Den ökade konkurrensen som skapats under det senaste århundradet har gett upphov till att företag försöker finna vägar för att stärka och bibehålla sin ställning på marknaden. Lean har med åren blivit ett framgångsrikt ledningssystem som spridit sig från Japan och bilindustrin till övriga världen och till andra sektorer. Implementeringsmöjligheterna har diskuterats och analyserats i ett flertal artiklar som beaktar implementeringsprocessen och dess problematik. Den här uppsatsen syftar till att undersöka skillnader och likheter i framgångsfaktorer vid en Lean-implementering, som identifierats i teorin, inom ett detaljhandelsföretag i en svensk kontext. Omfattningen har begränsats för att få en fördjupad förståelse för problematiken kring implementering, därmed saknar studien generaliserbarhet. Studien är utformad som en kvalitativ fallstudie och empirin har inhämtats med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund och problem: Vid kommunikation av CSR är en av företagens viktigaste intressenter, de anställda, många gånger bortglömda eller förbisedda i processen. Dessa intressenter har potentialen att bli starka förmedlare av ett företags hållbarhetsarbete om de bara tilldelas de rätta redskapen i kombination med fullständig information. Den interna kommunikationen är av stor vikt för att samtliga medarbetare skall känna engagemang och tillhörighet gentemot gemensamma mål, men många gånger är det svårt att uppnå fullständig integrering av denna kommunikationsprocess.Syfte: Att undersöka den interna kommunikationen av hållbarhet från ledning ned till butik och se huruvida det föreligger några brister eller problem i denna. Vidare är syftet att skapa en uppfattning om vilka kanaler ledning använder sig av i den interna kommunikationenAvgränsningar: Fokus ligger på den interna kommunikationen av hållbarhet och kommer inte på djupet att diskutera den externa. Endast butiker i Göteborgs innerstad har inkluderats i undersökningen likaså ett huvudkontor.Metod: Enkäter till fyra butiker samt intervjuer med två hållbarhetsansvariga på huvudkontor och två butikschefer har legat till grund för undersökningen.

Målsättningen med kursen management är enligt kursbeskrivningen att utveckla en helhetssyn på företag samt ledning och styrning av företag. Avsikten är att studenterna ska få insikt i managementaspekter genom praktiskt arbete och genom aktivt deltagande vid olika kursmoment. : - Ökad självinsikt ger större förståelse för det egna beteendet och för andra människors beteenden. Genom ökad självkännedom kan ledning och medarbetare bättre utnyttja ett företags resurser.- I arbetslivet är öppen kommunikation och väl fungerande feedback viktiga element för att hålla samman en organisation och team inom denna.- Motivation är en viktig drivkraft i allt arbete. Faktorer som påverkar motivation är exempelvis ansvar, förtroende och stöd samt rättvisa.- Uppställning av vision och mål är viktigt för att driva arbetet framåt i rätt riktning i en organisation eller i ett team.- Det är viktigt att ha en öppen dialog för att undvika konflikter.

Trots att organisationer satsar alltmer på utbildningsinsatser, står det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förändring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrån Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  Försvarsmaktsanställdas upplevda kunskapsinhämtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkätundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrämjande implementering samt behovsstöd från chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrämjande implementering samt kunskap förklarande faktorer.

Syftet med denna studie är att identifiera ett antal kritiska framgångsfaktorer för implementering av ett nytt affärssystem, samt att utifrån dessa faktorer skapa en modell. Utgångspunkten för dessa parametrar är med fokus på användarna.I litteraturdelen redovisas ett antal olika projektmodeller och faktorer. För att kunna belysa de styrkor och svagheter som dessa modeller påvisar har jag granskat, analyserat och kritiserat dem, samt ställt dem emot varandra. Det som de flesta har gemensamt är att de saknar ett användarfokus. I den empiriska delen beskrivs två stycken fallstudier på Fagersta Stainless AB. Den första granskar en implementering av affärssystemet Movex som genomfördes 1999.

Från den 1 januari 2013 är det obligatoriskt för börsnoterade företag som värderar sina tillgångar till verkligt värde att använda sig av IFRS 13. Tidigare studier angående hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard är något som saknas. Detta trots att en sådan förändring är av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur är en viktig del av företagets organisation. Utifrån den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende på relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Denna studie tar sitt ursprung i de senaste årens ekonomiska oroligheter där framförallt bilbranschen upplevt stora förändringar. Till följd av den faktiska globalisering som sker och en ökad konkurrens, inte minst på den svenska marknaden som denna studie avser, har förutsättningarna förändrats radikalt och nya sätt att kommunicera med kunderna har tillkommit. Marknadsmixen är inte längre lika betydande och kompletteras allt mer med relationsskapande aktiviteter, det vill säga relationen mellan kund och varumärke. Flertalet separata teorier finns tillgängliga vad gäller organisatoriska aspekter respektive implementering av varumärkesstrategi. Vad vi sökt svar på är hur organisatoriska aspekter påverkat implementering av tre svenska bilföretags varumärkesstrategier.Det centrala syftet med denna studie är att kartlägga hur tre bilföretag på den svenska marknaden har arbetat med implementering av dess varumärkesstrategier.

Uppsatsens syfte är att jämföra hur kommuners avfallsdirektiv implementeras. Uppsatsen fokuseras kring implementering och på faktorer som kan ha påverkan på implementeringen. Studien har genomförts genom en jämförande studie där den gemensamma kommunala avfallsplanen, A2020, och implementeringen av densamma ligger till grund. Göteborgsregionens 13 kommuner (Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö) skall alla arbeta utifrån samma avfallsplan ?A2020 ? avfallsplan för Göteborgsregionen? som fastställdes av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i september 2010.

Många företag väljer att övergå från ett styrsystem till ett annat för att anpassa sig till dagens snabba förändring. Beslutet att övergå från ett styrsystem till ett annat leder inte till några reella förändringar, det krävs att styrsystemet implementeras. Mycket arbete kvarstår för att få medarbetarna att använda sig av det nya styrsystemet. Denna process är problematisk och det finns många faktorer vilka kan driva på och bromsa upp implementeringen. En del av vårt syfte består av att utveckla en teoretisk referensram för implementering av ett nytt styrsystem.

Titel: SMART ? Implementering av ett leankonceptNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Sara Myrzell & Lee FrimanHandledare: Lars Torsten ErikssonDatum: 2013-05-29Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera implementeringen av ettleankoncept i ett företag. Vi vill öka förståelsen för implementeringens starka och svaga sidoroch undersöka hur denna förändring påverkar personalen. Vi vill genom denna studie även fördjupa våra kunskaper om lean production, och bidra till den empiriska kunskapen om implementering av leankoncept i företag.Metod: Vi har gjort en fallstudie där vi först sökte sekundärdata om hur man på bästa sätt bör implementera ett nytt styrkoncept i en organisation. Detta gjorde vi genom att söka efter redan tillgänglig information i artiklar, vetenskapliga studier och böcker.

Arbetet med anskaffning, anpassning och implementering av standardsystem är komplext med många faktorer att beakta. För att det slutliga resultatet av detta systemutvecklingsarbete skall bli så bra som möjligt krävs det därför att arbetet genomförs på ett strukturerat och metodiskt sätt. Det finns ett flertal olika systemutvecklingsmetoder att tillgå som stöd men systemutvecklingsmodeller behandlar generellt sett huvudsakligen tekniska aspekter och är avsedda att ge stöd i själva utvecklingsarbetet i ett systemutvecklingsprojekt. Projektstyrningsmodeller å andra sidan behandlar olika sätt att planera, organisera och följa upp projekt. Syftet med denna studie har därför varit att identifiera vilka övergripande steg som bör ingå i en arbetsmodell som integrerar projektstyrning och systemutveckling, istället för att behandla dessa som två separata delar.Utifrån analys av den litteraturstudie respektive den intervjustudie som utförts under detta arbete kan bland annat följande övergripande steg identifieras som bör ingå i en integrerad projektstyrnings- och systemutvecklingsmodell: förändringsstudie, projektstart och projektavslut..

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestämmelserna för att möta de EU-rättsliga bestämmelserna. Ett exempel på en sådan reglering är mervärdesskatten. Syftet med regleringen av mervärdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemsländerna. Mervärdesskatten har harmoniserats genom mervärdesskattedirektivet som medlemsstaternas är förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att själva tolka och avgöra tillvägagångssättet, så länge direktivets syfte uppnås.

För att ett företag ska kunna nå sina externa kunder krävs det först att de interna relationerna mellan företagets personalgrupper prioriteras och fungerar effektivt. Ett av huvudsyftena med den interna marknadsföringen inom ett företag är att utveckla samtliga i personalens serviceinriktning, attityder och intresse för marknadsföring. Genom att skapa en attraktiv intern miljö och marknadsföring blir företaget inte bara attraktivt ut mot kunderna, utan även som arbetsgivare där de kan locka till sig samt behålla duktiga medarbetare. En effektiv intern marknadsföring kan ge företaget stora möjligheter och framgångar, men även vara problematiskt då ledning och personal kan ha olika uppfattningar och synsätt beträffande dess funktion. Med denna studie syftar vi till att synliggöra avsaknader samt glapp i Norra Västerbottens dagliga arbete för att de vidare ska kunna förbättra den interna marknadsföringen för företagets bästa. Utifrån detta syfte skapade vi problemformuleringen:Hur skiljer sig uppfattningen om den interna marknadsföringen mellan personal och ledning på Norra Västerbotten? Vi har i denna studie haft ett deduktivt förhållningssätt, där vi fördjupat våra teoretiska kunskaper, genom en fallstudie på Norra Västerbotten.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestämmelserna för att möta de EU-rättsliga bestämmelserna. Ett exempel på en sådan reglering är mervärdesskatten. Syftet med regleringen av mervärdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemsländerna. Mervärdesskatten har harmoniserats genom mervärdesskattedirektivet som medlemsstaternas är förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att själva tolka och avgöra tillvägagångssättet, så länge direktivets syfte uppnås.

Bolognaprocessen är en förändringsprocess som syftar till att skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning (EHEA). Målsättningen formulerades ursprungligen i Bolognadeklarationen 1999 och avser ett Europa där studenter, forskare och lärare enkelt kan röra sig över nationsgränserna. Detta ska uppnås genom förbättrad jämförbarhet och ökad överensstämmelse mellan ländernas utbildningssystem. I Sverige pågår just nu implementeringen av Bolognaprocessen.Genom teorier om policyprocesser och europeisering kan Bolognadeklarationens målformuleringar sägas ge vissa förutsättningar för implementeringen i de deltagande länderna. Att målen är öppet formulerade, att de söker vinna legitimitet samt att de varierar i tydlighet är de sätt på vilket dessa förutsättningar främst lämnas.