Den allmänna bilden av kvinnligt ledarskap verkar vara att den utgörs av en uppsättning mjuka egenskaper och att den skiljer sig kraftigt från bilden av manligt ledarskap. För att beskriva kvinnligt ledarskap, eller vad som är kvinnligt överhuvudtaget, ställs det ofta i relation till manligt. Syftet med den här studien är att undersöka hur en kvinnlig ledarskapsidentitet kan se ut, utan att jämföra den med en manlig bild. Empirin utgörs av intervjuer med fyra högt uppsatta kvinnliga ledare som publicerats i de tre största svenska dagstidningarna och i tre stora affärstidningar. Intervjuerna gjordes i samband med att kvinnorna utnämnts till årets mäktigaste affärskvinna.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

Vår uppsats syfte är att belysa konsekvenser av ett nyinfört samarbete mellan verksamhetsområden inom vård- och omsorgsorganisationer. Genom kvalitativa intervjuer med enhetschefer samt omvårdnadspersonal så har det empiriska materialet samlats in från två olika kommuner i Sverige. För att analysera har vi använt oss av administrativ teori samt teorier om ledarskap. Resultatet visade att enhetschefer tenderar att vara mer positiva inför samarbete som arbetsform än omvårdnadspersonal. Vi menar att även om båda yrkeskategorierna arbetar utifrån samma mål, att ge god omvårdnad för brukarna, så skiljer sig synen på samarbete som arbetsmetod.

Studiens syfte är att studera utbytesstudenters rumsliga relation till fem utvalda besöksattraktioner med tyngdvikt på vad för sorts tankar, känslor, värderingar och mening som dessa genererar. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa enskilda intervjuer samt en fokusgruppintervju med utbytesstudenter, där fotografier på fem uppvisade besöksattraktioner i Stockholm har presenteras. Dessa besöksattraktioner var Stadshuset, Ericsson Globe/Skyview, Kungliga Slottet, Vasamuseet samt Gröna Lund. Våra underliggande frågeställningar har behandlat besöksattraktionernas fysiska utformning, vad dessa representerar samt vad utbytesstudenterna finner om dess geografiska placering i förhållande till hur staden är utformad. Den teoretiska genomgången behandlar platsens och rummets dimensioner samt semiotik.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Studiens syfte är beskriva lärares olika tillämpning av kommunikationsmönster i klassrummet. Detta görs med avseende på kommunikativa resurser och på så sätt sammankoppla pedagogiska fält som ledarskap och pedagogik till multimodalitet. Modala utgångspunkter för analysen i avseende på kommunikativa förmågor är; ögonkontakt, hållning, placering, avstånd, gester och ansiktsuttryck. Dessa förmågor studeras genom att analysera lärarens användande av dessa i sin interaktion med eleverna samt hur lärarens användande skiljer sig beroende på dennes tillämpning av ledarstrategi. Datamaterialet består av ett antal videosekvenser filmade i ett klassrum med en lärare och en elevklass. Analysen av datamaterialet har genomförts genom en multimodalt interaktionsanalys, vilket har givit stort utrymme till kontextens inverkan på hur de sociala aktörerna använder kommunikativa förmågor.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur kvinnliga medarbetares motivation påverkas av ledarskap, samt att få en ökad förståelse för vad motivation är och vad ledarskap är. Har ledarskap med manligt och kvinnligt att göra eller bara med personligheten? Syftet med studien är också att undersöka hur mycket en ledare kan påverka motivationen hos sina medarbetare och vilka metoder som en ledare använder sig av och vilka personliga egenskaper hos en ledare som uppfattas som positivt för ökande av motivationen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av öppna och riktade intervjuer. Vi började gå igenom studier i form av vetenskapliga artiklar och sen gick vi ut på fältet och samlade in empiriskt material och sedan tillbaka till teorierna för att hitta kopplingar vilket innebär abduktiv ansats.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lärare leder i klassrummet, samt hur detta påverkar lärandemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lärare på högstadiet framkom vilka olika strategier de använder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som är vägvinnande när det gäller att uppnå en positiv lärandemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet från lärarens sida, både när det på vilka olika sätt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lärarna till ett lugn hos eleverna då de kan ta till sig instruktionerna och förstår vad som förväntas av dem, vilket då har en positiv inverkan på klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet.

Lindblom, C. och Skoog, D. (2008) Uppdrag och verklighet - En studie omuppdragsbeskrivningens inverkan på chefskapet.C-uppsats i sociologi.Högskolan i Gävle, institutionen för vårdvetenskap och sociologi.Undersökningens syfte var att undersöka om verksamhetschefer upplever att deras uppdragsbeskrivning stämmer överens med det dagliga arbetet inom verksamheten samt om uppdragsbeskrivningen inverkar på deras yrkesroll som verksamhetschef inom ordinärt boende, hemtjänst.Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer.Antal informanter som deltog i studien var fyra verksamhetschefer inom ordinärt boende inom Omvårdnad Gävle. Resultatet visade att verksamhetscheferna inte upplevde att uppdragsbeskrivningen motsvarade vad de utförde i det dagliga arbetet i verksamheten. Uppdragsbeskrivningens inverkan på ledarskap respektive chefskap upplevdes som viktig,dock upplevde inte cheferna att den var uppdaterad.

Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut på marknaden är ingen nyhet, det harpågått under flera år, trots detta är det fortfarande ett högaktuellt ämne att forska kring då flerafrågetecken fortfarande kvarstår.Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda länderna,England, Spanien och Sverige. Men påvisar även att Spanien skiljer sig ytterligare från bådeEngland och Sverige som då har mer gemensamt.Uppsatsen undersöker teorins respektive våra intervjuobjekts syn på detta. Studien bygger påen kvalitativ ansats med hjälp av intervjuobjekt från tre olika företag; Lear Corporation iSverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in fråndessa företag jämfördes med teorin vi läst på och dessa jämförs i en analys och som följs avett slutsatsavsnitt.Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att påverka ledarskap och attdessa faktorer påverkar ledarna beroende på vilken kultur de kommer från. Vidare fann vi attdet svenska och engelska ledarskapet är mer likasinnade, i förhållande till det spanska somskiljer sig en aning från de två övriga.

Empati är att kunna uppleva och förstå andra människors känslor. Tre studier gjordes för att undersöka socialsekreterares empati för sina klienter och hur de upplever sin professionella och genuina empati. Två studier var kvantitativa och en var en mixed design. Deltagarna var 26 socialsekreterare och 57 socionomstudenter. Studie 1 och 2 visade att socialsekreterare och studenter på socionomprogrammet hade mer empati för en sympatisk person än för en osympatisk.

The pedagogista is a new professional role in Swedish preschools. Some people question the role, which originates from Italy, since it is believed to carry out a pedagogical leadership that belongs to the head of the preschool according to the curriculum and the Education Act. Consequently, there is cause for examining what pedagogical leadership means in an organization with a pedagogista. However, re- search has shown the success of distributed leadership within schools. Hence, it ?s interesting to find out whether the pedagogical leadership of the pedagogista could be understood as distributed leadership and what that would implicate.The purpose of this thesis is to explain and understand the pedagogical leadership of the pedagogista.

In the 1960?s, Paul Hersey and Ken Blanchard developed a theory called Situational Leadership. Situational Leadership is a model where the leader analyses the needs of the situation and the needs of the people to be led. After analysing the situation, decision is made on what leadership style to adopt. The Situational Leadership model was developed in a company environment.

Friskvård innefattar fysisk aktivitet, hälsosam kost, kulturella aktiviteter och strävan efter en positiv självkänsla. Friskvårdsarbetet är en hälsofrämjande åtgärd som kan bidra till en mer hälsosam arbetsplats. Ledarskap, utbildning och delaktighet är tre aspekter som tillsammans bidrar till en hälsosam arbetsplats. Undersökningen har inspirerats av tre teoretiska utgångspunkter: empowerment, känsla av sammanhang och flowteorin. Syftet med studien är att undersöka hur ansvariga för hälsofrågor på arbetsplatser uppfattar och beskriver sitt arbete med friskvård och hälsofrämjande aktiviteter på den egna arbetsplatsen.

Syftet med arbetet var att beskriva och öka förståelsen för hur lärare i sitt arbete påverkar ordningen i klassrummet. Vår empiriska del av arbetet grundar sig på en kvalitativ metod. Under två dagar följde vi en högstadieklass i Luleå kommun för att observera de lärare klassen mötte och därigenom kunna analysera lärarnas arbete och förhållningssätt till ordning. Resultaten visade att ordningen i klassen skiljde sig avsevärt beroende på lärarens personliga ledarskap och arbetssätt. De lärare som främst åstadkom ordning använde sig av lugnt kroppsspråk, ett varierat röstläge, var konsekventa, samt arbetade utifrån tydliga rutiner.