InledningTriathlon är en uthållighetsidrott där momenten simning, cykel och löpning utförs i en följd. Svensk triathlon har vuxit beträffande antal utövare och tävlingar sedan år 2005.Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka hur de tidigare outforskade svenska triathleter är fördelade beträffande kön, ålder och huvudsaklig tävlingsdistans, samt vilka skador som förekommerHur ser fördelningen ut mellan män och kvinnor som tränar/tävlar mot viss distans?Hur ser fördelningen ut mellan olika kategorier av erfarenhet (år av idrottsutövande) mellan dem som tränar/tävlar mot viss distans?Hur är prevalensen för olika skador och hur ser skadepanoramat ut?Hur är prevalensen för skadeproblematik i förhållande till huvudsaklig tävlingsdistans?MetodEn enkätundersökning baserad på tidigare internationell forskning bestående av tolv flervalsfrågor skapades beträffande den svenske triathletens bakgrund, erfarenheter, tränings- och/eller tävlingsdistans och skadeproblematik. Totalt inkom 614 varav 564 (92 %) kompletta svar. Studiens resultat visar på att triathleter som tränar och/eller tävlar i sprintdistans är de som är mest skadefria (30 %).

Min utgångspunkt vid uppsatsens början var att ta reda på hur lärare uppfattar det pedagogiska ledarskapet och vad som är ett bra pedagogiskt ledarskap? Jag gjorde intervjuer med 8 lärare som var mellan 22 och 63 år. De har en geografisk spridning i Skåne med blandade erfarenheter - givetvis beroende på deras ålder. Samtliga undervisar i nuläget barn mellan 11 ? 13 år. Jag har med min undersökning fått fram att det har stor betydelse i lärarrollen att inneha social kompetens samt ett socialt ledarskap, som lägger vikt vid att alla individer skall må bra och lyckas nå de mål som sätts upp..

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

Att ha attityder grundade i rationella tankar uppfattas som mer önskvärdän att ha attityder som är grundade i externa faktorer. Människor ärbenägna att uppfatta individer som håller med dem som mer rationellaoch mindre externt influerade i sina preferenser än individer som intehåller med. Construal Level Theory förutsätter högre psykologiskdistans för med sig ökad bias. Högstatusindivider har en högrepsykologisk distans vilket leder till ökad bias. I studien undersöks hurpsykologisk distans och individens benägenhet att tolka världen naivt,utifrån eget perspektiv, inverkar på mellangruppsattributioner.Resultaten visar att deltagarna skattar preferenserna av de som harsamma åsikt i en fråga som mer rationella än dem som har motsatt åsikt,och att maktposition leder till ökad bias.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare har för uppfattning och syn angående ledarrollen i yr-ket. Dessutom är syftet att se om och hur det förs några pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten kring ledarrollen på skolorna.Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en studie i form av intervjuer med sex lärare. I litteratur-genomgången tar jag upp några definitioner av begreppet ledarskap och ifall det finns behov av ledare. Jag presenterar även hur man ser på ledarskap inom organisationer och ledarskap i klassrummet.I diskussionen har jag gjort en jämförelse mellan synsätten på ledarskap i organisationer, ledarskap i klass-rummet och de intervjuade lärarnas syn på ledarrollen.Resultatet visar på att de intervjuade lärarna delar uppfattning, angående ledarrollen, med fler än en ledar-stil samt att alla lärarna har en vilja att utveckla sin ledarroll i framtiden..

Mäns och kvinnors föreställningar om ledare skiljer sig, företag blir allt mer intresserade av kvinnliga ledare, men ändå är kvinnor underrepresenterade i ledarpositioner. En orsak till det kan vara att ledarens roll uppfattas som manlig och könsstereotyper är då ett hinder för kvinnors framgång i ledarskap. Denna kvantitativa studie har som syfte att undersöka skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt inställningar till ett rättvist och socialt ledarskap. 100 studenter deltog i undersökningen där 51 var kvinnor. Resultat visar på signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt att det finns ett samband mellan inställningar till ett rättvist och stödjande ledarskap och ett transformativt ledarskap.

Att arbeta ombord på fartyg innebär ofta att man måste leva och samarbeta med människor från andra länder som har en annan kultur och andra värderingar. Med en besättning där flera kulturer finns närvarande kan detta påverka arbetet såväl som det sociala umgänget ombord. Svenska fartygsbefäl som jobbar med filippinskt manskap har upplevt denna interaktion. I denna studie undersöktes fartygsbefälens upplevelse om den maktdistans som finns mellan dem själva och det svenska respektive filippinska manskapet och hur denna distans påverkar livet ombord. Studien genomfördes med personliga intervjuer med sex informanter för att ge en djupare och mer ingående bild av deras åsikter och upplevelser ombord.

Ledaren är den enskilt viktigaste faktorn för välmående på en arbetsplats. Få studier har undersökt vilka specifika ledarskapsbeteende som främjar välmående. Studien har därför undersökt hur chefer inom Västerbottens Läns Landsting (VLL) utövar sitt ledarskap utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, om medarbetarna upplever att deras chefer har ett hälsofrämjande ledarskap samt om landstingets arbete med hälsofrämjande ledarskap överensstämmer med det forskning framhåller som hälsofrämjande. En fallstudie genomfördes på fyra arbetsplatser. Totalt 68 personer deltog i en enkätundersökning och fyra chefer samt tre strateger intervjuades.

Det här arbetet undersöker hur soldatrekryteringen och beslutet att ta fortsatt anställning hos kontinuerligt tjänstgörande soldater påverkas av det ledarskap som praktiseras på deras förband. Som teoretisk utgångspunkt används modellen utvecklande ledarskap och ett perspektiv avseende destruktivt ledarskap.En enkätstudie, genomförd med 148 soldater vid tre olika arméförband, efterfrågar nivån på ledarskapet hos soldaternas senaste och nuvarande plutonchefer och undersöker sedan vilket samband det har med respondenternas syn på detta ledarskaps betydelse för deras beslut att ta och fortsätta sin soldatanställning.Resultaten visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan ledarskapets nivå och den betydelse soldaterna tillmäter detta vid beslutet att ta och fortsätta sin soldatanställning.Utöver detta indikerar undersökningen en möjlighet att komplettera modellen utvecklande ledarskap med ett integrerat eller fristående perspektiv på destruktivt ledarskap..

Syftet med följande arbete är att undersöka vilken syn fem gymnasielärare i svenska har på motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta ställs sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur läraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer användes för att uppnå syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nämner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder även på en relation mellan hur respondenten ser på motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

En ledare kan genom sitt ledarskap komma att påverka sina medarbetare både positivt och negativt. Mot bakgrund av detta är det angeläget att ledarskapet fungerar väl och utövas på bästa sätt. Syftet med denna intervjustudie var att identifiera vad som utgör ett bra ledarskap ur ett medarbetarperspektiv. Öppna intervjuer genomfördes med tio stycken medarbetare på ett företag inom data ? och telefonibranschen.

Personer som arbetar med human resource (HR) har ett samarbete med cheferna i organisationen. Föreliggande studie är kvalitativ, där personer som arbetar med HR beskriver bra ledarskap och hur de verkar för bra ledarskap inom organisationen, vilket även var studiens syfte att undersöka. Resultatet baserades på halvstrukturerade djupintervjuer med sex HR-personer. Resultaten tolkades genom en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Studien resulterade i åtta teman gällande beskrivning av bra ledarskap, vilka i diskussionen strukturerades upp till tre faktorer; personlig mognad, social kompetens och chefsförmåga.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapet hos lärare ser ut i praktiken, detta med stort fokus på de tre ledarskapsstilar som baseras på bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer även genom intervjuer att få se vad lärare själva har för syn på ledarskap och vad ett gott ledarskap innebär för dem.Metoden som används för studien är kvalitativ och det har genomförts åtta observationer, två per lärare, och fyra intervjuer för att få svar på forskningsfrågorna som senare presenteras.Resultatet visade att alla fyra lärare som deltagit i studien lägger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla värdesätter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebär en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra är bland annat att dessa lärare inte tror på ett gott lärarskap utan ett gott ledarskap..

Studiens syfte var att undersöka och sätta ord på medarbetarnas upplevelse och uppfattning av delat ledarskap utifrån två teman: verksamhetsaspekter och personalaspekter. De teorier som det relateras till i uppsatsen är Döös med fleras teori om delat ledarskap, Engquists kommunikationsteori, Hällstens & Tengblads medarbetarskapsteorier samt Thylefors ledarskapsteorier inom Human service organisationer. För att genomföra undersökningen användes en abduktiv, kvalitativ metod med tre strukturerade fokusgruppsintervjuer med medarbetarna samt två individuella intervjuer med två delande chefer på tre verksamheter inom Human service organisationer, där konceptet med delat ledarskap tillämpas eller har tillämpats.Medarbetarnas upplevelser av delat ledarskap har skiftat från nöjd till missnöjd. Resultatet visar att delat ledarskap ger flera fördelar och få nackdelar om rätt förutsättningar finns. Slutsatsen är att delat ledarskap är något alla tjänar på ?om uppdelningen av det delade ledarskapet är väl genomtäkt och personerna som delar ledarskapet passar in i rollerna?.

Ledarskap är ett ämne som fascinerar många och det finns omfattande forskning på området. Det finns flera olika teorier och modeller inom ledarskap och för en chefsrekryterare kan valet av dessa påverka framtiden för många människor. Syftet med undersökningen var därför att genom kvalitativ metod beskriva vad en ledare är för chefsrekryterare. Insamlingsmetoden bestod av halvstrukturerade intervjuer med fem chefsrekryterare. Intervjuerna tolkades utifrån riktlinjer för tematisk analys.