Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning på vård och omsorg resonerar kring sina förutsättningar att påverka arbetsmiljön och arbetsglädjen. I organisationen har det under de sista åren skett stora omorganisationer och förändringar som medför en känsla av oro och osäkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet står inför stora utmaningar som innebär ett hårdare arbetsklimat med andra villkor som sätter press på människan. Konsekvenserna av de ständiga förändringar och påfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försämrad arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor. Det är därför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, så ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framåt.

Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs.

Abstract Titel:                                              Satsningen på PIM (Praktisk IT- och mediekompetens) i förskolan - ett led i ett pedagogiskt ledarskap Huvudsyfte:                                              Syftet med denna studie är att undersöka förskolechefers synsätt och upplevelser av PIM (Praktiskt IT- och mediekompetens), som är en satsning från regeringen, och om PIM uppdraget har påverkat deras ledarskap och arbetssätt som förskolechef.Metod:                                                      Kvalitativa intervjuer och observationer l Studien bygger på fyra stycken intervjuer med förskolechefer, samt observationer. Huvudresultat:                                 Resultatet av studien har visat att förskolecheferna har upplevt PIM- utbildningen som ett braPedagogiskt upplägg och ett bra verktyg. Enligt förskolecheferna har PIM? utbildningenimplementerad i förskolans verksamhet genom att på ett professionellt sätt skriva vecko-månads brev, pedagogisk dokumentation, föräldramöte och utvecklingssamtal därpedagogerna visar små filmsnuttar på fem minuter som en utgångspunkt till samtalet. Allaförskolecheferna var överens om att den tredje delen av PIM var mest intresserade förpedagoger, barn och föräldrarna. Studien har också visat att förskolechefernas ledarskap intepåverkats av PIM- utbildningen men däremot har deras arbetssätt fått högre kvalitet och demAnvänder numera bättre program och metoder för sitt dagliga arbete.  Studiens bidrag:Vår avsikt med uppsatsen är att kunna bidra till en fördjupad uppfattning kring förskolechefens roll vid förändringar på grund av den särskilda PIM-satsningen.

Denna studie handlar om organisationsförändring och vilken påverkan denna kan ha haft på verksamheten och dess organisationskultur. Studien är ett uppdrag jag fått av HSB Norr. Uppdraget var att utifrån deras omorganisation se om förändringsprocessen har lett till att det krävts en förändring i verksamheten. Ledningen har försökt skapa ett mer homogent arbetssätt ute på de lokala kontoren och även ett mer resultatinriktat sätt att arbeta. Syftet med studien var att se vilka konsekvenser omorganiseringen haft sett ur ett ledningsperspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka beteenden och egenskaper hos en ledare (chef på ett företag) som har en positiv inverkan på de anställdas hälsa och därigenom belysa chefskapets roll som hälsofaktor.1. Vilka ledarbeteenden/egenskaper värderar de anställda högst och kan man se ett mönster bland dessa?2. Hur ser cheferna själva på sitt ledarskap och dess påverkan på personalens hälsa?3.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

VI HAR FÅTT EN MYCKET POSITIV UPPFATTING OM HUR MAN KAN ANVÄNDA KOMMUNIKATION I MATEMATIKUNDERVISNINGEN PÅ ETT LUSTFYLLT SÄTT, DOCK ÄR KRAVEN SOM STÄLLS PÅ LÄRAREN MYCKET HÖGA..

Vår uppgift med uppsatsen är att undersöka chefernas roll i internkommunikationen på Nymölla Bruk och utveckla deras kommunikativa förmåga. Detta gjorde vi genom att ta reda på hur cheferna på Nymölla Bruk uppfattar sin roll som kommunikatörer och hur internkommunikationen ser ut i dagsläget på bruket. Uppgiften fick vi på initiativ av företagets informationschef som sett ett behov av att undersöka och förbättra chefernas kommunikativa förmåga. Vi har tagit fram en mnual som cheferna interaktivt får använda för att förstå deras kommunikativa ansvar och roll i förhållande till andra chefer och medarbetare. Manualen bygger på våra slutsatser från vår undersökning i kombination med väsentliga teorier..

Ämnet ledarskap och ledarskapsstilar kan vid en första anblick ses som ett klart och tydligt begrepp som är enkelt att förstå. När man sedan applicerar dessa begrepp inom ramen för ideell verksamhet kan det också verka enkelt. Detta är dock inte fallet när man fördjupar sig i ämnet och börjar inse att ledarskap är ett komplext begrepp som innefattar en mängd olika saker och skilda teorier kring ledarskapsstilar som anpassar sig bäst i olika situationer. Röda Korset är en av många ideella verksamheter i Sverige och är en av det få ideella organisationer i landet som har en egen ledarskapsutbildning, där ledarskapet utifrån deras vision sprids och lärs ut. Intresset fångade oss när vi inom ramen för ledarskap, ledarskapsstilar samt ideell verksamhet ville se hur Röda Korsets ledarskapsutbildning utformats samt vilken ledarskapsstil de förmedlar.

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt område som går att relatera till självstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla är företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket är en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta väckte ett intresse hos undersökningsgruppen där frågor angående vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör därför författarna, med hjälp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter.Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare från olika delar och team i fallföretaget.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Studiens utgångspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrån ett Tavistockinspirerat förhållningssätt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primär- och tandvårdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berättelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna säger sig uppleva någon kvalitativ förändring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förändring i så fall består av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes.

Plannja AB producerar plan och profilerad byggplåt. En stor del av all plåt målas i en målningslinje i Luleå. Plannja AB har identifierat stora kvalitetsbristkostnader i denna process. Problem uppkommer när ett stort tak eller vägg uppvisar rutmönster istället för enhetlig kulör. Examensarbetet är utformat som en kvalitetsteknisk analys av målningslinjen med fokus på kvalitetstekniska möjligheter.

En omfattande generationsväxling har precis påbörjats på den svenska arbetsmarknaden, där 40 % av arbetskraften bestående av 40/50-talister ska ersättas av 70/80-talister. De frågor vi vill belysa är vilka skillnader det finns i synen på ledarskap mellan 40/50-talister och 70/80-talister. Vad beror skillnaderna på och hur kommer ledarskapet i organisationer att påverkas av generationsskiftet. Syftet med uppsatsen är därmed att få en förståelse för vad det kommande generationsskiftet kan innebära. Vi har valt den kvalitativa forskningsmetoden, då vi genomför fem semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar kommunikation i beslutsfattande processer. Frågeställningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssätt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i två offentliga företag. Det har framkommit i vår studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen från både chefens och medarbetarnas perspektiv.