Presently environmental and ethical matters are in the centre of attention and companies producing sustainability reports have become more common. It has also started to become more and more ordinary to assure these sustainability reports by an external part. However, the amount of assured sustainability reports differs a lot between different countries.There can be several reasons for why the companies chose to get the sustainability report assured. Previous studies state that the choice to produce sustainability reports can be re-lated to theories like the Legitimacy theory, stakeholder theory and the agent theory. Other aspects that can affect the decision to construct a sustainability report can according to prior studies be different company characteristics and the national culture in the country in which the company is operating.

I dagens Europa är stora löneskillnader mellan kvinnor och män samt låg representation av kvinnor på höga befattningar fortfarande ett stort problem. Mot bakgrund av detta har EU framlagt ett lagförslag om kvotering till börsbolagens styrelser. Debatten om jämställdhet är livlig och högaktuell. Parallellt med detta agerar näringslivet i en kamp om kompetensen där jämställdhet anses vara en viktig komponent för att vara en attraktiv arbetsgivare. Då studien antar ett nyinstitutionellt perspektiv har antagandet varit att organisationerna anpassar sig till omgivande krav för att vinna social legitimitet och således att jämställdhet är en viktig legitimitetsskapande faktor i denna process.

Miljömedvetenhet är ett begrepp som används flitigt idag både i företagsvärlden och privat. Detta har lett till att kundernas medvetenhet om miljön och det sociala ansvaret har ökat och de ställer allt högre krav på företagens produkter och tjänster.Allt eftersom de bildas nya moderna företag ökar konkurrensen och många företag väljer att lägga stora resurser inom hållbar utveckling för att uppnå konkurrensfördelar. För att företagen ska kunna kommunicera sitt miljöansvar till omvärlden skapar dem en hållbarhetsredovisning där dem talar om sitt ansvar för omvärlden. De tre vanligaste ansvaren som man finner i en hållbarhetsredovisning är det sociala ansvaret, det ekonomiska ansvaret och miljöansvaret.Hur en hållbarhetsredovisning ska utformas är frivilligt och variationen gör att det kan bli svårt för ett otränat öga att tolka och jämföra informationen Vi tror att en stor del till variationen inom hållbarhetsredovisning är att företagen väljer att rikta sig till olika intressenter som dem finner intressanta för bolaget.Syftet med denna uppsats är att granska och tolka hållbarhetsredovisningarna från nordens tre största flygbolag; SAS, Norwegian Airlines och Finnair för att få svar på frågan till vem deras hållbarhetsredovisning är skriven.För att uppnå vårt syfte med uppsatsen har vi kopplat den information vi fått från bolagens hållbarhetsredovisningar till olika teorier för att skapa oss en uppfattning om företagen. Vi har då kommit fram till att bolagens hållbarhetsredovisningar lägger fokus och riktar sig till olika intressenter.

Målet med föreliggande studie är att belysa den sociala dynamik som kan uppstå under ett arbete med organisationsförändring, som både kan motarbeta och leda förändringen framåt. För att lyckas uppnå syftet och få en större förståelse för människorna och den atmosfär som påverkas har undersökningen främst baserats på observationer av möten och workshops relaterade till organisationsförändringen. Då medarbetarna har varit studiens mest väsentliga källa så har intervjufrågor skickats ut via mail, dessutom har informella samtal kontinuerligt hållts med Uppdragsledaren och Alfa. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av den sociala dynamiken har haft sin grund i Giddens struktureringsteori samt teorier relaterade till medarbetarnas motstånd mot organisationsförändringar och ledarskap. Detta teoretiska ramverk har bidragit till en djupare förståelse för sociala srukturer, olika normer, sätt att kommunicera och maktförhållanden inom organisationer.

The decision of the European Commission to block the merger between Volvo and Scania in the late 90?s became the starting point to the debate of the possible discriminating effects of the European merger regulation. Especially since the Commission a few years earlier had approved of the merger between Mercedes-Benz and Kässbohrer on the German bus market, where the conditions for competition had been similar to those at hand in the Swedish case. The issue that was and still is in focus is whether the European merger regulation is more difficult to pass for large companies situated on a smaller domestic market than is the case for their competitors of corresponding size but situated on a larger domestic market.This thesis aims at examining what the judgement of the geographical relevant market means for the application of the Merger act. This is being done from two perspectives.

Syftet är att undersöka Läns-SLAKO, samrådsorganet inom vård- och omsorgsområdet mellan kommunerna och landstinget i Östergötland. Målsättningen är att ge kunskap om de bakomliggande orsakerna till uppbyggnaden av Läns-SLAKO, att ge kunskap om hur samrådet fungerar idag samt möjliga förklaringar till varför samverkan fungerar eller inte. Fokus ligger på att undersöka vilken betydelse tillit mellan de ingående parterna har, för att åstadkomma en fungerande samverkan. Syftet är också att undersöka huruvida graden av tillit påverkar legitimiteten för Läns-SLAKO som politiskt organ. Studien har utförts som en fallstudie med Läns-SLAKO som enda undersökningsobjekt. Det är en lämplig metod när syftet är att undersöka en nutida företeelse på djupet och i dess verkliga sammanhang.

Med utgångspunkt i den livliga debatt som fördes kring bonusutbetalningar i samband med finanskrisen och det skadade förtroende för rörliga ersättningar den resulterade i syftar denna studie till att undersöka hur man idag återskapar legitima rörliga ersättningssystem. Studien ämnar även svara på frågan varför organisationer, trots stora kostnader, väljer att använda sig av rörliga ersättningssystem. Med agentteorin och nyinstitutionell teori som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning vilken bestod av sex semi-strukturerade expertintervjuer. Tre av dessa intervjuer genomfördes med representanter för tre olika organisationer, två av intervjuerna gjordes med oberoende konsulter som specialiserat sig på utformning av rörliga ersättningssystem och slutligen intervjuades en jurist som arbetar med föreskrifter gällande rörlig ersättning inom den finansiella sektorn. Analys av intervjuerna hanterades med etnografisk kvalitativ metodik som utgångspunkt för att skapa ett kodschema kopplat till vår teori.

Sustainability reports have during the last decade had a strong development. Both in terms of establishing a sustainability assurance, in its form, and get it assured together with standards, principles and regulations which organisations and accountants have utilized. The growth of sustainability reports and the choice of getting them assured have in particular favoured the accounting business. Due to this result, some critics have voiced that assuring a sustainability report gain accounting firms more than it gains the actual organisation. Other say that it is necessary in order to increase the credibility and the eligibility of the report, while it also has become a requirement from stakeholders.

Intäkter är ett stort och viktigt område inom redovisning. Redovisningen av intäkter är imånga fall problematisk eftersom intäkterna behandlas annorlunda i olika standarder och iolika delar av världen. International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB) arbetar sedan 2002 med ett harmoniseringsprojekt somsyftar till att ta fram en heltäckande standard för intäkter som ska kunna applicerasinternationellt. Utkast till den nya standarden har presenterats av IASB, vilket har fått mångareaktioner från olika företag i olika branscher. Den del av standarden som fått mest kritik frånföretagen är den ökade mängden tilläggsupplysningar som kommer krävas i företagensfinansiella rapporter.

During 2009-2010 Sweden participated in an international military operation whose intention, according to the Swedish news media, was to fight Somali pirates. The purpose of this thesis is to study various decisions and documents behind the Swedish efforts, both military and foreign aid, regarding the matter of Somali pirates during the years 2009-2010 and analyze the results using an interpretation of the security-development-nexus-theory. The method used is text analysis based on the hermeneutic idea of understanding and interpretation.The thesis studies the international resolutions and national decisions that lead to the military operations in the Gulf of Aden and also the international strategies and national approaches regarding Sweden's assistance in the development of Somalia. The theoretical section contains an interpretation of the vast security-development-nexus-theory. The concepts of security and development are first presented separately and then collectively in terms of military security, societal security, economic security, regime security and human security.

Miljö- och hållbarhetsredovisning har blivit en viktig del för företag att använda i syfte att legitimera sin verksamhet. Inom miljö- och hållbarhetsredovisning finns ett ramverk som är upprättat av Global Reporting Initiative. Detta ramverk är idag det mest fullständiga och används av företag som vill förmedla sin miljö- och hållbarhetsinformation på ett seriöst sätt. Idag finns inga krav i form av lagstiftning för företag att använda något ramverk för miljö- och hållbarhetsrapportering. Detta medför att företag fritt kan välja om de vill följa något ramverk eller inte.

Den digitala klyftan är inget nytt fenomen utan har diskuterats sen 1970-talet då skillnaden ianvändandet och tillgång av video och telefax avsågs. Idag syftar den digitala klyftan snararetill användningen och tillgången till Internet. Andersson (2003) identifierade sex olikagrupper som hon ansåg ingick i den digitala klyftan. I den här studien används teorin om detoffentliga etoset som utgångspunkt för att kunna analysera den digitala klyftan. Syftet medstudien är att diskutera vad det är för perspektiv som genomsyrar svenska myndighetersverksamhet i e-Förvaltning, men även att bidra till en diskussion som handlar om att urskiljaoch förstå om den digitala klyftan är ett demokratiskt problem.Offentligt etos är ett samlingsnamn som innefattar olika begrepp och dimensioner somgenomsyrar den offentliga verksamheten.

SammanfattningBakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av åttiotalet, fick hållbarhetsfrågan ett uppsving och trots att det nu har gått mer än 25 år är ämnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhället hållbart och det är av allmänt intresse att vi åstadkommer förändringar. Här har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hållbarhetsredovisningen är ett verktyg att nå detta mål.Problem: I Sveriges kommuner är det idag väldigt stor variation på hur och om man hållbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, är kvaliteten på rapporterna dessutom långt ifrån tillfredsställande. Att upprätta hållbarhetsredovisning är inte lätt eftersom rapporten ska sammanställa ett flertal olika dimensioner.

The aim of this thesis is to give an insight to how work is being pursued within Swedish SMEin the clothing industry. Furthermore we investigate how efforts can proceed withenvironmental questions in a quest for sustainable development and bring clarity in thedifficulties that occur. Through the use of company examples and a description of how theywork we wanted to give stakeholders knowledge in what resources and procedures that areused today on the market. The function of the report is moreover to provide Swedish smalland medium-sized clothing enterprises suggestions and directions of how to advance withinsustainable development.In our theoretical frame we have chosen to administer the theories that we found suitable forour study. Seen from a perspective of sustainability we have thus applied the theories ofstakeholder and Legitimacy, an analysis model for a company?s actions in environmentalquestions and the theory of SME which describes a small or middle sized enterprise?s fivecompetitive variables.The empirical frame we acquired for this thesis is presented in three chapters.

Based on the Migration Board's statistics report, the number of children that has gone missing within a time interval of 4 years (2010-2014) comprises 1331 children in total, of whom 146 are girls and 1185 are boys. A rising interest about what has happened to those children created a fundamental platform for this thesis. By reading Åkerman?s report from 2012, and the book De förlorade barnen: en rapport by Mikkelsen and Wagner (2013) the curiosity grew deeper. The research questions that were established were divided into three parts.