SammanfattningFöretag inom skogsindustrin har en lång tradition av miljöredovisning. Som en utveckling av denna redovisning upprättar många företag idag hållbarhetsrapporter vilka beskriver företagets hållbarhetsarbete när det gäller miljö, sociala samt ekonomiska frågor.Denna studie har bedrivits under vårterminen 2007 och behandlar ämnet hållbarhetsrevision. Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod studerat tre företag från skogsbranschen samt två företag från revisionsbranschen. Syftet med studien är synliggöra varför företag inom skogsbranschen väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, samt hur hållbarhetsarbetet kan effektiviseras genom interna ledningssystem. Vidare vill vi beskriva delar i hållbarhetsarbetet, vilka kan vara svårare att redovisa.Undersökningen har bedrivits utifrån en deduktiv ansats där vår teoretiska referensram består av teori kring företagets legitimitet, kontrollåtgärder för att kunna bedriva ett hållbarhetsarbete samt teori kring revisionen.

Revisionsberättelsen är i många fall den enda kontakt som företagets intressenter har med revisorn och är således en viktig kommunikationskanal mellan dessa parter. Att denna rapportering är ett viktigt verktyg vad gäller kommunikation inom revisionen framgår av den debatt som skjutit fart de senaste åren. Denna uppsats syftar till att lyfta fram revisorernas perspektiv på revisionsberättelsen. Då olika intressenter visat sig ha skilda åsikter i debatten om revisionsberättelsens innehåll, önskar vi även att undersöka om vad revisorerna vill förmedla påverkas av vilka intressenter de anser är viktiga.Genom en enkätundersökning har denna studie undersökt vad de kvalificerade revisorerna i Sverige vill förmedla, samt vilka intressenter som bedöms vara viktiga mottagare av revisionsberättelsen. Enkäten skickades ut till samtliga kvalificerade revisorer som är medlemmar i branschorganisationen FAR.

Olika verksamheter har sedan tidigare präglats av ett ägarperspektiv där relationen till formella ägare och aktieägare betraktats som företagets viktigaste relation. I takt med globaliseringen och den effektiviserade informationsspridningen blir det dock allt viktigare att inte längre bortse från andra intressenter. Det tillkommer därför större krav på företag och företagsledare att effektivt kunna identifiera vilka som utgör företagets intressenter. I tidigare forskning har teorier för identifiering och prioritering av intressenter utvecklats av bland annat Escoubés (1999) och Mitchell, Agle och Wood (1997). Dessa teorier utgår ifrån kriterierna, makt, legitimitet och brådskande karaktär.

C-UPPSATS, 10 poängSvenska som andraspråk, SIX 420 (41-60 poäng)Vårterminen 2006Handledare: Tore Otterup.

Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste åren som är ämnade att stimulera en ökning av kvaliteten på utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgåenden av lärosäten och menar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena är nödvändig för att koncentrera kompetensen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samgåenden i både högskolevärlden och företagsvärlden sker för att uppnå synergier, effektiviseringar och högre kvalitet på organisationens produkter och tjänster. Många till synes välmenta samgåenden i båda sektorerna misslyckas dock med att uppnå målen och skapa värde. Ett vanligt förekommande problem är att de interna intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sällan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgående, eftersom ett samgående huvudsakligen är en ledningsfråga.

Denna uppsats undersöker bemanningsföretagen och hur konsultcheferna arbetar för att tillgodose krav från kundföretag och omgivningen. Som en del av detta studeras även vilka krav som ställs på de uthyrda konsulterna och vad uppförandet har för betydelse inom bemanningsbranschen. De teoretiska utgångspunkterna som används i uppsatsen är dels nyinstitutionell teori och främst begreppet legitimitet, dels Hochschilds teori om emotional labor. Det insamlade empiriska materialet består av nio intervjuer med konsultchefer från fyra olika bemanningsföretag. Resultatet visar att konsultchefsarbetet präglas av rutiner och att det ställs krav på uppförande på den uthyrda personalen för att passa in i konsultrollen.

Sammanfattningsvis kan sägas att insamlingsorganisationernas arbete med fördelning av kostnader är en viktig del i deras arbete med att skapa legitimitet gentemot omgivningen. Tyvärr är dock reglerna de har att utgå ifrån något subjektiva vilket kan försvåra deras möjligheter till att vara tydliga och transparanta. Vi har sett att alla organisationers verksamheter påverkas av många olika faktorer i omgivningen och det medför att det blir extra viktigt för dem att lyfta fram och vara medvetna om detta i sitt strategiska arbete. Avsaknaden av effektiva mått påverkar insamlingsorganisationernas möjligheter att på ett tydligt sätt mäta sina prestationer och kunna besluta var deras insatser bäst behövs. Detta i sin tur kan leda till att de får svårt att visa upp för omgivningen allt de egentligen åstadkommer.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Titel: Miljöarbetsprocesser + Intressenter = Sant?- En studie om miljöarbetsprocessen och intressenters påverkan på denna.Problem: Hur kan miljöarbetsprocesser se ut i företag och vilka intressenter kan påverka dessa miljöarbetsprocesser?Syfte: Att identifiera miljöarbetsprocesser som företag jobbar med. Vidare vill vi se om det finns skillnader och likheter mellan olika företags miljöarbetsprocesser. Vi vill även se om det finns en påverkan från intressenter inom och utom företaget, som driver på eller håller miljöarbetsprocessen tillbaka. I tillägg tilldetta vill vi undersöka hur företagen förhåller sig till intressenternas önskemål och krav.

I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill läxhjälp riskerar att utmana utbildningssystemets likvärdighet utifrån ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att på så sätt närma mig ett svar på vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av läxhjälp från läxhjälpsföretag kan innebära. Jag har även undersökt hur läxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten såväl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning där fyra pedagoger har fått svara på intervjufrågor som rör deras syn på läxor, och hur de ser på de läxhjälpsföretag som finns att hyra.Läxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör läxor visar på att det finns många olika åsikter kring ämnet. Både när det gäller definitionen av läxan och vem som gynnas av den samma.

En företagskonkurs får ofrånkomligen återverkningar för de intressenter som har en koppling till det drabbade företaget. Det är för intressenter därför betydelsefullt att kunna förutspå konkurs.Studiens syfte var att utvärdera en teoretisk modell för prognostisering av konkurs genom analys av nyckeltal. Detta utfördes genom egna skattningar av regressionsmodeller. Vidare testades modellernas klassificeringsförmåga med avseende på framtida konkurs. Studien tyder på att ett företags storlek är, relativt andra undersökta egenskaper, den bästa indikatorn för framtida konkurs..

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett centralt begrepp som idag är välkänt inom affärsvärlden och har fått stor betydelse för vårt samhälle. Begreppet innebär företagets etiska, sociala och miljömässiga ansvar gentemot omvärlden. CSR har en stark koppling till legitimitetsteorin. Flera studier har visat att företag strävar efter legitimitet i sitt CSR-arbete.Syftet med den här studien är att undersöka genom en fallstudie om företag kan uppnå legitimitet hos sina kunder genom deras hållbarhetsredovisning. I den här studien har en kvalitativ metod används och undersökningen har begränsats till ett valt företag. Den svenska klädkoncernen Retail and Brands (RNB) är ett av de företag i Sverige som har tagit sitt initiativ till att redovisa sitt arbete inom hållbarhetsfrågor.

Titel: Hållbar utveckling - En studie om svenskägda detaljhandelsföretags hållbarhetsarbete, intressenttryck och barriärer.Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE02E, VT 2015Författare: Jessica Forslund, Evelina Nilsson, Sanna SvenssonHandledare: Veronica Svensson ÜlgenBakgrund: På senare år har hållbarhetsarbetet blivit allt mer värdefullt för företag där begreppet hållbarhet och intresset för miljörelaterade- och sociala frågor är stort. Intresset och förväntningarna bidrar till ett ökat konsumenttryck som innebär att slutkonsumenter och företagskunder driver företag att arbeta med hållbarhet. För företag innebär detta en tillämpning av affärsstrategier och aktiviteter som tillgodoser behoven hos företaget själva och dess intressenter. Hållbarhetsarbete är således ett frivilligt initiativ där företagen själva bestämmer vilka resurser de vill utnyttja och hur stor ansvarsroll de är villiga att ta inom den miljömässiga-, ekonomiska- och sociala dimensionen. Ett tillvägagångssätt för att arbeta med hållbarhet inom en verksamhet är att hållbar hänsyn införlivas i de logistiska aktiviteterna, vilket bland annat inkluderar områden så som transport, packning och inköp.Syfte: Studien syftar till att förstå hur utvalda detaljhandelsföretag arbetar med hållbarhet samt vilka intressenter och barriärer som påverkar utvecklingen av hållbarhetsarbetet.

Studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters uppfattningar om ledarskapet under utbildningstiden, samt att undersöka om det för dessa studenter finns några särskilda förutsättningar, som underlättar för utvecklandet av ett väl fungerande ledarskap, och vilka i så fall dessa är. Den metod som används i studien är dokumentanalys av lärarstudenters texter i form av reflektionsblad över sin praktik under fyra praktikperioder, dvs alla praktikperioderna studenterna har i det allmänna utbildningsområdet i sin lärarutbildning.Resultatet visar att nästan alla studenterna uppfattar ledarskapet som oerhört komplext i lärarrollen. I huvudsak beskriver lärarstudenter ledarskapet ur ett relationellt perspektiv och som  komplext. Detta kan upplevas komplicerat, när man skall hantera sitt ledarskap, eftersom detta också uppfattas situationsbundet.Två särskilda förutsättningar, har kunnat identifieras för ett väl fungerande ledarskap. Det handlar om förutsättningarna makt, i termer av legitimitet och auktoritet, och identitet, i termer av självkänsla och självförtroende.Sökord: Pedagogiskt ledarskap, classroom management, makt, legitimitet, auktoritet, identitet, självkänsla, självförtroende, auktoritärt ledarskap, demokratiskt ledarskap.

Den här uppsatsen handlar om Skogsvårdsstyrelsen och dess dubbelroll. Med dubbelroll menas att utöver de traditionella myndighetsuppgifterna, så utför Skogsvårdsstyrelsen även kommersiell uppdragsverksamhet som exempelvis plantering. Detta betyder att Skogsvårdsstyrelsen kan hamna i situationer där myndigheten skall bedriva lagtillsyn på jobb den själv utfört. Trots detta förekommer ingen egentlig debatt om detta. Uppsatsens syfte är att analysera de eventuella problem som är förknippade med Skogsvårdsstyrelsens dubbelroll och hur detta fungerar i praktiken.