Förändringar är inget ovanligt i de flesta organisationer idag.Tack vare den utveckling som sker lär det dessutom bli ännu vanligare iframtiden. Det kan röra sig om små förändringar i form av nyanställningar ellerny teknik, men det kan även handla om stora förändringar såsomomstruktureringar och nya affärsområden. Oavsett vilken typ av förändringardet handlar om så påverkas individerna inom organisationen på ett ellerannat sätt. Framförallt är det företagets anställda som berörs och hur lyckaden förändring blir påverkas till stor del av hur de anställda tar emot den..

Syftet med uppsatsen var att undersöka implementeringen av ramvattendirektivet i den svenska lagstiftningen. Utgångspunkten har varit att studera myndighetsorganisationen och hur deras ansvar och samarbete ser ut. Jag har för genomförandet av uppsatsen använt mig av traditionell rättsdogmatisk metod. Resultatet av uppsatsen har visat att arbetet med ramvattendirektivet är omfattande och kräver en god och strukturerad myndighetsorganisation för ett gott genomförande. Ett flertal myndigheter är involverade i genomförandet och samverkan är ett av nyckelorden för att uppfyllande av direktivet ska vara möjligt.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete vid Linköpings Universitet och utförts på uppdrag av Väderstad Verken AB.Väderstad Verken AB, som är en ledande tillverkare inom jordbruksmaskiner, har ända sedan starten 1962 ansett att kvaliteten varit mycket viktig. Under den vikande konjunkturen tog företaget tillfället i akt och genomförde en omorganisation av produktionsområdet. Manuellsvetsarna, som tidigare tillhörde den monteringslina som de försörjde med komponenter, bildade efter omorganisationen ett helt nytt lag där samtliga manuellsvetsare ingick. Vad som uppdagades var att manuellsvetslaget håller en lägre produktivitet än önskat samt att företaget har svårt att fastställa om det som tillverkas håller de mål som finns för kvalitet, leverans och ekonomi. Detta ledde fram till vårt syfte som är att påbörja en implementering av standardiserat arbetssätt i manuellsvetsen med fokus på svetsarnas förutsättningar att utifrån begreppet ?Rätt från mig? förbättra kvaliteten.För att besvara det nyss nämnda syftet genomfördes en nulägesanalys för att fastställa inom vilka områden arbete med det nya arbetssättet behövdes.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur timanställda inom äldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen är att genererar en förståelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anställning i ett emotionellt arbete. Studien baseras på 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa är intervjuer med timanställda, entillsvidareanställd samt en områdeschef inom äldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjälp av socialpsykologiska teorier så som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv på den nya arbetsmarknaden..

SyfteMitt syfte med denna uppsat's är att skapa en förståelse för begreppet personalidé och des's användbarhet genom att studera och analysera hur design och implementering av personalidé, utifrån en given affärsidé, kan utforma's på ett framgångsrikt sätt. MetodDet empiriska materialet bygger på en fallstudie av IKEA Kundservice Center i Älmhult. Insamlandet av data har skett främst genom intervjuer med personer i chefspositioner i fallföretaget, medarbetare på personalavdelningen, facklig klubbordföranden, arbetsförmedlare samt personalarbetare på koncernnivå. Data har även samlat's in genom en enkätundersökning till de anställda i fallföretaget. I analysen placera's begreppet personalidé in i det sammanhang fallföretaget utgör.

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Denna uppsats handlar om utveckling av kommunala e-tjänster inom begreppet e-Government. Syftet är att belysa orsaker till att två likvärdiga offentliga organisationer befinner sig på olika nivåer i förändringsprocessen. Den teoretiska bakgrunden till undersökningen är främst förändringsfaktorer ur Deloittes förändringsprocess. Hänsyn tas också till kriterier ur 24-timmarstrappan. Uppsatsen leder till slutsatser som visar att enskilda offentliga organisationers ledning har en nyckelroll i förändringen mot e-Government, att det finns fördelar om förändringen inledningsvis sker småskaligt.

Människans behov av att standardisera inom industrin har varit markant sedan tillkomsten av massproduktion. Under den tidiga delen av 1900-talet kom Henry Ford att nyttja standardisering vid framställandet av T-Forden även Frederick Taylor gjorde stora ansträngningar för att standardisera arbetssätt inom Scientific management under samma tidsperiod. Metoderna för att applicera och använda standardiserade arbetssätt, även benämnt metodstandarder, har kommit att förändras drastiskt med tiden med hänsyn till teorier inom Toyota production system och lean produktion. I och med det växande intresset för att applicera lean produktion inom bland annat produktionssektorn och tjänstesektorn finns det anledning till fortsatta undersökningar av hur lean produktion appliceras inom företag. Syftet med denna undersökning är att ge förslag till generella framgångsfaktorer för metodstandarder.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva samt reflektera över hur gällande rätt har utvecklats genom rättspraxis när det gäller regleringen avseende ansvar vid medverkan till brott. Ytterligare ett syfte är att försöka tydliggöra var, och om, några juridiskt relevanta gränser mellan gärningsmän, medgärningsmän och medhjälpare kan utläsas ur praxis.För att genomföra uppsatsen har lag, förarbeten, rättsfall och doktrin studerats.De slutsatser som kan dras av praxis när det gäller gränsdragningarna är att det krävs relativt lite av en person för att han ska kunna dömas som medverkande till brott. Som utgångspunkt nämn "Rockfallet" där en man döms för medhjälp till misshandel då han hållit en bekants rock medan han misshandlar och rånar en fotgängare och där jämförelse med den straffria gärningen att med gillande min stå och se på ett slagsmål görs.I uppsatsen presenteras även flera andra rättsfall som illustrerar gränsdragningen mellan det straffbara och det straffria området.När det gäller gränsdragningen mellan en gärningsman, en medgärningsman och till viss del även en medhjälpare konstateras att praxis till viss del visar på en ojämn rättstillämpning som i några fall kan beskrivas som rättsosäker. Detta medför att några säkra slutsatser inte kan dras av materialet. Den konturen som dock kan utläsas är att ett gemensamt handlande, föregått av ett samråd, blir straffbart såsom medgärningsmannaskap. När omständigheterna medför att det brister i det gemensamma handlandet eller i samrådet blir utgången i målet i vissa fall svår att förutse.Ytterligare en aspekt är att den bristande förutsebarheten till viss del kan bero på att området endast är praxisreglerat, uttryckligt lagstöd saknas i många fall.För att komma till rätta med den bristande förutsebarheten och rättsosäkerheten är ett förslag till lösning att lagstiftaren i lag reglerar de fall där straffbarhet kan inträda trots att rekvisiten i det aktuella straffstadgandet inte uppfyllts..

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra olika professioners, i ettrektorsområde, syn på användningen av LUS som verktyg i mål- och resultatstyrning i och förskolutveckling.Teori: Studien är en fallstudie. Resultatet relaterar till tre olika skolutvecklingsteorier.Metod: För att få tillgång till de olika professionernas beskrivningar enligt ovan harhalvstrukturerade intervjuer genomförts individuellt med specialpedagoger, rektorer ochhögre befattningshavare, i studien benämnda chefer. För att få tillgång till läraresbeskrivningar har fokusgruppintervjuer använts. Samtliga intervjuer utom en, där informanteninte önskade, spelades in. Alla inspelade intervjuer transkriberades till datorskrift.

Detta examensarbete har utförts hos Projekt AB i Stockholm. Företaget är ett kvalificerat projektledningsföretag som arbetar med alla typer av byggprojekt oberoende av komplexitet och storlek. Företaget grundades 1993 och är idag ett av de ledande projektledningsföretagen i Storstockholm.Bakgrunden till arbetet ärt att företaget har velat kartlägga den psykosociala arbetsmiljö som råder bland projektmedarbetare inom olika projekt i företaget. Målgruppen i denna studie är beställaren, dvs. företagets ledning.

Till följd av globalisering och en växande konkurrens ställs det i dag allt större krav på organisationer. För att möta den hårdnande konkurrensen är det vanligt att företag implementerar olika kvalitetsprogram. Dessa förändringar ses som nödvändiga åtgärder för att kunna bibehålla marknadsandelar och vara konkurrenskraftiga. Genom att införa Lean-verktyg och arbeta med ständiga förbättringar minskar riskerna för att produktionen läggs ned eller flyttas till lågkostnadsländer.Som examensarbete har författarna valt att studera ett av dessa Lean-verktyg som används för ställtidsreducering. Verktyget benämns SMED och står för ?Single Minute Exchange of Die? vilket syftar till att öka maskintillgängligheten genom effektivare verktygsbyte mellan olika produkter.

Teorier inom företagsekonomi tillika service management, talar för hur verksamheter med ett tydligt koncept kan detaljstyra och därmed säkerställa sin kvalitet. Detta kan, enligt befintliga teorier, göras då ledning, personal och gäster inom det tydliga konceptet ses som homogena grupper vars beteenden och reaktioner kan förutspås. Den befintliga service management litteraturen som hävdar detta utgår ifrån ett realistiskt perspektiv och menar att det finns en enighet mellan dessa tre parter. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv menar vi att det är mer komplext än så. Komplexiteten mellan dessa parter illustrerar vi i en modell som vi gett namnet ?Gapets triad?.

BÅEM Nordic Flanges AB är Nordens största producent och leverantör av flänsar. Flänsarna tillverkas av olika rostfria stål och företaget är specialiserade på att tillverka utifrån specifika kundkrav, men har även ett standardsortiment. På senare tid har den globala konkurrensen pressat företag att bli alltmer flexibla och ha kortare leveranstider, detta gäller nu också BÅEM Nordic Flanges AB. Förändringen för att åstadkomma detta kallas för Lean produktion vilket är en filosofi som slutligen ska ge ett smidigare och resurssnålare arbetssätt. Filosofin måste genomsyra hela företaget.

Examensarbetet har utförts i samarbete med SJ AB i Stockholm. SJ AB är ett statligt aktiebolag som levererar persontrafik på järnväg. Planering av transportsystem är komplext eftersom det ingår många resurslag och planeringen dessutom begränsas av den mängd spårkapacitet som finns att tillgå. Det finns hjälpmedel tillgängliga för produktionsplanering för järnvägssystem i form av systemstöd. SJ AB beslutade för en tid sedan att byta ut ett flertal föråldrade systemstöd mot ett nytt med målsättningen att få en mer integrerad produktionsplanering.