den svenska marknaden och dess tittare ställer sig till anime..
Swedbanks förändringsarbete legitimitetsskapande i kris? : En kvalitativ studie om ledningens syn på förändringsarbete
Efter en lång medial debatt gällande bonus och ersättning till bankpersonal har Swedbank stoppat sina bonusutbetalningar och börjat ett förändringsarbete beträffande sitt ersättningssystem. Under samma period beslutade sig banken för att se över alla sina policys och processer. Denna studie har sin utgångspunkt i detta förändringsarbete med fokus på Swedbanks HR-policys och på hur ledningen arbetar och tänker kring skapandet och implementeringen av nya policys. Är detta förändringsarbete på Swedbank en effekt av det mediala pådraget och ett sätt att säkerställa organisationens Legitimitet?Institutionella myter skapas av omgivningen och definierar vad som anses vara effektivt och rationellt i samhället och organisationer.
Corporate Citizenship på svenska
Bakgrund: Vi tycker oss kunna skönja en utveckling i Sverige där potentialen för företagens sociala ansvarstagande ökat till följd av att den traditionella trygghetsgaranten, staten, alltmer dragit sig tillbaka. Samtidigt konstaterar vi att begreppen som behandlar detta område ofta saknar konkreta förslag på vilka aktiviteter som är lämpliga för företag att ägna sig åt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva statens roll och den allmänna opinionen i det svenska samhället vad avser förutsättningarna för företagens sociala ansvarstagande. Genom att företrädelsevis använda teoribildningen inom Corporate Citizenship ämnar vi visa och förklara vilka konkreta möjligheter detta kan innebära för företag verkandes i Sverige. Genomförande: Empirisk data har företrädelsevis samlats in med en postenkät riktad till 3000 individer ur den svenska allmänheten.
En trovärdighetsbedömning av EU:s kommunikationspolitik
The legitimacy of the European Union is being questioned, and this has put focus on the democratic deficit, as the main reason for the negative outcome of the referendum about implementing the last initiated treaties of the union. In this essay the credibility of the problem solving strategy through the communication policy of the commission is being put under the scope. The objective is to treat the credibility of the solution to the main problems of the EU as an important part of how the democratic, political system works and how it deals with taking care of its? supporting and demanding channels of communication. The importance of a citizen platform to form common interests and a strictly European dialogue using media, common debates and several other possible ways to advocate this solution throughout the whole union is stressed here..
Ekonomiska krisers påverkan på kommunikationen via årsredovisningar: En longitudinell studie om SEB:s kommunikation av bolagsstyrning
Idag är företags årsredovisningar ett viktigt instrument för att minska den osäkerhet och informationsasymmetri som existerar mellan företag och investerare. I denna studie ses därmed agent- och principalteorin som den överordnade teorin då studien utgår ifrån att företagsledningen i det valda tjänsteföretaget innehar mer information än investerarna. Till skillnad från tidigare, då innehållet i årsredovisningar till stor del endast innehöll finansiella redogörelser, så fungerar årsredovisningar idag som en viktig marknadsföringskanal för företag. Årsredovisningar ska informera investerare om företagets verksamhet samt därmed legitimera företaget. Denna kommunikation till investerarna via årsredovisningar är en svår och komplex uppgift, speciellt i tider som karakteriseras av ekonomisk kris.
Den svenska monarkins legitimitet : Institutionens och statschefens förenlighet med tre olika legitimitetsdimensioner
Varför har Elfenbenskusten och inte Ghana skrivit på ett interimsavtal med EU mellan 2008 och 2013?Utifrån ovanställda frågeställning utreder föreliggande uppsats paradoxen om två förhållandevis lika länder som har agerat olika i förhandlingar med EU om ekonomiska partnerskapsavtal (EPA). Frågan besvaras med hjälp av förhandlingsteoretiska förklaringar som belyser varför avtal sluts eller ej. För uppsatsen ändmål sammanfattas dessa som inrikespolitiska, miljömässiga och strukturella aspekter. Resultatet visar att inrikespolitiska förändringar i Ghana föranledde landets beslut att avstå från att underteckna interimsavtal med EU.
Din stund av Zen : Den sociologiska vikten av ett ironiskt engagemang
En metastudie som använder sig av en specifikt anpassad tolkning av grounded theory för att undersöka The Daily Shows satiriska kritik och funktion, samt hur detta relaterar till det sociologiska perspektivet. Fynden visar på en problematik som väl överrensstämmer med mer allmänna sociologiska teorier hos Foucault, Bourdieu och Habermas. Satiren visar sig utöva en serie meningsfulla funktioner som har potential att verka som en populistisk samhällskritik med stort inflytande. Satiren visar sig dock inte vara en problemfri diskurs och ett antal problem identifieras som behöver adresseras för att diskursen ska kunna åberopa någon form av Legitimitet..
Konsulters påverkansmöjlighet under införandet av ett affärsystem : En utredning av konsulters egenskap att påverka utifrån variablerna legitimitet, angelägenhet och makt
Väl fungerande affärssystem utgör idag en viktig del i företag och organisationers verksamhet. Tyvärr är systemen som regel komplexa varför risken för problem och misslyckanden är uppenbara. Då tillräcklig kunskap och erfarenhet från implementeringsarbeten dessutom ofta saknas i organisationer kontrakteras inte sällan externa konsulter för att bidra med hjälp. Att försöka underlätta ett implementeringsarbete genom att involvera externa konsulter kan dock skapa svårigheter av olika slag t.ex beroende på en komplex relationsbild mellan konsulten i fråga och klientorganisationens ingående aktörer.Denna studie antar en kvalitativ forskningsinriktning där datainsamlingen skett genom ett antal semistrukturerade intervjuer med externa konsulter vars arbete involverar implementering av affärssystem. Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter externa konsulter anser sig ha att påverka implementering beroende på sin positionering i relation till klientorganisationen och dess olika ingående parter.Analysarbetet baseras på Mitchell et al.´s (1997) Stakeholder-teori, där attributen makt/inflytande(P), Legitimitet (L) och angelägenhet (U) används för att positionera konsulterna.
Miljöcertifiering som ett verktyg för hållbart företagande ? En fallstudie av hur ett företags intressenter värderar en BREEAM-certifiering
Nyckelord: Miljöledningssystem, miljöcertifiering, BREEAM, värdeskapande, konkurrensfördelar, Legitimitet, organisatoriska förutsättningar, positionering Bakgrund: Idag råder inga tvivel huruvida om företag ska arbeta med hållbarhetsfrågor utan snarare hur. Miljöledning och certifiering är verktyg i hållbarhetsarbetet som tvingar företag att tänka långsiktigt och samverkande. Kjellgren Kaminsky Architecture har målsättningen att miljöcertifiera sig enligt standarden BREEAM. Företaget hoppas kunna öka intresset för dessa frågor i branschen i och med certifieringen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Kjellgren Kaminskys intressenter värdesätter en miljöcertifiering enligt standarden BREEAM.
Varför bidrag till idrottsföreningar? - en komparativ fallstudie av bidragspolicyn i tre kommuner
Denna uppsats gör ett försök att skildra hur tre kommuner förhåller sig tillidrottsföreningars roll i det kommunala livet. Uppsatsen behandlar deförväntningar som de kommunala bidragen väntas generera för samhället, genomatt sätta fokusen på den bakomliggande policyn. Vidare försöker uppsatsen utrönaom det finns en gemensam syn på föreningarnas funktion i kommunerna.Detta görs utifrån en teori om hur idrottsföreningar vinner sin Legitimitet tilloffentliga resurser.Studien har innefattat en komparation av tre kommuner, Lund, Landskronaoch Staffanstorp. I vardera kommun har även tre innebandyföreningars syn på sinroll undersökts..
Det gäller att man hänger med : En studie om logopeders anpassning till sin miljö
Uppsatsens syfte är att genom att studera logopedernas införande av WHO: s klassificering av hälsa besvara frågan om förändringen är ett sätt att möta det institutionella tryck som kan finnas på logopedernas organisation. En kvalitativ ansats har använts för att samla in och analysera den data från de fem logopederna samt chefslogopeden från logopedmottagningen på Ryhovssjukhus som intervjuades.Institutionell teori har använts för att analysera intervjumaterialet. Resultatet avundersökningen är att logopederna förändrar sig för att upplevas som mer legitima av som sin omgivning på två sätt. Genom att införa standarder som medför, en upplevde, högrejämförbarhet och man gör verksamheten mer mätbar. Även det att genomföra förändring är ett sätt att bli mer legitim och möta de förväntningar som finns i den miljö som logopederna existerar i..
Att leva på konst: en deskriptiv studie av relationen mellan konstnärsyrket och arbetslöshetsförsäkringen
Studiens syfte är att undersöka konstnärsyrkets Legitimitet och avgränsning vid inkomstlöshet. Undersökningen bygger på en teoretisk distinktion mellan konstnärskap och konstnärsyrke, där vinstsyftet blir det centrala i konstnärsyrket. Vinstsyftet förstås som en vilja att försörja sig via inkomst från konstproduktion. Utifrån vinstsyftet undersöks hur konstnärsyrket avgränsas i kontakt med arbetslöshetsförsäkringen. Då få konstnärer har hela sin försörjning via konstskapandet blir resultatet ett mycket litet antal yrkeskonstnärer.
Går det att styra med mål?: En jämförande fallstudie mellan Göteborg och Stockholm
De flesta av Sveriges kommuner och landsting använder en form av mål- och resultatstyrning, en styrmodell som har till uppgift att klargöra och organisera politikens och förvaltningens respektive roll, i synnerhet mot bakgrunden av kommunernas ekonomiska balanskrav. Efter uppkomsten av det effektivitetsinspirerade New Public Management blev mål- och resultatstyrning även politisk verklighet i Sverige i slutet av 1980-talet och utvidgades sedan allt mera med hjälp av styrningsprinciper som hämtades från privatsektorn. 2004 blev god ekonomisk hushållning samt särskilda mål och riktlinjer en del av kommunallagen. Redan för cirka tjugo år sedan ställde sig den statsvetenskapliga och förvaltningsteoretiska forskningen frågan om huruvida målstyrning skulle påverka utrymmet för politisk styrning samt förändra maktfördelningen gentemot de svenska förvaltningarna och tjänstemännen. Därför den befogade frågan efter tjugo år: går det faktiskt att ? politiskt ? styra med mål? Jag valde att undersöka de två största kommunerna i Sverige, Stockholm och Göteborg.