Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer använder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare.Uppsatsen omfattar åtta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg.Bakgrund: Ämnet ledarskap är ett aktuellt och omdiskuterat ämne i dagens samhälle. Det finns olika sätt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer använder sig av för att kunna leda medarbe-tare och sträva efter organisationens mål. De flesta är överens om att ledarskap är viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nå framgångar. Ledare porträtteras ofta som starka och styrande och med förmågor att utmana, driva och förändra. Men vad är egentligen en bra ledare och vilka tekniker använder sig ledare av? Det var dessa frågor som väckte vårtintresse inom ämnet ledarskap.Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer använder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av åtta semistruk-turerade intervjuer med chefer från olika branscher inom denprivata och offentliga sektorn.Resultat: Utifrån våra åtta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest är demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritära ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet.

Psykosocial stress på och efter arbetet kan på sikt leda till utbrändhetoch sjukskrivningar och drabbar ofta kvinnor i s.k. höganspänningsyrken.Optiker faller in under denna kategori av yrken då det är bådeomvårdande och inriktat på service i butiksmiljö. Syftet med uppsatsenvar att ge en beskrivning av kvinnliga optikers upplevelse av stress,hur dessa upplevelser påverkar deras hälsa samt hur de hanterarstressen. Sex kvinnor från en optikaffär intervjuades om sitt arbetslivsamt livet i övrigt. Analysarbetet följde metoden induktiv tematiskanalys.

Tidigare forskning om stress inom rättsväsendet och hos domare är i huvudsak amerikansk och fokuserar på hot och våld. Men även andra faktorer har visat sig orsaka stress hos domare. Sex svenska domare intervjuades om den påfrestning de upplevde i arbetet för att ta reda på hur det ser ut inom det svenska rättssystemet. En halvstrukturerad intervjuguide utarbetades, och ett exempel på en fråga är: ?Beskriv två situationer då du har känt dig verkligt stressad i arbetet?.

SammanfattningDen negativa stressen i sjuksköterskornas arbetsmiljö kan leda till sjukdom, t.ex. psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna ska ta hand om sin egen hälsa för att kunna ge en god omvårdnad av patienterna. I omvårdnadsarbetet ingår det att arbeta patientsäkert och det är sjuksköterskan enligt lag skyldig att göra. Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan bidra till negativ stress i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.

Motivation är en viktig komponent för att en person ska kunna genomföra en uppgift. Men hur personen handskas med uppgiften beror på vilken typ av motivation denne drivs av och i vilken grad. Tidigare forskning har visat att exempelvis stress har en negativ påverkan på motivation. Syftet med denna studie var att undersöka hur kön, ålder, antal arbetade år och stress är relaterad till inre och yttre motivation hos poliser i yttre tjänst. Deltagarna bestod av 142 personer, varav 36 stycken var kvinnor.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnliga arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt hur de hanterar detta. Sju kvinnliga arbetsterapeuter mellan 31-43 år som varit verksamma som arbetsterapeuter minst sex månader och var anställda inom landsting eller kommun intervjuades med ostrukturerade intervjuer. Intervjun inleddes med en övergripande frågeställning där intervjupersonerna ombads att berätta om en arbetsdag där de upplevt stress i arbetet. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier som kan kopplas till arbetsrelaterad stress: ?Att arbetsuppgifter ändras?, ?Att arbetstiden inte räcker till? och ?Att arbetet inte respekteras?.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

Genom att observera ledare i videoupptagningar har ett försök gjorts att identifiera och kvantifiera kännetecknande drag för kommunikativt ledarskap. Några tendenser till vad som är kännetecknande är ett metaforiskt och personligt språk. Kommunikativa ledare anpassar sin talhastighet som gör att uppmärksamheten kvarstår hos mottagarna utan att förståelsen går förlorad. Talhastigheten får således varken vara för snabb eller för långsam. Alla ledare i studien använder sig av tredje person i sina tal och de flesta använder negativa ord mer än positiva.

Trots de diskussioner angående religionens roll som förts mellan ateister och teister på senare år verkar det finnas få statistiska undersökningar på religionens roll som sänkare av stress och höjare av psykologiskt välbefinnande. Denna uppsats bidrar till den forskning på området som finns. Undersökningen utfördes genom att ett antal hypoteser med grund i en amerikansk undersökning från 2001 samt Maslows behovsteorier ställdes upp och testades genom Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient för att hitta samband mellan religiöst deltagande, stress och psykologiskt välbefinnande. Resultaten blev följande: Religion verkar huvudsakligen sänka stress och höja psykologiskt välbefinnande genom att besvara djupa existentiella frågor, medan exempelvis socialt stöd och hälsosamt leverne verkar vara sekundärt. Resultaten från uppsatsen har även visst stöd från den amerikanska undersökningen.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hälsofrämjande åtgärder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vår uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkätundersökning där medarbetare inom både offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress på arbetsplatsen är bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med låg kontroll, brist på stöd och uppmuntran från arbetskamrater samt brist på information. Vi fann även att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Denna uppsats undersöker genom en textanalys inspirerad av hermeneutiken det utrymme som kvinnor och män ges i läroböckerna för gymnasieskolans kurs i Organisation och ledarskap samt en analys av hur detta påverkar konstruktionen av ledare från ett genusperspektiv. De tre utvalda läroböckerna har analyserats utifrån teorier kring könsroller, könsordning, genussystem och ledarskapets manliga könsmärkning. Studiens resultat visar att män ges ett större utrymme i böckerna. De finns med på fler bilder och nämns fler gånger i texterna. Ofta reproducerar läroböckerna stereotypa könsroller men det finns också exempel på när könsrollerna utmanas.

Gislaveds kommun står likt många andra kommuner inför en utmaning då stora pensionsavgångar väntas. För att stå sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften måste kommunen framstå som en attraktiv arbetsgivare. En del i detta är att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina föreställningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och åsikter har legat till grund för denna studie. Syftet är att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori får vi en ökad förståelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrågar.Resultatet av vår studie har visat att Gislaveds kommun i dag måste arbeta mer med frågor kring ledarskap.

Denna studie undersökte om det fanns ett positivt samband mellan transformellt ledarskap och autonom motivation samt medierande effekter på, autonomi, relaterande och kompetens (Deci & Gagné, 2005). 104 personer har deltagit i studien, 54 kommer från en kyrka i Norra Sverige och 49 kommer från ett försäkringsbolag. 67 (64.4 %) av deltagarna är män och 37 (35.6 %) kvinnor. Det transformella ledarskapet mättes genom instrumentet (TLI) Transformellt Ledarskaps Inventorium (Tjärnberg, 2007). Den autonoma motivationen mättes genom en anpassad variant av (SRQ) Self Regulation Questionnare (Ryan & Connell, 1989).

Syftet för den kvalitativa undersökningen är att undersöka om och hur lärare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frågeställningar används för att hitta svar på denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, känslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det är svårt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lärare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lärare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna får (konkreta svar, ej känslomässiga, materiellt):Vilket stöd får rektorer av lärare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lärarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk består av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det består av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men också om relationen mellan rektor och lärare. Relationen är väldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen är i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nämner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

The Swedish social insurance agency provides financial support for families and children, but also for people with work injury, illness and at old age. During 2012 they saw the amount of notifications of insurance increasing in Sweden, which is a development that cost our society a great deal of money. With the aim to pursue a sustainable development I have therefore devoted this project to wellness and stress management within preschool.The employees of preschool are often dealing with a lot of stress, due to the big groups of children that causes high noise and sound levels. The high noise and sound levels is a contributor to stress which additionally can damage the health and cause impaired hearing loss. About half of the people around their forties until the age of retirement have difficulties understanding speech in large groups.The purpose of this project has been to investigate the causes of negative stress for my target group, women between 30-60 years old who works in preschool.