Produktkalkylering är en del av kalkylsystemet och är vital för att företag skall kunna behandla sitt beslutsfattande på starka grunder. Men hur ska de små företagen tillämpa produktkalkyleringen. Metoderna är utvecklade för stora komplexa företag, vilket kan vara svårt för småföretagarna att ta till sig. Syftet med studien är att undersöka användningen av produktkalkylen vid beslutsfattande i småföretag, samt se hur faktorerna ledarskapsstil och konkurrens påverkar valet av produktkalkylmetod. Genom en kvantitativ ansats ämnades undersöka små Norr- och Västerbottniska företag inom branschen för hustillverkning.

Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs.

Abstract Titel:                                              Satsningen på PIM (Praktisk IT- och mediekompetens) i förskolan - ett led i ett pedagogiskt ledarskap Huvudsyfte:                                              Syftet med denna studie är att undersöka förskolechefers synsätt och upplevelser av PIM (Praktiskt IT- och mediekompetens), som är en satsning från regeringen, och om PIM uppdraget har påverkat deras ledarskap och arbetssätt som förskolechef.Metod:                                                      Kvalitativa intervjuer och observationer l Studien bygger på fyra stycken intervjuer med förskolechefer, samt observationer. Huvudresultat:                                 Resultatet av studien har visat att förskolecheferna har upplevt PIM- utbildningen som ett braPedagogiskt upplägg och ett bra verktyg. Enligt förskolecheferna har PIM? utbildningenimplementerad i förskolans verksamhet genom att på ett professionellt sätt skriva vecko-månads brev, pedagogisk dokumentation, föräldramöte och utvecklingssamtal därpedagogerna visar små filmsnuttar på fem minuter som en utgångspunkt till samtalet. Allaförskolecheferna var överens om att den tredje delen av PIM var mest intresserade förpedagoger, barn och föräldrarna. Studien har också visat att förskolechefernas ledarskap intepåverkats av PIM- utbildningen men däremot har deras arbetssätt fått högre kvalitet och demAnvänder numera bättre program och metoder för sitt dagliga arbete.  Studiens bidrag:Vår avsikt med uppsatsen är att kunna bidra till en fördjupad uppfattning kring förskolechefens roll vid förändringar på grund av den särskilda PIM-satsningen.

Bakgrund: Människors förändrade levnadsvanor med upplevelser så som hotell- och restaurangbesök har ökat kravet på den service som förväntas inom branschen. Kravet på ökad service ställer krav på att medarbetare ska vara motiverade till att prestera för att kunna erbjuda den service som efterfrågas och för att företagen ska kunna nå upp till sina uppsatta mål. För att motivera sina medarbetare och få dem att ta beslut som är i enighet med företagets mål kan företag använda sig av ett belöningssystem.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur belöningssystemet i hotellkedjan är utformat för hotelldirektörerna samt hur bonussystemet uppfattas påverka motivation, handlande och beslutsfattande. Ett andra syfte är att identifiera och analysera de positiva och negativa effekter bonussystemet kan ge upphov till.Metod: En kvalitativ studie har tillämpats och en fallstudie på ett företag inom hotellbranschen har genomförts. Semi-strukturerade intervjuer med fem hotelldirektörer inom hotellkedjan har legat till grund för det empiriska materialet.Resultat och slutsatser: Studien visar att bonussystemet får hotelldirektörerna att bli motiverade till att prestera.

Denna studie handlar om organisationsförändring och vilken påverkan denna kan ha haft på verksamheten och dess organisationskultur. Studien är ett uppdrag jag fått av HSB Norr. Uppdraget var att utifrån deras omorganisation se om förändringsprocessen har lett till att det krävts en förändring i verksamheten. Ledningen har försökt skapa ett mer homogent arbetssätt ute på de lokala kontoren och även ett mer resultatinriktat sätt att arbeta. Syftet med studien var att se vilka konsekvenser omorganiseringen haft sett ur ett ledningsperspektiv.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader ställer nya krav på ett internationellt ledarskap med kunskap angåendekulturella skillnader. Det ledare gör över hela världen är ungefär detsamma men dess utförandeskiljer sig åt mellan olika länder vilket kan leda till att missförstånd och konflikter uppstår, ettstörre fokus på kulturell kunskapsinhämtning kan leda till ökad effektivitet och underlättabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som är effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike är det land i Europa som länge dominerats av enbolagsform där familjägande är centralt, till skillnad från övriga länder organisationer i storutsräckning utgörs av större enheter, idag går dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus på effektivisering, konsekvensen av denna utveckling är att det ställs andra krav på ledarskapet.Lutz är en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet på den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader kräver förståelse förtvärkulturella möten därför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet är att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende på fem dimensioner som är centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur Fisksätra Folkets hus styrs med ett interimistiskt ledarskap. Den ska även belysa vilka konsekvenser som kan uppstå när en organisation styrs av ett interimistiskt ledarskap.Studien besvarar tre olika frågeställningar: "Hur har det tillfälliga ledarskapet påverkat organisationen samt relationen mellan ledaren och medarbetarna?" "Hur upplever den tillfälliga ledaren i Fisksätra folketshus, sin tillfälliga position, samt hur upplever medarbetarna i organisationen det tillfälliga ledarskapet?" och " Vilka egenskaper, utifrån den tillsatta ledarens och medarbetarnas egna erfarenheter, uppfattas vara viktiga i ett tillfälligt ledarskaps position och hur bör hon utöva dessa egenskaper?Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien använde sig av semi-strukturerade intervjuer på samtliga anställda i Fisksätra Folkets Hus. Intervjuerna sammanställdes och utifrån den samlade empirin kunde vi tolka och dra slutsatser kring frågeställningarna.

Ämnet ledarskap och ledarskapsstilar kan vid en första anblick ses som ett klart och tydligt begrepp som är enkelt att förstå. När man sedan applicerar dessa begrepp inom ramen för ideell verksamhet kan det också verka enkelt. Detta är dock inte fallet när man fördjupar sig i ämnet och börjar inse att ledarskap är ett komplext begrepp som innefattar en mängd olika saker och skilda teorier kring ledarskapsstilar som anpassar sig bäst i olika situationer. Röda Korset är en av många ideella verksamheter i Sverige och är en av det få ideella organisationer i landet som har en egen ledarskapsutbildning, där ledarskapet utifrån deras vision sprids och lärs ut. Intresset fångade oss när vi inom ramen för ledarskap, ledarskapsstilar samt ideell verksamhet ville se hur Röda Korsets ledarskapsutbildning utformats samt vilken ledarskapsstil de förmedlar.

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt område som går att relatera till självstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla är företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket är en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta väckte ett intresse hos undersökningsgruppen där frågor angående vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör därför författarna, med hjälp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter.Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare från olika delar och team i fallföretaget.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Syftet med denna studie är att studera utvecklingstendenser för det framtida ledarskapet som en konsekvens av den omfattande generationsväxlingen mellan 40- och 80-talister, som sker i svenskt arbetsliv idag. Studien har sökt svar på hur dagens chefer uppfattar de nya medarbetarna och hur de tar tillvara och utvecklar sitt humankapital för att hantera en sådan förändring. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Vi har under insamlingen av det empiriska materialet parallellt arbetat med att samla in teori och därmed har vi använt oss av en abduktiv metodSlutsats: Med utgångspunkt i vårt teoretiska ramverk och vårt empiriska material kan vi utläsa att generationsväxlingen kommer att ställa krav på ett förändrat ledarskap. Det svenska ledarskapet har sedan länge präglats av medbestämmande och delaktighet.

Studiens utgångspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrån ett Tavistockinspirerat förhållningssätt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primär- och tandvårdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berättelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna säger sig uppleva någon kvalitativ förändring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förändring i så fall består av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes.

En omfattande generationsväxling har precis påbörjats på den svenska arbetsmarknaden, där 40 % av arbetskraften bestående av 40/50-talister ska ersättas av 70/80-talister. De frågor vi vill belysa är vilka skillnader det finns i synen på ledarskap mellan 40/50-talister och 70/80-talister. Vad beror skillnaderna på och hur kommer ledarskapet i organisationer att påverkas av generationsskiftet. Syftet med uppsatsen är därmed att få en förståelse för vad det kommande generationsskiftet kan innebära. Vi har valt den kvalitativa forskningsmetoden, då vi genomför fem semistrukturerade intervjuer.

Syfte:Denna studie handlar om kvinnor och män som ledare samt deras förutsättningar på deras respektive företag. Syfte med detta arbete är att lyfta fram hur de båda könen kvinna och man har ställt sig gällande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom näringslivet på Åland. Går det att utläsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och män upplever sitt ledarskap? På vilket sätt har de båda könen kvinna/man ställt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap?Metod:Jag har valt att studera två privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anställda som fick delta i en enkätundersökning. I mitt arbete likställer jag orden chef och ledare.