Ofta pressenteras checklistor och modeller för framgångsrikt ledarskap eller hur man på bästa sätt skall uppnå det, där olika egenskaper eller personlighetsdrag lyfts fram som en bra ledare bör ha. Karisma, målmedvetenhet och utstrålning är egenskaper som ofta efterfrågas bland dagens ledare men dessa egenskaper är också utmärkande för personer med antisociala personlighetsstörningar.Syftet med undersökningen är att ta reda på vad som gör personer med antisociala personlighetsstörningar attraktiva för en arbetsgivare samt i vilket sammanhang som de kan vara bra.Studien har genomförts som en kvalitativ ansats och har sin utgångspunkt i en explorativ studie för att kunna inhämta så mycket material som möjligt för att därefter belysa fenomenet allsidigt. Flera teorier har använts framförallt Yukls teorier om effektivt ledarskap samt egenskapsteorin, beteendeteorin och teorin om situationsanpassat ledarskap.Undersökningen visade på att det finns egenskaper som är positiva hos personer med antisociala personlighetsstörningar men det är svårt att avgöra om de är positiva eller negativa utan att relatera egenskaperna till en specifik situation. Egenskapen charmig kan vara positiv i ett sammanhang och negativt i en helt annan situation. Studien visade även på att situationen styr beteendet, där beteendet i denna studie är summan av egenskaper och situation.Utifrån analysen kan slutsatsen dras att det är svårt att säga vad som är attraktivt utan att ta hänsyn till olika situationer.

I denna uppsats diskuterar författaren dels om det är möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det är möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingående individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites så är detta möjligt. I framställningen presenteras det ett antal invändningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vänder sig mot..

Nyckelord: Branschspecifikt chefskap, egenskaper, Plattityder? Problem: De problem som vi undersökt är framförallt; huruvida en chefs egenskaper är likartade oavsett branschtillhörighet, om generella chefsegenskaper går att hitta i två olika branscher, hur ledaren uppfattar sitt eget ledarskap och hur detta ledarskap uppfattas av de anställda. Ett problem som vi upplevt är att stora delar av den tillgängliga litteraturen är väldigt likriktad Vi har även sett problem med att stora delar av litteraturen inte tar upp specifika branschers chefskap och dess utmaningar. Syfte: Vi vill med denna studie bidra till att belysa de skillnader och likheter som sker inom chefskapet i de olika branscherna. Ett annat syfte som vi haft är att visa på om det förekommer några diskrepanser mellan hur cheferna och de anställda upplever det ledarskap som utövas.

Narcissistisk personlighetsstörning är enligt Siegel (2006) konceptuellt, kliniskt och empiriskt relaterat till övergrepp. Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan män och kvinnors upplevelse av emotionella övergrepp, och deras upplevelse av gärningsmännens narcissistiska egenskaper. Totalt 94 personer besvarade en webbenkät som placerades ut på två olika relationsforum på Internet. Resultatet visade att det fanns en signifikat skillnad mellan män och kvinnor i deras upplevelse av gärningsmännens narcissistiska egenskaper. Skillnaden var däremot mycket liten och det finns därför anledning till att ifrågasätta resultatet..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur beroende musiken är av dess stilistiska och karaktäristiska egenskaper. Jag har valt att studera epokerna barocken och nutida musik. För att undersöka detta har jag arbetat med interpretation av två stycken, som kan utgöra exempel från dessa två epoker: ?G. F.

På dagens konkurrensutsatta marknad finns ett behov för samtliga företag attkommunicera ut företagets mest särpräglande karaktärsdrag samt yttersta styrkor tilldess intressenter. Ett verktyg att finna dessa och därefter kunna hantera företagetsuttryckta budskap på rätt sätt är företagsidentitetskonceptet. Syftet med denna uppsatsär att identifiera och inventera fallföretaget m&m Ekonomi ABs företagsidentitet samtutröna deras företagsimage. Uppsatsen ämnar även utforska vilka likheter samtolikheter som finns mellan dessa två perspektiv. Författarna har utifrån ett teoretisktramverk identifierat de egenskaper vilka varit av betydelse för båda synsätten.

Syftet med studien är att belysa elevers inställning till vad som kännetecknar en bra lärare. Jag vill söka svar på vad elever utan ? och elever i behov av särskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lärare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser på en lärares egenskaper.Tidigare forskning visar att lärarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda på elevers inställning till vad de anser kännetecknar en bra lärare, genomförde jag en undersökning i årskurs 4-6, på en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkätstudien var 74 stycken.

Affa?rsnytta a?r ett ma?ngtydigt och sva?rdefinierat begrepp, men det a?r na?got som alla verksamheter vill uppna?. Uppsatsen avgra?nsar sig till sa?rskilda kvalitativa egenskaper som definieras av ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet "Quality in use". Uppsatsen ga?r ut pa? att utva?rdera de kvalitativa egenskaperna och om SOA (Service Oriented Architecture) bidrar till dessa samt inom vilken aspekt av affa?rsnytta. Fo?r att svara pa? fra?gan var det relevant att utva?rdera begreppen Affa?rsnytta och Kvalitativ nytta samt definiera SOA. Resultatet fick vi genom kvalitativa intervjuer fra?n fyra respondenter som har deltagit i ett lyckat SOA projekt och har goda kunskaper inom SOA och dess koppling till affa?rsnytta inom olika aspekter. Utifra?n litteraturen och resultatet ser vi indikationer pa? att SOA bidrar till de utvalda kvalitativa egenskaperna.

Bakgrund: För att en organisation ska kunna existera behövs ledarskap, arbetsfördelning, formell och informell kommunikation mellan ansvarsenheter. En ansvarsenhet är en del av ett företag som styrs av en chef och förekommer för att uppnå ett eller flera strategiska mål. Ansvarsenheter kontrolleras och styrs av ansvarsredovisning.Problemformulering: Ansvarsredovisning är ett verktyg som tillämpas för att styra enheter inom större organisationer. Organisationer har problem med att tillämpa ansvarsredovisningens egenskaper på korrekt sätt. Syftet med studien är att undersöka egenskaper i ansvarsredovisning som kan identifieras med Byggföretaget AB.

Denna studie undersökte om det fanns ett positivt samband mellan transformellt ledarskap och autonom motivation samt medierande effekter på, autonomi, relaterande och kompetens (Deci & Gagné, 2005). 104 personer har deltagit i studien, 54 kommer från en kyrka i Norra Sverige och 49 kommer från ett försäkringsbolag. 67 (64.4 %) av deltagarna är män och 37 (35.6 %) kvinnor. Det transformella ledarskapet mättes genom instrumentet (TLI) Transformellt Ledarskaps Inventorium (Tjärnberg, 2007). Den autonoma motivationen mättes genom en anpassad variant av (SRQ) Self Regulation Questionnare (Ryan & Connell, 1989).

Följande projekt går i korthet ut på att avgöra om användning av kylsystemet i en transformatorstation är relevant, om det minimerar temperaturhöjningen orsakad av effektförlusterna som transformatorn avger. Arbetet ska resultera i förslag på val av transformatorer samt beskriva dess egenskaper. Vidare vill vi finna lösningar kring problemet med överhettning i transformatorstationerna och att de generella kraven såsom låg ljudnivå och tillräcklig ventilation (för att ta bort den värmeförlust som de inre komponenterna avger) skall uppfyllas.  För att kunna ge olika förslag på val av transformator i transformatorstationerna har vi på Holtab AB utfört olika beräkningar som visar skillnad för pris, kvalitet, livslängd och egenskaper (effektförluster, energiförluster)..

Vår uppsats behandlar en del av ett konvergensprojekt mellan de stora normgivarna IASB och FASB. Avsikten med projektet är att harmonisera normgivarnas redovisningsstandarder. Ett av stegen innebär att ta fram en gemensam föreställningsram. Vårt fokus i uppsatsen var på kapitel två i föreställningsramen som behandlar kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter. Syftet med vår uppsats var att identifiera orsakerna till de förändringar av kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter som hade skett i IASB:s föreställningsram under konvergensprojektets gång.Uppsatsens utgångspunkt var studier av olika offentliga dokument, publicerade av normgivarna.

Syftet med vår studie var att undersöka huruvida lärare i år 1?3 anser sig ha kunskaper i att undervisa i ämnet svenska för elever med annat modersmål. Vi ville ta reda på om de ansåg sig ha fungerande arbetssätt samt om de upplevde att de saknade exempelvis kunskaper, material och tid. Vi ville även ta reda på om man som lärare kan dra fördel av några personliga egenskaper i arbetet med elever med annat modersmål. För att nå vårt syfte använde vi oss av intervjuer med sex informanter.

Vårt syfte med uppsatsen är att kombinera litteratur kring korporativt varumärke och ledarskap för att skapa ett teoretiskt ramverk. I vårt ramverk vill vi lyfta fram en effektiv ledares egenskaper och roll då det korporativa varumärket kommuniceras internt. Vidare vill vi studera ledare på ett företag för att skapa förståelse för hur de gör och om de använder den effektiva ledarens egenskaper då det korporativa varumärket kommuniceras internt. För att besvara uppsatsens syfte har vi gjort en litteraturstudie samt använt oss av en kvalitativ fallstudie. I fallstudien har vi använt oss av primärdata, i form av intervjuer, samt sekundärdata.

Människor tillskriver varandra egenskaper. Detta sker omedvetet och systematiskt och syftar till att underlätta förståelsen av omvärlden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka i vilken utsträckning det är möjligt att utifrån vald språkstil i ett e-postmeddelande bedöma en persons egenskaper, vilket i denna rapport benämnts en persons sociala styrka. En engelskspråkig undersökning har legat till grund för arbetet och tanken har - förutom ovanstående - varit att utröna hur väl ett experimentellt engelskspråkigt undersökningsresultat står sig under förhållandevis naturalistiska svenska förhållanden. Resultatet visar inte entydigt att språkstilen styr de egenskaper som författaren tillskrivs.