Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste åren som är ämnade att stimulera en ökning av kvaliteten på utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgåenden av lärosäten och menar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena är nödvändig för att koncentrera kompetensen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samgåenden i både högskolevärlden och företagsvärlden sker för att uppnå synergier, effektiviseringar och högre kvalitet på organisationens produkter och tjänster. Många till synes välmenta samgåenden i båda sektorerna misslyckas dock med att uppnå målen och skapa värde. Ett vanligt förekommande problem är att de interna intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sällan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgående, eftersom ett samgående huvudsakligen är en ledningsfråga.

Bakgrund: Användningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse både förprivata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvärdering är två viktiga processer somoftast inte är tillräckliga inom offentliga verksamheter. För att öka användningen av dessa ochför att nå en högre effektivitet efterfrågas ökad kompetensnivå samt kontinuerliga rutiner förutvärdering och utveckling. Dessa processer används för att avgöra om offentligaverksamheter utvecklas i enlighet med sina mål och att organisationens arbete fungerar somplanerat.Syfte: Studien syftar primärt till att utvärdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts internauppföljningssystem GUPP fungerar och är uppbyggt samt om det uppfyllt sittimplementeringssyfte utifrån dess förväntade effekter. Med utgångspunkt i analysen skallstudien också generera åtgärdsförslag för att på så sätt öka användbarheten för verksamhetenoch deras medarbetare.Metod: Denna uppsats är genomförd som en utvärderingsstudie då vi tilldelats ett uppdragfrån enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer väljer att utföra sina aktiviteter i projekt. Många organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock är en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast är heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten.

Kommunikatören är en yrkesroll som påstås befinna sig under en förändring. Yrket ska gå ifrån den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll på ledningsnivå. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring ämnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrån ett reflexivt förhållningssätt. Detta är en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet är att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur väl det stämmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det är relevant att undersöka den moderna kommunikatören både på grund av att yrket påstås vara under en förändring där det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhällsförändringar även ställer nya krav på informations- och kommunikationsansvariga.

SammanfattningDen här uppsatsen handlar om en organisatorisk förändring på ett sjukhus. Genom att göra en fallstudie vid Akademiska sjukhuset har vi kunnat undersöka hur mål och förväntningar på verksamheten påverkar både sjukhusets och enskilda avdelningars arbete. Vi har genom en kvalitativ studie undersökt hur dessa krav hanterats samt hur man valt att förändra och lägga upp verksamheten för att uppfylla dem. Som utgångspunkt för vår analys har vi haft en teoretisk referensram som utgår från målstyrning och på vilket sätt det är tänkt att en sådan fungerar, samt kritik mot den metoden att styra och motivera en organisation. Vi har även utgått ifrån tankar om processorientering som ett sätt att organisera en verksamhet för att hantera ett övergripande mål och förfina en kedja av aktiviteter.

Förutsättningarna för dagens företag och organisationer förändras ständigt. Den tekniska utvecklingen på alla områden, den ökade globala konkurrensen och en ökad förändringstakt i omvärlden ställer stora krav på organisationsformen i ett företag. Det är därför av stor betydelse hur företag är organiserade för att de skall kunna styras framgångsrikt. När organisationsform väljs för ett företag är det viktigt att företaget har klart för sig vilka möjligheter och hinder som finns med organisationsformen. Många internationella företag arbetar idag i en matrisorganisation.

Omorganiseringar sker ofta när organisationer stöter på motgång och därför är tvungna att göra någon form av förändring. Det saknas i dagsläget forskning hur en förändring uppfattas ur en medarbetsarutgångspunkt. Denna studie har utförts vid SCA Timber ABs fem markandsavdelningar och syftet med denna studiehar varit att ge en multidimensionell bild av en förändringsledning ur ett medarbetar- och ledningsperspektiv samt att ta reda på hur de kan kontrasteras. De teorier som har använts har verkat som en grund för, och har väglett analysen. Studien har varit av kvalitativ typ och den metod som har använts bygger på en narrativ ansats.

Den svenska skolan innefattar i dagens globaliserade samha?lle elever fra?n alla va?rldens ho?rn och i den svenska grundskolan talas det idag cirka 200 olika spra?k. Mitt intresse fo?r skolan ligger framfo?rallt i hur skolan ska kunna anpassa sig efter en alltmer globaliserad va?rld da?r olika spra?k, kulturer och kunskaper ma?ste samsas och hitta en gemensam grund att sta? pa?. Men fra?gan a?r om synen pa? spra?k och kunskap ha?nger med i globaliseringstanken eller om kunskapen fortfarande i stor utstra?ckning a?r kopplat till vad vi i Sverige anser vara den ?ra?tta? kunskapen.

Ingen marknadsföring är väl så god och trovärdig som medarbetare som pratar gott om och förespråkar den egna organisationen? Dessa medarbetare kan ses som ambassadörer för organisationen. Ambassadörskap är något som naturligt växer fram då en individ inom en organisation trivs med organisationens krav och behov och vidare kan sammanfläta dessa med sina egna krav och behov.Skatteverket är en organisation som i mångas öron inte låter speciellt inspirerande, kanske delvis ett resultat av det skattesystem som finns i Sverige, men kanske även på grund av de förhållandevis krångliga regler och processer som många anser dem använda sig av. Med detta i åtanke ämnar vi undersöka hur ambassadörskapet på Skattekontoret i Jönköping ter sig.Vägledande för uppsatsen är frågan: Hur ser ambassadörskapet ut på Skattekontoret i Jönköping i enlighet med de två dimensionerna; individens behov i organisationen i relation till organisationens behov?Vi lyfter fram teorier i två centrala dimensioner som berör organisationens behov samt behoven hos individerna inom denna.

Som en följd av den globalisering som sker av samhället har många företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med främmande kulturer som innebär nya utmaningar. Det är därmed av vikt att undersöka vad som motiverar människor i olika länder för att företagen skall kunna överväga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte är att undersöka hur svenska företag med kontor i såväl Sverige som Kina använder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anställd och hur Ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framställts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen är aktiva på såväl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benämningen Small and Medium Size Entrerprices.

Utveckling av ett köpcentrum är ett komplext system som involverar många aktörer såsom kommunen, fastighetsägaren, investerare, långivare, konsulter, analytiker, arkitekter, detaljister och givetvis även slutkonsumenten så att visionen om att vara den ledande bland köpcentrum hierarkin realiseras.Det tillkommer nya handelsytor i relation till befolkningsunderlaget i Stockholms län där konkurrensen, kundernas krav och e-handeln ständigt ökar. Detta kommer i sin tur sätta press på Ledningen för att fastställa nya tydliga strategier för framtida visioner. Vid utvecklingen av ett köpcentrum har extern rådgivning tagits och därmed ett investeringsförslag har föreslagits. Vilka faktorer som har tagits med i beslutsunderlaget är det väsentligaste.Utgångpunkten med denna studie var att belysa hur ett köpcentrum behåller sin kommersiella kvalitet och därmed möta den framtida konkurrensen bättre. En Jämförelseanalys av två valda objekt i Stockholms län har fullgjorts för att belysa närmare framgångsrika nyckelfaktorer såsom läge, tillgänglighet och koncept.

Bakgrund ? Genom instiftandet av Sarbanes ? Oxley Act of 2002 har företagen som varittvungna att följa lagen skapat processer och kontroller över den interna kontrollen gällandesin finansiella rapporteringen. I och med de ökade kraven på företagen som lagen ställer harockså kostnaderna för att följa densamma ökat. Då de flesta företag sedan tidigare användersig av kvalitetledningssystem såsom ISO 9001, har företag börjat fundera på om de kaneffektivisera sitt arbete gällande Sarbanes-Oxley Act och ISO 9001 genom att på något sättförena de två.Syfte ? Uppsatsens syfte är att se om det på något sätt går att förena det arbete somföretagen lägger ner på kvalitetsledningssystem såsom ISO 9001 med arbetet som det krävsatt följa Sarbanes-Oxley Act of 2002.Avgränsningar ? Studien har avgränsats till att undersöka ett företag, Volvo Lastvagnar.Vidare avgränsning har gjorts i den mån att det är endast externa parter som i någon form ärverksamma på den svenska marknaden som har intervjuats för insamling av data ochinformation.Metod ? En kvalitativ metod har använts i uppsatsen, vilket förefaller naturligt då uppsatsenhar undersökt ett företag och inte flera.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva uppfattningar hos pedagoger i tre förskoleklasser kring den egna verksamheten, med särskilt fokus på arbete med läs- och skrivinlärning. 5 lärare, varav 4 förskollärare och 1 grundskollärare, på 3 skolor i 3 olika kommuner har intervjuats. Samtliga arbetar i förskoleklasser, varav 1 klass är integrerad med grundskolans årskurser 1 till 3. De olika skolorna har valt olika modeller för implementation av förskoleklasser i sin verksamhet, vilket gör att verksamheten i klasserna skiljer sig ganska kraftigt åt. Samtliga intervjuade är överens om att införandet av förskoleklassen var en bra reform och de uppger att det främjar helhetssyn och kontinuitet, vilket bland annat är positivt vid arbete med läs- och skrivinlärning.

problemdiskussion: Förmåga till förändring och förnyelse är en viktig och nödvändig process för att organisationer skall upprätthålla sin långsiktiga verksamhet. Förutsättningar för att en förändring ska lyckas implementeras hos berörda är att anställda måste ses som subjekt och de måste kunna tillåtas och vilja ha inflytande i förändringsarbetets alla steg där information, förankring, kunskaper, tid och resurser är viktiga instrument. I många organisationer saknas dessa förutsättningar vilket kan vara några av de bidragande orsakerna till att motstånd hos berörda uppstår vid ett förändringsarbete. syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns något motstånd hos berörd personal till Länsarbetsnämndens beslut om sammanslagning av arbetsförmedlingarna i Karlshamn,Sölvesborg och Olofström. Om det finns motstånd är tanken att ta reda på hur detta motstånd ser ut. Syftet är även att ur ett ledningsperspektiv undersöka hur motstånd allmänt uppfattas samt hur eventuellt förändringsmotstånd hanteras/bemöts. Metod: För att få svar på mina frågor har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med fackliga representanter, personal och ledning. Slutsatser: Sammanslagningen av AF Blekinge Väst har mötts med entusiasm och positiv inställning.

Efter flera års väntan på möjligheten till återköp av egna aktier har nyligen en ny lag trätt i kraft i Sverige vilken ger företagen möjlighet att återköpa 10 % av sina egna aktier. Det som tidigare varit möjligt för konkurrenter i andra länder blev nu möjligt för svenska börsnoterade företag från den 10 mars 2000. Debatten har tidigare kretsat mycket kring kursmanipulationer och insideraffärer vilket skall förhindras med en reglerad lagstiftning. Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka motiv som ligger bakom företagsLedningens beslut att återköpa egna aktier. Med utgångspunkt från företag som fått mandat vid respektive bolagsstämma att genomföra återköpsprogram har vi tagit kontakt med åtta företag där vi har genomfört telefonintervjuer med personer med anknytning till Ledningen.