Syftet med uppsatsen är att beskriva och jämföra socialsekreterare i densociala barnavårdens upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön medArbetsmiljölagens bestämmelser och rekommendationer om psykosocialarbetsmiljö.? Hur upplever socialsekreterarna som arbetar med utredning av barnoch unga sin psykosociala arbetsmiljö?? I vilken utsträckning känner sig socialsekreterarna i social barnavårddelaktiga i Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)?? Vilka skillnader och likheter finns det mellan socialsekreterarnasupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön med Arbetsmiljölagenskrav och rekommendationer på den psykosociala arbetsmiljön?En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade personliga intervjueranvändes. Sju yrkesverksamma socialsekreterare inom social barnavårdintervjuades. Informanterna kommer ifrån fyra olika socialkontor,tillhörande tre stadsdelar i Göteborg samt en av Göteborgs kranskommuner.Intervjuerna transkriberades och bearbetades sedan med hjälp av tematiskkodning. Vid analys av empirin användes Karasek och Theorells (1990)krav-kontroll-stödmodell, en definition av begreppet socialt stöd samt kravoch rekommendationer från Arbetsmiljölagen.En paradox som uppmärksammats i uppsatsen benämns ofrivilligprioritering.

Examensarbetet är utfört åt företaget Bro Bärgningsbyggen AB, vilka är Sveriges största tillverkare av bärgningsbilar. Målet med arbetet har varit att ta fram förslag på ett skydd, mot andra trafikanter, för bärgningsarbetare som vistas utanför sitt bärgningsfordon. Grundförutsättningen var att det skulle vara en produkt monterad på bärgningsbilen. Förslag på olika lösningar har tagits fram genom ett systematiskt arbete med kända produktutvecklingsmetoder. Utifrån en kundenkät specificerades önskemål och olika lösningsvägar sattes samman.

Miljö- och kvalitetsfrågor har under en längre tid behandlats av större företag. De senaste åren har dessa frågor även fått en märkbar betydelse för små företag. Krav på att företag kan visa upp att de jobbar aktivt med miljö- och kvalitetsfrågor kommer bland annat från kunder och allmänheten, men det kan även vara en förutsättning för att kunna växa eller hålla sig kvar på marknaden. Med hjälp av ett verksamhetssystem styrs arbetet med miljö- och kvalitetsfrågor inom företag. En framtida praktisk tillämpning av verksamhetssystemet påverkas i hög grad av hur involverade företagets medarbetare är i arbetet med verksamhetssystemet, därför är det betydelsefullt att alla medarbetare görs delaktiga i företagets verksamhetssystem.

Till en akutmottagning söker sig människor med akut sjukdom eller skada. Det är på en akutmottagning som många människor får den första kontakten med sjukhus och sjukdom. Varje enskild patient bedöms och prioriteras efter sökorsak och det medicinska tillståndet. Patienterna placeras i ett turordningssystem, triage, som är behovsbaserat och innebär att de svårast sjuka eller skadade går först. Sjuksköterskans uppgift på akutmottagningen är att ansvara för ett korrekt omhändertagande av patienterna.Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser på en akutmottagning.Den systematiska litteraturstudien är uppbyggd på tretton vetenskapliga artiklar.

Dödsfall, arbetsplatsolyckor, hot och våld. Alla är de exempel på kriser som inträffar på svenska företag varje år. Dessa händelser ställer krav på att företagen har en organisation och struktur för att klara av att hantera kriserna och för att minska verkningarna av dem. Krishantering är ett samlingsbegrepp för hur man systematiskt arbetar för att minska krisens omfattning, både före, under och efter att den har inträffat. Syftet med att använda krishantering är att företagen skall kunna förebygga att allvarliga händelser inträffar och att hantera dem på ett effektivt sätt.  Ungefär sju av tio svenska företag har idag etablerad krisberedskap som gör att de klarar av att hantera kriser och olyckor, men lagstiftningen ställer krav att alla företag skall planera och organisera krisstöd och krishantering oavsett verksamhetsområde och bransch.Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer i privata företag beskriver krishantering inom sina verksamheter och hur man ser på prioritering av krishanteringen.

Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga och motverka mobbning enligt arbetsmiljölagen och de tillhörande föreskrifterna. Vidare har arbetsgivaren en skyldighet att utöva systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet vad gäller arbetsmiljörätt. Arbetsmiljöverket är därmed ansvarig för att se till att regleringen på området följs. I och med AFS 1993:17 var Sverige det första landet i världen att fördöma mobbning genom lag.

1 januari, 2004 trädde en ny lag i kraft, Lag om skydd mot olyckor, och den gör gällande att det är fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren som har ansvaret för brandskyddet på en arbetsplats. I och med den nya lagen upphörde brandsynen från räddningstjänsten och ersattes med tillsyn. WB Trä hade därför behov av att får hjälp med att inrätta ett fungerande och förebyggande brandskyddsarbete, ett s.k. SBA med tillhörande dokumentation. Mitt uppdrag har bestått av att jag för företagets räkning som examensarbete ska organisera och utarbeta rutiner för ett fullgott förebyggande brandskyddsarbete (SBA) samt utföra överenskommen dokumentation av detta arbete.

I denna uppsats undersöks hur framställningen av svenska fotbollssupportrar sett ut mellan 1995 och 2014 i den tryckta pressen och hur denna rapportering skiljer sig mellan dags-, kvälls- och regionalpress. Ambitionen är även att ge svar på vilken påverkan åsiktsjournalistiken har haft på hur fotbollssupportrar framställts under denna tidsperiod. För att få svar på uppsatsens frågeställningar analyserades totalt 750 tidningsartiklar som publicerats i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan under åren 1995, 2000, 2005, 2010 och 2014. Artiklarna valdes ut genom ett systematiskt urval och undersöktes utifrån en kvantitativ innehållsanalys. Resultatetan alyserades sedan utifrån teorier kring nyhetsvärdering, objektivitet och generalisering.

Hälsa är ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns många definitioner av begreppet men vad som betraktas som hälsa varierar från individ till individ och är förknippat med grundläggande värderingar och kulturmönster. Det finns också många faktorer som kan påverka hälsan. Sverige har alltmer blivit ett mångkulturellt samhälle och detta visar sig även i vården. Studier visar på att invandrare har sämre hälsa än svenskar.

Att andas är det första och sista en människa gör i livet och därför associerat med liv och död. Andningen sker omedvetet för den friska individen. Denna självklarhet kan dock snabbt förändras vid svår sjukdom där intubering och respiratorvård kan bli nödvändigt för att upprätthålla adekvat saturation. Detta är många gånger en traumatisk upplevelse för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan är den som befinner sig närmast patienten och kontinuerligt observerar och monitorerar dennes tillstånd.

Användningen av avloppsslam från kommunala avloppsreningsverk som ett alternativt gödningsmedel ökar i det svenska jordbruket. Ett problem med slam som gödningsmedel är dock att de metaller och oönskade ämnen som finns i avloppsvattnet också tillförs åkermarken via slammet, och slutligen, genom ackumulering i mark och grödor, kan ge effekter på miljön och människors hälsa. För att möjliggöra användning av avloppsslam som växtnäring finns certifieringssystemet REVAQ. Målet med REVAQ är att genom systematiskt uppströmsarbete vid reningsverken förbättra slammet. Detta, genom att minska metaller och oönskade ämnen i inkommande avloppsvatten till den nivå där halterna i slammet inte påverkar markorganismer och gröda, negativt.Kalmar Vatten AB är certifierat enligt REVAQ och samtliga metallhalter i deras avloppsslam, avsett för slam som växtnäring, har en godkänd halt.

BakgrundI Sverige drabbas varje år ungefär var tredje person som är 65 år eller äldre av en fallolycka. Fallskador medför personliga lidanden för individen samt omfattande kostnader för samhället. Problemet kommer att öka därför att andelen äldre ökar i framtiden. Många fallolyckor går det att förebygga. Sjuksköterskan har en viktig roll i att utföra hälsofrämjande arbete genom att implementera fallförebyggande åtgärder i omvårdnaden av äldre.SyfteSyftet med föreliggande arbete var att beskriva omvårdnadsåtgärder med vilka sjuksköterskan kan förebygga fall hos äldre personer på särskilda boenden.MetodEn litteraturstudie valdes som metod.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnaden dokumenteras i datoriserad patientjournal på en medicinavdelning i mellan Sverige, genom en journalgranskning med granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Frågeställningarna var ?Vilka poäng ger Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet?? och ?Kan omvårdnadsprocessen följas i omvårdnadsjournalen utifrån Cat-ch-Ing instrumentet??Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och retrospektiv. En journalgranskning gjordes med hjälp av granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Ett systematiskt urval av 100 journaler gjordes och därefter ett slumpmässigt urval av 30 journaler.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Upplevelsen av smärta är en inbyggd reflex, som normalt varnar för att något håller på att skadas eller redan har skadats i kroppen, och får kroppen att reagera innan något allvarligt sker. För att kunna ge en patient adekvat smärtbehandling bör en analys av smärtan göras, som förutsättning för att patienten ska kunna få en lämplig smärtbehandling. Smärtskattning är en viktig del av den fullständiga smärtanalysen. Dokumentation av smärtskattningen gör det möjligt att på ett systematiskt sätt utvärdera given smärt behandling. Forskning tyder på att sjuksköterskors smärtskattning innan smärtbehandling, dokumentation av smärtskattningen, smärtskattning innan undersökning och smärtskattning innan omvårdnad är bristfällig.

SammanfattningBakgrund: Upplevelsen av smärta är en inbyggd reflex, som normalt varnar för att något håller på att skadas eller redan har skadats i kroppen, och får kroppen att reagera innan något allvarligt sker. För att kunna ge en patient adekvat smärtbehandling bör en analys av smärtan göras, som förutsättning för att patienten ska kunna få en lämplig smärtbehandling. Smärtskattning är en viktig del av den fullständiga smärtanalysen. Dokumentation av smärtskattningen gör det möjligt att på ett systematiskt sätt utvärdera given smärt behandling. Forskning tyder på att sjuksköterskors smärtskattning innan smärtbehandling, dokumentation av smärtskattningen, smärtskattning innan undersökning och smärtskattning innan omvårdnad är bristfällig.