Att företag går över från en organisation med en chef till ett delat ledarskap med två chefer är en ny företeelse. Studier visar dock på att organisationsförändringar ofta misslyckas och att byte av ledarskap är en process som med stor sannolikhet stöter på problem. Denna studie har genom intervjuer med tre olika chefer undersökt problemställningen:Hur kan införandet av delat ledarskap se ut; vilka svårigheter kan ledarskapets chefer stöta på och vidtas det några förberedande åtgärder?Studien har genomförts med en hermeneutisk syn på kunskap och med ett deduktivt angreppssätt där det teoretiska ramverket legat till grund för empirinsamlingen från studiens respondenter.Resultatet av studien visar att det sätt som ledarskapet införs och formas på skiljer sig beroende på om cheferna själva tar initiativet till att införa ett delat ledarskap i organisationen, eller om initiativet kommer från den överordnande Ledningen. De svårigheter som kan uppstå för cheferna grundar sig bland annat på den inbördes relationen, där trivseln dem emellan och tiden det tar att anpassa sig till varandras arbetssätt kan leda till svårigheter.

EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgått en större förändring genom en investering i en presslinje. Förändringsprocessen har påverkat pressoperatörernas psykosociala arbetsklimat. Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala arbetsklimat och hur förändringen har påverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna på pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jämfört med före förändringen och hur man som ledare kan förbättra och skapa ett klimat för ökad motivation. Tillvägagångssättet för insamlingen av primärdata har skett genom en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen var övergripande inom problemområdet och användes som underlag för intervjuerna.

Titel: Förändring - En studie av förändringsprocesser på FolksamFörfattare: Martina Sjösten och Camilla ÖsthHandledare: Karl Gratzer och Besrat TesfayeInstitution: Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskolaKurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 30 poängSyfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva genomförandet av en förändring inom en stor organisation, med fokus på hur förändringen har genomfört, ledarskapsstrategi från den person som leder införandet, samt motstånd från de berörda.Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna uppsats. Undersökningen har genomförts på tre nivåer på Folksam, genom intervjuer med en affärsområdeschef, åtta före detta ledningsgruppsmedlemmar, samt med enkäter till medarbetare på lägre nivåer.Slutsatser: De studerade förändringarna har genomförts med initiativ från Ledningen, vilket har medfört ett behov av fokus på vissa delar, som till exempel vision, kommunikation och uppföljning. Den ansvarige ledaren för processerna har använt sig av en deltagande stil och har genom detta tagit del av andras åsikter. Vidare har en viss del av motstånd till förändringarna uppkommit, och framför allt visats genom att medarbetare har talat om vad de tycker. Undersökningen har visat på många saker som är positiva, likväl som områden där bolaget skulle kunna jobba vidare eller förbättra ytterligare..

Idag packas den resterande fyllningen i ledningsgravar ofta med en maskinmonterad vibroplatta. I anläggnings AMA är det angivet olika packningsredskap och hur tjockt lager man måste lägga över en ledning innan man börjar packa för att Ledningen inte ska gå sönder eller deformeras. Det står även hur tjocka lager man kan packa med respektive packningsredskap. Den maskinmonterade vibroplattan finns dock inte med som packningsredskap i anläggnings AMA. Målet med denna rapport är dels att undersöka hur olika lagertjocklekar påverkar deformationen hos rör och dels att undersök fyllningens fasthetI den teoretiska delen i rapporten ges en allmän kunskap om bl.a.

Denna D-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. I min C-uppsats 2005, var grundhypotesen att stora förändringar där individer och grupper av människor som upplever krav, press och tryck, lätt kan utveckla defensiva rutiner, och på så sätt hindra arbetsgrupper från att bli effektiva och innovativa. I den uppsatsen intervjuades två chefer om deras upplevelser av ett stort förändringsarbete inom en sjukvårdsförvaltning. Informanterna upplevde att det förekom revirtänkande mellan grupperna, och detta skapade problem mellan olika yrkesgrupper och enheter. Besvikelse, oklara beslut, revirtänkande, och frånvaro av gemensamma rutiner för samarbete, präglade starkt sammanslagningen och skapade barriärer och hinder för den nya verksamheten.Intresset att undersöka personalens upplevelse av sammanslagningen och dess effekter har varit ett naturligt val för denna uppsats på D-nivå.

Mitt syfte med studien var: Att undersöka hur gymnasielärare uppfattar och arbetar med elevhälsa för att skapa goda lärmiljöer. Vidare är jag intresserad av att undersöka hur detta arbete kan utvecklas. Begreppet hälsa kan vara både psykisk och fysisk hälsa. Jag har i studien koncentrerat mig på den psykiska hälsan. Metoden jag använde var kvalitativ intervju samt litteratur inom ämnet för att kunna bearbeta materialet och härleda det till olika teorier. I min undersökning kom jag fram till att lärarna arbetade med elevens hälsa i undervisningen men också i utvecklingssam-talen samt i organiserade eller oorganiserade möten med eleven.

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhålla en fördjupad förståelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terräng för experten, Expertkunskap krävs för ledarskapet, Ledarskapet är expertens karriärväg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förväntas prestera både som experter och ledare.

Syfte: Föreliggande uppsats syftar till att studera hur oväntade utdelningsförändringar påverkar aktiekursen och därigenom testa signaleringshypotesen på den svenska marknaden. Metod: Vår studie baseras på en event-studiemetod. De händelser som studeras utgörs av att styrelsens förslag till utdelning kungörs. För varje händelse mäts den oväntade utdelningsförändringen och överavkastningen för bolagets aktie. Multipel lineär regressionsanalys används för att mäta sambandet mellan den oväntade utdelningsförändringen och överavkastningen.

Syftet med undersökningen är att ur ett diskursanalytiskt perspektiv försöka förstå några av de problem som tycks finnas med att genomföra ämnesövergripande undervisning. Undersökningens metod är litteraturstudiens och dess empiriska material består av tidigare genomförda studier och forskning kring ämnesövergripande undervisning. Fem diskurser har skapats: Lärardiskursen, elevdiskursen, den organisatoriska diskursen, tidsdiskursen och den positiva diskursen.Resultatet visar att det finns en samstämmighet gällande både problem och fördelar med undervisningsmetoden mellan de olika studierna. Det är inom den organisatoriska diskursen man hittar de flesta problemen ? antingen direkta eller indirekta.

Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga hur belöningssystem utvecklas i företag under stark tillväxt. För att uppnå vårt huvudsyfte har vi identifierat följande delsyften: Hur såg belöningssystemen ut i Framfab och Telelogic under deras tillväxtår? Vad var syftet med belöningssystemens utformning? Vilken effekt hade de på företagen? Kan belöningssystemen på något sätt ha medverkat till företagens plötsliga nedgång?Vi har valt att undersöka vårt syfte genom att göra en kvalitativ studie på två fallföretag. Denna studie genomförde vi genom djupintervjuer med olika personer med anknytning till företagen. Slutsatser Framfab och Telelogic gjorde misstaget att tro att det fanns ett enkelt samband mellan belöning, motivation och prestation.

Inledning: Mycket diskussion har förts kring nedskrivningsprövningen av goodwill och de tydliga element av subjektivitet och bedömning som den präglas av. Då mer subjektivitet kännetecknar värderingen av goodwill än andra tillgångsposter leder det till att Ledningen kan påverka nedskrivningen i större utsträckning än vad gäller nedskrivningen av andra tillgångar. Syfte: Studien syftar till att jämföra en teoretiskt framräknad diskonteringsränta och företagens egna diskonteringsränta, och en eventuell skillnad mellan dessa diskonteringsräntor. Ett antal förklaringsvariabler kommer undersökas för att se om dessa kan förklara en eventuell differens.Metod: I studien har en kvantitativ undersökningsmetod använts där redovisningsmässiga siffror har hämtas in samt studerats med hjälp av CAPM-modellen.Analys och slutsats: Analysen fastställer att det förekommer en skillnad mellan redovisad och teoretisk diskonteringsränta. Studiens slutsats är att det som är mest bidragande till de kraftiga skillnaderna mellan diskonteringsräntorna är utformningen av IAS 36. Detta beror till största del på att värderingen av goodwill baseras på osäkra antaganden och bedömningar. Förslag till vidare forskning: Förslag till vidare forskning är att göra en liknande studie men över en längre tidsperiod eller undersöka andra faktorer i nedskrivningsprövningen än diskonteringsräntan.

Slutsats: Hackern blev i tidningarnas diskurs inte bara en säkerhetsrisk utan även en samhällsfara. Hackern var en brottsling och det var endast i få artiklar som hackern framställdes på ett balanserat sätt. Det fanns dessutom flera sensationsartade artiklar där hackerns farlighet understryks. Hackern blev genom sin påstådda brottslighet och genom andra tecken ställd utanför nodalpunkten samhälle och genom sitt hot mot säkerheten blev han samhällets fiende. Tidningarna som skrev om amatörradiorörelsen förde istället fram en mer nyanserad bild: att det finns bråkstakar bland dem men att de flesta var redliga människor.

När man skall införa förändringar för att uppnå förbättringar i ett företag så är det lätt att enbart se förändringen i ett ekonomiskt perspektiv. Det som många glömmer bort är hur företagets anställda som befinner sig mitt i förändringen påverkats psykologiskt av förändringsprocessen. Den här studien har sitt fokus mer i hur de anställda har upplevt bytet hellre än genom hur det teoretiskt kan förbättra företaget ekonomiskt. Syftet med studien är att beskriva hur personal påverkas av förändring, både generellt och hur de upplever bytet till agil testning. Och vad som kan göras för att bearbeta de problem som kan uppstå.Studien grundar sig på data insamlat från intervjuer, observationer och dokumentanalys för att utvärdera hur utvecklarna på ett småföretag har upplevt och påverkats av övergången till agil testning.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har Ledningen på skolan intervjuats.

Vårt syfte är att undersöka hur företag kan bedriva strategiskt personalarbete och på vilket sätt olika insatser av strategisk personalutveckling kan påverka eller bidra till en god internrekrytering. Med hjälp av vald teori är vår ambition att studien resulterar i en analys av sannolika konsekvenser av fallföretagets valda strategi för personalutveckling. Vi har valt att genomföra en fallstudie med ett industriföretag vars huvudkontor är beläget i Malmö. AnLedningen till att vi valt att just ett fallföretag är för att på så sätt underlätta för en analys där fokus och djup främjas. Vidare är vår ansats av abduktiv karaktär vilket innebär att vi arbetat med teori och empiri parallellt.