I denna studie har vi intervjuat tre förskollÀrare med hjÀlp av fokusgrupp som metod. I fokusgruppen fÄr de frÄgor stÀllda dÀr de tillsammans diskuterar fram olika svar. FrÄgorna som stÀlls Àr inriktade pÄ pedagogisk dokumentation och genus, som Àr ofta förekommande i förskolan. FörskollÀrarna som deltog i fokusgruppen förklarar att de jobbar efter att försöka undvika begreppet genus i pedagogisk dokumentation. Syftet med studien Àr att bidra med om och hur genus konstrueras i förskollÀrarens tal om pojkar och flickor.

Examensarbetet har kommit till eftersom det finns frĂ„gor om hur bestĂ€llarna uppfattar att entreprenörernas kvalitetssystem fungerar i praktiken. Blir det en fylld pĂ€rm i bokhyllan som ingen orkar ta del av, eller Ă€r det ett vĂ€l anvĂ€nt hjĂ€lpmedel? Övrig industri har ett försprĂ„ng i jĂ€mförelse mot byggbranschen som genom sin speciella produktion skiljer sig frĂ„n den traditionella tillverkningsindustrin. Ofta producerar man en specifik byggnad för att i nĂ€sta projekt bygga nĂ„got helt annat. Detta gör att ett kvalitetssystem bör anpassas sĂ„ det passar de förhĂ„llanden som rĂ„der vid ett byggföretag.

Med 1,4 miljoner elever Àr skolan Sveriges största arbetsplats. Varje Är behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsÀkerhetsperspektiv Àr det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse.BarnsÀkerhetsrÄdet, en samverkansorganisation bestÄende av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullstÀndig bild av i vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit Ät Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanstÀllts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. KartlÀggning av arbetssÀtt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson & Andersson, 2012, bilaga 1).

Allt fler företag vÀrlden över certifierar sitt ledningssystem och intresset för kvalitetsstandarden ISO 9001 vÀxer sig allt starkare. Trots den ökade populariteten kring ISO 9001 finns det dock studier som ifrÄgasÀtter om certifiering bidrar till högre kvalitet hos företag, detta bland annat pÄ grund av att dokumentationskraven i standarden upplevs som betungande.Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Àr en bransch- och arbetsgivarorganisation för Sveriges el- och teleteknikföretag. I början av Är 2007 startade de ett projekt med syfte att underlÀtta ISO 9001 certifiering hos sina medlemsföretag. En testgrupp med fem pilotföretag fick stöd av EIO vid certifieringsarbetet.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka resultat ISO 9001 certifieringen har lett till hos EIO:s pilotföretag.Resultaten analyseras sedan genom att utreda vilka förutsÀttningar som varit viktiga för att pilotföretagen ska kunna uppnÄ en lyckad certifiering. Vidare undersöks Àven hur pilotföretagen sjÀlva har upplevt dokumentationskraven i standarden.

Detta examensarbete behandlar Àmnet sunda hus. Vi har studerat betongplattan med dess ytskikt för att se dess pÄverkan pÄ inomhusmiljön. Anledningen till att denna rapport har skrivits Àr att NCC, i samarbete med StÄngÄstaden AB, Àr intresserade av att fÄ reda pÄ materials pÄverkan pÄ inomhusmiljön. Studien har utförts i Linköping pÄ Kv. Irrblosset vilket uppförs som ett sunt studentboende.

Bakgrund: Stress Àr nÄgot vi lever med varje dag, hela tiden. Denna stress hjÀlper oss att prestera i de situationer vi stÀlls inför. Stress kan i lÀngden Àven ha en negativ inverkan i form av utbrÀndhet och sÀnkt livskvalitet. För att minska den negativa stressen Àr det viktigt med en god kommunikation pÄ arbetsplatsen och ett gott förhÄllande till konflikter. Felhanterad stress kan ocksÄ ha en negativ inverkan pÄ det kvalitetsarbete som sker pÄ restaurangen, vilket pÄverkar den slutgiltiga upplevelsen för gÀsten.Syfte: Detta arbete Àr en fallstudie med syftet att undersöka hur kommunikation och kvalitetsarbete pÄ en vÀstsvensk restaurang kan förÀndras mellan lugna och stressiga arbetssituationer.Metod: De metoder som har anvÀnts i denna studie Àr av kvalitativ typ.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i militÀrteknikens grund, hur tekniken inverkar pÄ militÀr verksamhet. Det utförs genom att utreda hur delar av Semantisk Interoperabilitet (SI) pÄverkar den militÀra kontexten. Genom att undersöka hur en organisation som Àr van att arbeta med traditionella informationsutbyten mellan informationssystem och hur arbetet skulle pÄverkas om första steget av SI införs ? att utveckla systemnÀra ontologier. Organisationen i frÄgan Àr Försvarets Materielverk (FMV) som har en lÀngre erfarenhet att traditionellt utveckla och vidmakthÄlla informationsöverföringsgrÀnsytor baserade pÄ dedikerade format och protokoll.

Huruvida fo?retag la?cker information eller om marknaden pa? annat vis kan fo?rutspa? kvartalsrapporters inverkan pa? aktiepriset a?r studiens syfte att underso?ka. Detta a?r av intresse fo?r aktiea?gare da? det finns stora vinstmo?jligheter i att ha tillga?ng till informationen eller att kunna fo?rutspa? den i fo?rva?g. Tio stycken svenska storfo?retags aktier, under tio a?rs tid, har anva?nts fo?r att finna dessa mo?nster.

Dokumentet Àr ett resultat av studier gjorda under kursen Kandidatarbete I Datavetenskap. Arbetet utforskade, genom fallstudie, tvÄ egenskaper av distribuerade informationssystem och relation mellan dessa: sÀkerhet och prestanda. MÄlet med fallstudien har varit att belysa nackdelen med anvÀndning av Secure Socker Layer (SSL) dvs. dess effekt pÄ hastigheten och fördelen med SSL, dvs. SSL:s roll i informationssÀkerhetsarbetet.

SammanfattningFöretag inom skogsindustrin har en lÄng tradition av miljöredovisning. Som en utveckling av denna redovisning upprÀttar mÄnga företag idag hÄllbarhetsrapporter vilka beskriver företagets hÄllbarhetsarbete nÀr det gÀller miljö, sociala samt ekonomiska frÄgor.Denna studie har bedrivits under vÄrterminen 2007 och behandlar Àmnet hÄllbarhetsrevision. Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod studerat tre företag frÄn skogsbranschen samt tvÄ företag frÄn revisionsbranschen. Syftet med studien Àr synliggöra varför företag inom skogsbranschen vÀljer att upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar, samt hur hÄllbarhetsarbetet kan effektiviseras genom interna ledningssystem. Vidare vill vi beskriva delar i hÄllbarhetsarbetet, vilka kan vara svÄrare att redovisa.Undersökningen har bedrivits utifrÄn en deduktiv ansats dÀr vÄr teoretiska referensram bestÄr av teori kring företagets legitimitet, kontrollÄtgÀrder för att kunna bedriva ett hÄllbarhetsarbete samt teori kring revisionen.

SammanfattningEn fallstudie gjordes bland medarbetare inom HemtjÀnsten i Eskilstuna kommun. Syftet med studien Àr att erhÄlla förklaring och förstÄelse för medarbetares anvÀndning och attityder till de processkartor och dokument som ingÄr i det integrerade ledningssystemet (ILS) samt den förÀndring som införandet av dem innebÀr inom HemtjÀnsten i Eskilstuna kommun. Syftet Àr Àven att erhÄlla förklaring och förstÄelse om medarbetarattityders pÄverkan pÄinförandet av ILS genom att utgÄ ifrÄn teorier om attitydkonstruktioner.     Studien utfördes med en metodkombination av enkÀter och intervjuer bland medarbetare inom HEK. Drygt 14% av alla medarbetare inom HEK deltog i studien varav 59st svarade pÄ enkÀter och tre intervjuades.

SammanfattningMonteringshallen hos Metso Paper Karlstad Àr beroende av mÄnga utomstÄende funktioner och processer. De som jobbar med montering och utcheckning mÄste koordinera sina arbeten med tillverkningen, underleverantörer, inköp, konstruktion och skeppning.Alla Àr medvetna om att det finns problem i monteringshallen och att det mÄste det göras nÄgot för att komma till rÀtta med dem. Men vilka orsakerna Àr till problemen finns det olika uppfattningar om. En del upplever det ocksÄ som att problemen Äterkommer gÄng pÄ gÄng. FÄ försök har gjorts för att pÄ metodiskt sÀtt fÄ en gemensam syn pÄ problematiken eller ta fram fakta som kan ligga till grund för beslut om förbÀttringsomrÄden.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en förstÄelse för hur skolledare uppfattar kvalitet i skolan och i sitt ledarskap av lÀrare och annan personal. Jag ska undersöka om det görs nÄgon kvalitetsredovisning inom skolan och om ekonomin pÄverkar skolledarnas kvalitetsarbete..

Om inget görs, berÀknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% pÄ global nivÄ de kommande 10 Ären samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk konsolidering. Ett fÄtal kommuner Àgnar sig Ät ett systematiskt folkhÀlsoarbete och det finns en osÀkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnÄs. Endast med hÀnsyn taget till strategisk planering och beaktande av komplexitet i hÀlsosystem och hÀlsointerventioner Àr det möjligt att hitta hÄllbara modeller för hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Sedan drygt 30 Är anvÀnds hÀlsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt hÀlsofrÀmjande arbete. Ger verktyget tillrÀcklig information och bakgrund för planering och beslutsfattande pÄ en strategisk nivÄ? ?Five-Level Framework? (fem-nivÄ modellen) Àr en modell för strategisk planering i komplexa system som kan ge svar pÄ den frÄgan.

Bakgrund och Problem: Följande tvÄ frÄgor söker jag finna svar pÄ genom min studie: Vilka brister i utförda revisioner Àr vanligast i Sverige idag och vilka pÄföljder har revisorerna fÄtt? Hur sÀkerstÀller en revisionsbyrÄ att deras revisorer genomför revisioner med god kvalité och hur kan detta kopplas till forskning kring revisionskvalité? Syfte: Att beskriva hur en revisionsbyrÄ arbetar med kvalitetsfrÄgor och dÀrmed sÀkerstÀller att gÀllande regler och normer tillÀmpas samt hur den interna kontrollen organiseras. Dessutom vill jag beskriva ett kontrollorgans arbete med att kontrollera utförda revisioner och framförallt sanktionera bristfÀllig eller felaktigt genomförda revisioner. Ambitionen har varit att sedan koppla detta för att eventuellt finna förklaringar till vad som pÄverkar revisionens kvalitet. Metod: Jag har genomfört en granskning av 46 disciplinÀrenden hos RevisorsnÀmnden.