Syfte: Syftet med studien är att analysera och förklara tre svenska skogsindustriföretags motiv till att miljöredovisa under perioden 2000 till 2009.Frågeställningar: För att uppfylla studiens syfte har två forskningsfrågor ställts upp, den första syftar till att ta reda på hur innehållet i miljöredovisningarna har förändrats medan den andra frågan utreder vad förändringarna kan bero på.Hur har de tre studerade företagens motiv till miljöredovisning förändrats under den studerade perioden? Hur går det att förklara förändringarna i företagens miljöredovisningar utifrån positiv redovisningsteori, legitimitetsteori och intressentteori?  Teori: Inom redovisningsteoriområdet ryms olika perspektiv som förklarar företags motiv att miljöredovisa. I uppsatsen används positiv redovisningsteori, legitimitetsteori samt intressentteori.Empiri: Empirin består av innehållsanalys av VD:ns ord ur miljöredovisningar från tre svenska skogsindustriföretag under åren 2000 till 2009.Resultat: Slutsatserna visar att motiven till miljöredovisning går att förklara med företagslednings och ägares självintresse, en vilja från företagen att legitimera sin verksamhet samt intressenternas roll i att skapa incitament för miljöredovisning. Intressenternas påverkan återfinns i samtliga teorier och utgör således en central roll för att skapa motiv till företagen att miljöredovisa. Intressentsfären utökas under åren från att främst bestå av aktieägare och kunder till att även omfatta lokala intressenter, miljöorganisationer och andra typer av intressenter som inte har en direkt relation till företagen..

Studiens ämne växte fram ur vårt intresse för sociala medier som en ny kanal med påverkan på relationen mellan organisationer och deras intressenter. Undersökningen syftar till att beskriva hur utvalda kommuner i Sverige uppfattar sitt arbete i sociala medier. Utifrån detta syfte ställde vi oss två frågor: Hur beskriver de utvalda kommunerna sitt strategiska arbete i sociala medier?Hur beskriver de utvalda kommunerna att de arbetar i sociala medier för att bemöta feedback och frågor från sina intressenter? Frågeställningarna besvarades med hjälp av kvalitativa samtalsintervjuer. Kommunerna som vi strategiskt valde ut är Järfälla, Karlstad, Katrineholm och Leksand och vi utförde samtalsintervjuer per telefon med den ansvariga för sociala medier på respektive kommun. Studiens resultat visade att de flesta av kommunerna inte har någon uttalad strategi eller schemalagd tid för sitt arbete med sociala medier.

Uppsatsens syfte är att genom att studera logopedernas införande av WHO: s klassificering av hälsa besvara frågan om förändringen är ett sätt att möta det institutionella tryck som kan finnas på logopedernas organisation. En kvalitativ ansats har använts för att samla in och analysera den data från de fem logopederna samt chefslogopeden från logopedmottagningen på Ryhovssjukhus som intervjuades.Institutionell teori har använts för att analysera intervjumaterialet. Resultatet avundersökningen är att logopederna förändrar sig för att upplevas som mer legitima av som sin omgivning på två sätt. Genom att införa standarder som medför, en upplevde, högrejämförbarhet och man gör verksamheten mer mätbar. Även det att genomföra förändring är ett sätt att bli mer legitim och möta de förväntningar som finns i den miljö som logopederna existerar i..

Studiens syfte är att undersöka konstnärsyrkets legitimitet och avgränsning vid inkomstlöshet. Undersökningen bygger på en teoretisk distinktion mellan konstnärskap och konstnärsyrke, där vinstsyftet blir det centrala i konstnärsyrket. Vinstsyftet förstås som en vilja att försörja sig via inkomst från konstproduktion. Utifrån vinstsyftet undersöks hur konstnärsyrket avgränsas i kontakt med arbetslöshetsförsäkringen. Då få konstnärer har hela sin försörjning via konstskapandet blir resultatet ett mycket litet antal yrkeskonstnärer.

De flesta av Sveriges kommuner och landsting använder en form av mål- och resultatstyrning, en styrmodell som har till uppgift att klargöra och organisera politikens och förvaltningens respektive roll, i synnerhet mot bakgrunden av kommunernas ekonomiska balanskrav. Efter uppkomsten av det effektivitetsinspirerade New Public Management blev mål- och resultatstyrning även politisk verklighet i Sverige i slutet av 1980-talet och utvidgades sedan allt mera med hjälp av styrningsprinciper som hämtades från privatsektorn. 2004 blev god ekonomisk hushållning samt särskilda mål och riktlinjer en del av kommunallagen. Redan för cirka tjugo år sedan ställde sig den statsvetenskapliga och förvaltningsteoretiska forskningen frågan om huruvida målstyrning skulle påverka utrymmet för politisk styrning samt förändra maktfördelningen gentemot de svenska förvaltningarna och tjänstemännen. Därför den befogade frågan efter tjugo år: går det faktiskt att ? politiskt ? styra med mål? Jag valde att undersöka de två största kommunerna i Sverige, Stockholm och Göteborg.

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemsländer inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera långt färre väljare än nationella parlamentsval trots att det är ett av få reella verktyg en väljare har att påverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnådde ett valdeltagande på 84,63% av den röstberättigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter färre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gången.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? påvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.

Företags närvaro på Facebook har under de senaste åren ökat kraftigt. En uppfattning är attföretag, stora som små, har etablerat sig på Facebook för att vara ?rätt i tiden?. Detta skapar funderingar kring vilka anledningar som ligger till grund för närvaron och om företagen upplever den gynnsam. Denna studie syftar till att undersöka vilka erfarenheter företag har fått av närvaron på Facebook.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats är att granska vad företag själva lägger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprättandet av en hållbarhetsredovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta..

Små aktiebolag har ofta lite resurser och företagarna har då själva ansvaret för deras bolags riskhantering. En enskild risk kan få stora negativa konsekvenser för små bolag och det är därför viktigt att företagarna arbetar med riskhantering. En revisor kan vara värdefull och exempelvis bidra med nya synvinklar gällande vilka risker bolaget står inför. Att ett bolag anses legitimt är viktigt för att det ska kunna bedriva sin verksamhet framgångsrikt. Ett sätt att uppnå legitimitet mot kreditgivare är genom att skicka signaler till dem.

Studiens ämne växte fram ur vårt intresse för sociala medier som en ny kanal med påverkan på relationen mellan organisationer och deras intressenter. Undersökningen syftar till att beskriva hur utvalda kommuner i Sverige uppfattar sitt arbete i sociala medier. Utifrån detta syfte ställde vi oss två frågor: Hur beskriver de utvalda kommunerna sitt strategiska arbete i sociala medier?Hur beskriver de utvalda kommunerna att de arbetar i sociala medier för att bemöta feedback och frågor från sina intressenter? Frågeställningarna besvarades med hjälp av kvalitativa samtalsintervjuer. Kommunerna som vi strategiskt valde ut är Järfälla, Karlstad, Katrineholm och Leksand och vi utförde samtalsintervjuer per telefon med den ansvariga för sociala medier på respektive kommun. Studiens resultat visade att de flesta av kommunerna inte har någon uttalad strategi eller schemalagd tid för sitt arbete med sociala medier.

Vårt syfte med denna uppsats är att identifiera huruvida det förekommer ett förväntningsgap mellan affärsjournalister, klienter och revisionsbranschen och därefter förklara bakomliggande orsaker. En abduktiv studie via telefonintervjuer baserade på en attitydenkät med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Teorin omfattar revisionens utveckling, syfte och olika intressenter. Vidare diskuteras revisorns dubbla roller och den problematik gällande oberoendet som detta förhållande kan medföra. Teorin fortsätter med en redogörelse av hur oberoendet bibehålls genom reglering och avslutas med en beskrivning av förväntningsgapet och medias påverkan på allmänhetens opinion.

Den offentliga svenska hälso- och sjukvården som är styrt av landstinget har under historiens gång stött på ett antal finansiella problem, vilket har bidragit till behovet av nya styrmedel. Bland annat har balanserat styrkort som styrmedel uppmärksammats alltmer då den är ett styrmedel som tar fasta på finansiella såväl som icke-finansiella perspektiv. Det primära syftet med denna studie är att utforska hur balanserat styrkort anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer. Metoden i denna studie är en kvalitativ fallstudieundersökning på ett offentligt svenskt sjukhus. Den huvudsakliga teorin som presenteras är: processen kring balanserat styrkort samtanpassningen av styrkortet inom hälso- och sjukvården utifrån tre valdaaspekter.

Finansiella rapporter står till grund för olika användare för att underlätta beslutsfattandet kring företaget och aktieköp/-sälj beslut. IASB som är internationella standardsättare, är de som upprättar standarder kring hur redovisningen ska ske världen över för att redovisningen ska vara homogen. Även om redovisningsreglerna är utförda på samma sätt så tolkas de olika av olika användare, det vill säga olika redovisningsmått ger olika värderelevans beroende på redovisnings intressenter.Syftet med denna studie är att ta reda på vilket redovisningsmått som är mest värderelevant i den  svenska aktiemarknaden. Redovisningsmåtten som undersöks i denna studie är bokfört värde på eget kapital samt årets resultat i jämförelse med marknadsvärde på eget kapital. Studien avgränsas till att undersöka börsnoterade företag på Large Cap.

Revision har funnits sedan decennier tillbaka och dess utveckling och betydelse har ständigt ökat. Revisionens huvudsakliga syfte är att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information. På senare år har det uppdagats flertalet skandaler där det tydligt framgått att företagens intressenter och företaget de själva har förväntningar på revisorn som inte överensstämmer med vad som är revisorernas uppgifter. Detta fenomen benämns som ett förväntningsgap som uppstår mellan revisor, kund och intressenter.Vi har valt att i denna uppsats lägga fokus på förväntningsgapet mellan revisor och kund. Syftet i vår uppsats är att redogöra vad det är revisorn gör samt vad kunderna förväntar sig av sin revisor.

Vi har tillsammans med företaget Becare gjort denna uppsats, med avsikten att utforma en lämplig strategi för deras internetnärvaro. Becare är ett nyetablerat företag som avser att införliva Internet i sin affärsmodell, bl a som relationsmarknadsförings-verktyg. Becare har också i grunden ett uttatlat allmänt relationsorineterat synsätt på marknadsföreingen. Vi menar att en genomtänkt Internetstrategi utgör grunden för att skapa förutsättningar för goda relationer och mervärde med aktuella intressenter.Becare har utvecklat och säljer produkter som med sina egenskaper är unika och är avsedda för ortopedisk värme- och kylterapi för smärtlindring och rehabilitering av muskelskador eller andra smärtsamma besvär i kroppen Enligt Becare finns det en väldigt stor marknadspotential hos segmentet reumatiker, som i stor utsträckning torde ha stor användning av flera utav Becares produkter på grund utav deras fysiologiska egenskaper och på grund av att det är cirka en miljon svenskar som har någon form av reumatisk sjukdom eller reumatiska symtom.Vi har intervjuat fem reumatiker, fem personer som arbetar inom reumatikerförbundet och två reumatologer. De har besvarat frågor som berör information, kommunikation, Internet, reumatismhjälpmedel m fl faktorer som berör reumatikerns livssituation och kommunikationsbehov.Den viktigaste slutsatsen i arbetet är att Internet, avseende aktuell bransch, i dagsläget utgör en relativt oexploaterad arena för att bygga relationer med just reumatiker.