Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka hur två olika organisationer skiljer och liknar varandra i önskan om Ledarskapsegenskaper, detta utifrån de tre olika arenorna rekrytering, utbildning och ledarskap. I denna rapport kommer vi att studera organisationerna Försvarsmakten samt Sony Ericsson, där Försvarsmakten kommer representerar en strukturerad organisation och Sony Ericsson en projektorganisation. Med hjälp av intervjuer både på Försvarsmakten i Halmstad och Sony Ericsson i Lund har vi fått svar på frågor kring rekrytering, utbildning och ledarskap. Det som gör jämförelsen intressant är skillnaden i organisationsformerna på de två olika företagen Försvarsmakten samt Sony Ericsson. Vi har efter granskning av data fått fram att de båda organisationerna strävar efter liknande egenskaper med på skilda sätt. På grund av organisationernas olika strukturer och organisatoriska uppbyggnad går man olika vägar för att hitta en ledare men i slutändan kan man se att processerna liknar varandra.

Our starting point has been to examine how a project manager without knowledge of the industry is able to plan a project. And also which difficulties that may arise. A qualitative study was conducted at project managers who worked in the construction industry and events industry. Seven interviews were conducted, four in the construction sector and three in the events industry. Respondents are active as project manager in Värmland and Närkes counties.

Uppsatsens titel: Ledarskap ur ett Emotionellt LedarskapsperspektvSyfte: Syftet med vår uppsats är att, utifrån ett EL ? perspektiv, undersöka hur ledare i den Svenska tjänstesektorn och då bankbranschen ser på Ledarskapsegenskaper.Metod: För att besvara vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie. Vi har utfört åtta stycken intervjuer, med ledare på fyra olika banker. Vidare har vi använts oss av en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt. Teori: Teorin utgår ifrån Emotionellt Ledarskap.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur emotionellt lönearbete förekommer i en större organisation. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där vi genomfört intervjuer med både medarbetare och ledare. Vi har utgått från fyra frågeställningar som vi besvarat med hjälp av flera olika teorier som kopplat samman med vårt empiriska material. Vår teoretiska referensram innehåller bland annat Hochschilds (2012) teorier om emotionellt lönearbete, Goffmans (2009) teorier om roller och regioner samt Nilssons (2005) teorier om Ledarskapsegenskaper.Undersökningen visar att det finns vissa känsloregler att förhålla sig till inom organisationen, för ledarna handlar det om att vara en förebild medan det för medarbetarna handlar om att skapa en positiv sinnesstämning hos sina klienter. Olika sätt att hantera känslor i arbetet är bland annat att skapa distans mellan sig själv och den man arbetar mot (medarbetaren för ledarna och klienterna för medarbetarna) och att vara förberedd inför svåra situationer.

Vårt syfte är att undersöka om gott chefskap passar in på teorins definitioner av ledarskap eller management eller en kombination av de båda.Uppsatsen är av kartläggande och hypotesskapande karaktär och en kvalitativ metod har använts för att insamla, studera och analysera data. Primärdatan består av intervjuer med vd/ledare och ledda på fem större företag verksamma i Sverige samt sex intervjuer med rekryteringskonsulter som enligt vår definition tillhör experternas perspektiv. Primärdatan innefattar även tre intervjuer med inom ämnet verksamma forskare och docenter på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Sekundärdatan utgörs av vetenskapliga artiklar samt litteratur som behandlar ämnet ledarskap och management.Utredningen visar en klar övervikt för de egenskaper som teorin karaktäriserar som ledarskap. I sju av tio fall nämner respondenterna Ledarskapsegenskaper, och bara i tre av tio fall anger de att någon som leder och ansvarar för verksamheter bör ägna sig åt uppgifter som tillhör management.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka beteenden och egenskaper hos en ledare (chef på ett företag) som har en positiv inverkan på de anställdas hälsa och därigenom belysa chefskapets roll som hälsofaktor.1. Vilka ledarbeteenden/egenskaper värderar de anställda högst och kan man se ett mönster bland dessa?2. Hur ser cheferna själva på sitt ledarskap och dess påverkan på personalens hälsa?3.

Syftet med denna studie är att analysera en kommuns chefsutbildnings innehåll och vad det säger om relationen mellan chef och medarbetare, samt beskriva kursdeltagarnas upplevelse och förståelse av utbildningen. För att genomföra detta har följande forskningsfrågor utformats: Vad kännetecknar utbildningens innehåll och vad säger det om relationen mellan chef och medarbetare? Och vilka effekter har utbildningen haft för dess deltagare? Chefsutveckling är idag ett högaktuellt ämne. Personalchefer runt om i Sverige framhäver chefsutvecklingens relevans för framtiden och det ses även som lösningen för många organisatoriska problem. Även inom den kommunala sektorn anses arbetsgivarens utveckling vara av vikt då det är cirka 20 procent av Sveriges befolkning som är anställda inom kommunen och kommunchefernas kompetens är direkt avgörande för en rad olika samhällsfunktioner som exempelvis skola och äldreomsorg.

Genom en omfattande teoristudie fann vi ett flertal teoribildningar inom ämnet, teoribildningar som på olika sätt berörde gruppers utveckling såväl som den individuella utvecklingen. Vi fann att individens utveckling är starkt förknippad med teamets utveckling varför självinsikt är av stor betydelse för teamets utveckling, Carl Gustav Jungs teorier om den introverta/extroverta människan har således stor betydelse inom detta område. Andra dominerande aktörer inom teoristudien är Schutz och hans FIRO ? modell som berör hur sociala behov såsom tillhörighet, kontroll och samhörighet påverkar gruppen under olika faser. Vidare är Johari´s fönster av stor betydelse, Joseph Lufts och Harry Inghams modell av vår personlighet är väl känd för alla som arbetar inom denna genre.