Problemformulering: Hur påverkas och anpassas bankernas belöningsstrategi till deutmaningar och svårigheter som uppstår i samband med enlågkonjunktur, och vilka effekter har bankernasbelöningsstrategi på medarbetarnas motivation och prestation?Teoretisk referensram: Studiens teoriavsnitt innehåller teorier inom områdena; Ledning, Strategi och Personal. Kapitlet inleds med teorierinom Human resource management (HRM), vilket kandefinieras som ett strategiskt synsätt för att hanteraarbetsrelationer, inom vilket belöningssystemen spelar en roll.Vidare behandlar vi teorier kring motivation och olikamotivationsfaktorer, ledarskap i en kris och internkommunikation och knyter an dessa till den insamladeempirin.Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ metod med kvantitativainslag, vilket beror på att vi i denna undersökning valt attinkludera både ledning och medarbetarnas uppfattning ombelöningssystemet och dess effekter i en lågkonjunktur. Vi hargenomfört intervjuer med personalchefer på tre olika banker i Umeå, vilka representerar ledarskapssidan. Dessa intervjuerkompletteras av enkäter till medarbetarna på de olikabankerna, vilka alltså representerar medarbetarsidan.Slutsatser: De slutsatser vi kunnat dra med hjälp av denna studie är att detinte är belöningarna och motivationsfaktorerna i sig som varitden avgörande faktorn för medarbetarnas motivation ochbankernas förmåga att hantera och ta sig genom krisen på ettbra sätt.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

I ett flertal länder pågår en utveckling av så kallade ?All electric ship? som innebär atttraditionella framdriftsystem bestående av motor-reduktionsväxel-axel-propeller ersätts meddiverse typer av elmotorer som driver propellern. Denna utveckling fortgår även inomfartygens hjälpsystem, det vill säga hydrauliska och pneumatiska pumpar, vridmotorer ochkolvar ersätts med elektriskt drivna aktuatorer. Orsaken till att man driver denna utveckling ärbland annat att minska utstrålat buller, minska energiförbrukning, minskaunderhållskostnader, öka livslängden och öka flexibiliteten i design av fartyg.Syftet med detta självständiga arbete är att utreda vilka tekniskt/taktiska fördelar Sverige kanfå om vi driver utvecklingen av svenska ubåtar mot AES. Detta självständiga arbete kommeratt begränsa sig till ett fåtal av de system som finns ombord på en ubåt och undersöka omdagens hydrauliska system kan ersättas med elektriskt drivna aktuatorer utifrån degrundläggande förmågorna ledning, underrättelser, verkan, rörlighet, uthållighet och skydd.Metoden som används för att analysera dessa eventuella fördelar med en utveckling av ubåtarmot AES är en analys av texter, denna analys bygger på ett kvalitativt tänkande.

Barn utsätts för stora mängder kemikalier i sin vardagsmiljö samtidigt som kunskapen hur dessa ämnen påverkar barnen är begränsad. Halmstad kommun kommer under hösten 2014 genomföra ett projekt med giftfria förskolor. Målet med arbetet är att alla farliga kemikalier ska plockas bort från kommunens förskolor samt att skapa riktlinjer för hur förskolorna ska arbeta med frågor som rör kemikalier i barns vardag. Hur implementeringen av projektet ska genomföras är ännu inte klart. Syftet med studien var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om kemikalier i leksaker och om implementering av en giftfri förskola.

Att besvara - vilka faktorer kan göra ett e-handelsföretag framgångsrikt? Metod: Kvalitativ enkätundersökning med öppna svar. Undersökningen visade att framgångsfaktorerna finns i ett sammanhang. De faktorer som vi ser som kritiska i ett e-handelsföretag är logistik, speciell produkt, bra ledning, kundkontakt och en viss del av teknisk utveckling.

Inledning:Flertalet organisationer har idag kommit att identifiera sina medarbetare som den viktigaste resursen, detta har lett till att allt ho?gre krav sta?lls pa? HR-funktioner/personalavdelningar. Att de ska tillfredssta?lla ba?de medarbetarna och organisationernas behov fo?r att pa? sa? vis bidra till att organisationen na?r framga?ng. Under de senare a?ren har ma?nga personalavdelningar fo?ra?ndrats till HR-funktioner med mer strategiska inriktningar, o?verga?ngen har medfo?rt oklarheter kring HR-funktionens roller, vilket i ma?nga fall har lett till att HR-funktionens fulla potential inte nyttjas samt att deras arbete begra?nsas.Syfte:Att o?ka kunskapen kring HR-funktionen och dess tillskrivna roller, skapa en medvetenhet och fo?rsta?else fo?r de oklarheter som existerar kring dessa.

Studien avser att belysa dels ett historiskt perspektiv hos MKB Fastighets AB:s organisationsförändring under Allan Karlssons ledning på 1990-talet, dels avser studien att undersöka hur dagens organisationskultur yttrar sig och dels hur den rådande kulturen förmodas integrera med en leanimplementering. Syftet är att utifrån dessa tre perspektiv skildra den rådande organisationskulturen samt genomföra en tolkning om organisationskulturen är enhetlig eller splittrad med existerande subkulturer. Frågeställningarna berör kulturen på 1990-talet, hur förvaltningsområdena framställs, respondenternas skildring av samhörighet och konsensus i organisationen, hur respondenterna ser på organisationsförändringen samt respondenternas syns på ledningen. Den teoretiska referensramen i studien lyfter fram vikten av att en organisationsförändring påverkar flera organisatoriska dimensioner. Organisationskulturen har makten att påverka organisationsförändringar och skapa inkonsekvenser som utvecklar subkulturer.

Problem: Debatten i media går het i fråga om deltidsanställningarnas vara eller icke vara. Arbetsgivare i detaljhandeln ser det som en kritisk nödvändighet, medan facket ser deltidsarbete som ett uttryck för slentrianmässig personalpolitik. Vi ifrågasätter däremot om det är själva förekomsten av deltidsarbete som är problemet eller om det istället kan vara ledarskapet av deltidsanställda som brister? Det saknas enligt oss ett perspektiv som, istället för att vara ideologiskt eller politiskt färgat, tar sig an deltidsproblematiken på ett konstruktivt sätt. Syfte: Syftet är att analysera och identifiera kritiska faktorer för ledningen av deltidsanställda i detaljhandeln.

Genomslagskraften i de sociala medierna är vedertaget stora och spridningen av budskap äroändlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder ärenorm. Problematiken ligger i mätbarheten, då ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i sociala medier. Ett problem som diskuteras såväl på expertnivå, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag är de största drivkrafterna för att som företag verka i desociala medierna att långsiktigt öka försäljning genom högre varumärkeskännedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg närmare ROI i sociala medier då detkan resultera i långsiktiga intäkter.Det råder dock interna motsättningar i många företag, vilket är bekräftat både genom insamlad data, forskning samt intervjuer, när det gäller hantering av sociala medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej.

 I hälso- och sjukvården finns stora möjligheter att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Frågeformuläret ?Fem frågor om din hälsa? vände sig till patienter och innehöll frågor om fysisk aktivitet, BMI, bruk av tobak och alkohol samt allmän och psykisk hälsa. Formuläret hade två syften; dels för patienten för att få stöd att behålla eller hitta en hälsofrämjande livsstil, dels för personalen som ett verktyg för att identifiera levnadsvanor och upplevt hälsotillstånd samt få underlag för samtal och eventuella fortsatta insatser. Syftet med denna studie var att undersöka framgångsfaktorer och hinder enligt personalen för att införa och använda detta livsstilsformulär i det dagliga arbetet på en vårdcentral.

De stora läkemedelsbolagen har sedan mitten på 1990-talet fått en ökad press på att optimera sina försörjningskedjor på grund av att patent på olika mediciner gått ut. När patentet gått ut kan generiska konkurrenter börja sälja liknande mediciner, de kan sälja dem till lägre pris eftersom de inte har forsknings och utvecklingskostnader att täcka. AstraZeneca tog i slutet av 1990-talet beslutet att implementera en ny strategi för deras försörjningskedja i deras produktion. Detta gjordes för att sänka deras produktionskostnader för att kunna konkurrera mot generiska konkurrenter. En konsultfirma togs in och Demand Driven Supply (DDS) implementerades.

Samhällets krav på att företag och organisationer bedriver ett strukturerat miljöarbete har ökat med tiden. För att möta dessa krav arbetar tiotusentals organisationer i världen med miljöledningssystem i olika former, där standarden ISO 14000 är den främsta. Då kompetens och tid ofta saknas, framför allt i mindre organisationer, är en vanlig lösning att ta hjälp av externa konsulter för att utföra implementeringen av dessa system. I litteraturen beskrivs problem som identifierats vid denna typ av implementering, exempelvis låg motivationsnivå och bristande kunskap om miljöledningssystem bland personalen samt kommunikationsproblem. Syftet med denna studie är att konstruera ett verktyg för ökad personalmedverkan som är tänkt att användas av miljökonsulter.

Syftet med studien var att utifrån Lundqvists tre förutsättningar för en lyckad implementering undersöka om det uppkommit några implementeringsproblem inom socialtjänsten på grund av att kommunledningen regerar med en oppositionsbudget. För att besvara syftet ställde jag därför upp en frågeställning som utgår från Lundqvists tre villkor. Frågeställningen löd:- Har det uppkommit några problem inom socialtjänsten med att förstå de politiska besluten, kunna implementera de politiska besluten, eller vilja implementera de politiska besluten, på grund av budgetsituationen?Denna frågeställning, och därmed även mitt syfte, har jag önskat besvara genom att jämföra den uppkomna budgetsituationen med hur implementeringsarbetet såg ut vid normalfallet, det vill säga där kommunledningen regerar med sin egen budget. Detta har jag gjort genom att föra samtalsintervjuer med, för studien centrala, aktörer inom politiken och förvaltningen.Jag konstaterar utifrån dessa intervjuer att jag genom min studiehar fått vissa belägg för att budgetsituationen har bidragit till en del implementeringsproblem för socialtjänsten som inte har funnits före oppositionens budget började gälla.

Sjöberg, J & Åkerberg, L Integrerad Psykiatri som verksamhetsstrategi ? en blygsam studie av programtrohet Examensarbete i socialt arbete 30 poäng Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, enheten för socialt arbete, 2008. Utifrån vår utbildning inom verksamhetsutveckling var vi intresserade av att undersöka hur en privat aktör på offentligt uppdrag använder sig av en organisatorisk strategi. För att göra detta har vi tagit del av skriftligt empiriskt material från Integrerad Närsjukvård i Malmö (INM) så som verksamhetsberättelse, utvärderingar, upphandlingsdokument e t c. Ytterligare empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med medarbetarna på INM. Avseende material kring Integrerad Psykiatri (IP) har vi studerat bland annat arbetsblad.

Föreliggande uppsats har utförts under våren 2007 och utgör examensarbete på magister programmet i socialt arbete. Vi som skrivit den är båda verksamma som enhetschefer inom äldreomsorgen i Göteborgs Stad. Syftet med arbetet är att beskriva hur 1:a linjeschefer i äldreomsorgen inom Göteborgs Stad upplever sitt arbete med Balansen. Vi har studerat hur styrningen med Balansen fungerar i det dagliga arbetet. Vidare har vi undersökt hur implementeringen av styrkortet har gått till.