Ett examensarbete bestÄende av utformningen av en lÄg- och mellanstadieskola pÄ en tomt i Arninge, TÀby. Projektet Àr realistiskt, hÀr skall det byggas en skola och jag har utgÄtt frÄn det program jag har fÄtt av TÀby Kommun. Mitt arbete har handlat om att skapa en skola utifrÄn de behov som skapats av den moderna pedagogiken men ocksÄ med utgÄngspunkt frÄn mina egna minnen och kÀnslor kring de första skolÄren. Skolan Àr indelad i olika avdelningar som kan sÀttas samman tvÄ och tvÄ, vilket Àr anpassat efter just dagens behov som skapats av den moderna skolan. De lokaler som anvÀnds av alla elever i skolan finns separat, av samma skÀl.

Studien syftar till att undersöka mellanchefers upplevelse av utvecklingsarbete i en kunskapsorganisation, sÄvÀl i sjÀlva organisationen som för de enskilda medarbetarna och egen del.Datainsamlingen bestÄr av kvalitativa intervjuer med sex mellanchefer i ett svenskt mediaföretag. För att analysera svaren anvÀnds teorier om ledarskap och chefsidentiteter. Analysen bygger pÄ en tolkning av hur de intervjuade mellancheferna upplever sin situation.Analysen visar att mellancheferna upplever att deras arbete Àr fritt inom uppstÀllda organisatoriska ramar, men att de ibland upplever att de hamnar ?i klÀm?, genom att motstridiga krav stÀlls frÄn olika intressenter.Analysen visar ocksÄ att mellancheferna upplever att de i hög grad fÄr agera informationshanterare, vilket upplevs som ett problem. I studien kommer vi Àven fram till att ledningens krav pÄ mellanchefen kan vara hinder för utvecklingsarbete men att arbetet i en kunskapsorganisation.

Abstract Holmberg, Agneta & Wigerstad, Cecilia (2008). Implementering av ett nytt arbetssÀtt ? entreprenöriellt lÀrande i gymnasieskolan. Implementing a new method ? Entrepreneurial learning in upper secondary school.

Problematik: MÄnga företag i turismbranschen Àr sÀsongsbetonade och till stor del beroende av sÀsongsanstÀlld personal. Den sÀsongsanstÀllda personalen Àr oftast de som har direkt kontakt med kunden och dÀrmed bestÀmmer tjÀnstens kvalitet, varför det blir kritiskt att framgÄngsrikt lyckas motivera dem. Att leda denna grupp av anstÀllda skiljer sig pÄ mÄnga punkter frÄn att leda fast anstÀlld personal. För att lyckas leda dessa anstÀllda bör man som chef vara medveten om vilka faktorer som Àr viktiga för dem och vad som motiverar dem till skillnad frÄn fast anstÀllda.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att klargöra vilka faktorer som motiverar sÀsongsanstÀllda inom turismbranschen till att prestera sitt yttersta för företagets vinning. Vi Àmnar Àven undersöka vilken typ av ledarskap som Àr mest lÀmpat för ledning av sÀsongsanstÀllda.

Syfte: Syftet med min studie var dels att fÄ en ökad förstÄelse för kommunal fristÄende skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del frÄn ett ledarperspektiv. Mina frÄgestÀllningar blev dÀrför: Varför vÀljer skolledare att driva en kommunal fristÄende skola, vilka förutsÀttningar har skolan fÄtt och vilken utveckling har skett?Teori: Den teoretiska ram jag anvÀnde utgick frÄn fristÄende skolors framvÀxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristÄende skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin sÀger om skolutveckling.Metod: Jag valde att göra en fallstudie pÄ Sveriges första kommunala fristÄende skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter frÄn tre observationer som genomförts genom Ären och en intervju med rektorn pÄ skolan.

Vi har under vÄra studier blivit medvetna om att samarbete mellan hem och skola Àr viktigt. Samarbete kan underlÀttas genom att en god kontakt finns mellan lÀrare och förÀldrar. Vi har Àven förstÄtt att samarbete frÀmjar förstÄelse för elevens olika vÀrldar, genom att förÀldrars och lÀrares olika förstÄelse för samma barn knyts samman och dÀrmed kan elevens utveckling och lÀrande gynnas Àn mer.  För att fÄ syn pÄ om och i sÄ fall hur samarbete kan stödja elevens lÀrande och utveckling har vi gjort en enkÀtundersökning samt lÀst vad forskare inom Àmnet har kommit fram till. Denna studie har indelats efter förÀldrarnas utbildningsnivÄ för att undersöka om skillnader och likheter upptrÀder med tanke pÄ denna aspekt.   VÄr undersökning visade att flertalet förÀldrar har en bra kontakt med skolan. Detta visar sig genom att förÀldrarna anser att lÀraren oftast Àr tillgÀnglig och att förÀldrarna fÄr information frÄn skolan.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att nÄ en ökad förstÄelse för hur svenska och danska chefer hanterar sin chefsituation i Danmark respektive Sverige och om de stöter pÄ nÄgra problem i sin chefsroll. Metod: Vi har anvÀnt oss av en abduktiv metod för att göra en kvalitativ undersökning. Vi började med att lÀsa in oss pÄ befintlig litteratur pÄ omrÄdet samt nÀrliggande omrÄden. DÀrefter genomförde vi kvalitativa intervjuer med tvÄ chefer och sju anstÀllda i vÄra tvÄ fallföretag samt en utomstÄende chef. Sedan analyserade vi det empiriska materialet och satte det i relation till tidigare inhÀmtad teori.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil pÄ den operativa nivÄn som Àr mest lÀmpliga vid myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitÀra insatser och varför. Uppsatsen syftar Àven till att studera om situationen pÄverkar vilken ledarstil som Àr mest lÀmplig. PÄ basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap Àr mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper Àr beror bÄde pÄ situationen och pÄ ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap ligger frÀmst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en kÀnsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Syftet med detta arbete Àr att genomlitteratur och en empirisk studie undersöka hur relationen familjehem - skolan kan se ut. Studiens problemformuleringar Àr: Hur kan familjehem uppleva relationen till skolan? Hur kan lÀrare uppleva relationen till familjehem? Hur kan socialsekreterare uppleva relationen familjehem - skola? Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första delen bestÄr av en litteraturgenomgÄng dÀr lagstiftning och olika förhÄllanden kring familjehemsplacerade barn presenteras. Den andra delen Àr en resultatdel dÀr fem ostrukturerade intervjuer presenteras, varav tvÄ med familjehemsmammor, tvÄ med lÀrare och en med socialsekreterare.

Uppsatsen handlar om mobbning och hur detta synliggörs i idrottsföreningar. Ledarna inom idrottsföreningar har intervjuats med en narrativt inspirerad metod för att pÄ sÄ sÀtt nÄ deras erfarenheter av hur mobbningen pÄ detta omrÄde ser ut. Intervjupersonerna berÀttar hur de hanterar mobbning personligen och hur detta hanteras inom respektive idrottsförening. Vi lyfter Àven fram hur ledarna ser pÄ ledarskap i allmÀnhet och hur de ser pÄ sitt eget ledarskap. Vidare ser vi ocksÄ till deras utbildningsbakgrund.

Syfte: I min uppsats analyserar jag framgÄngsmönster och förutsÀttningar för utövande av ledarskap i nÀtverk. Analysen bygger pÄ en fallstudie av en framgÄngsrik nÀtverksorganisation, frÄn initiativ till vÀletablerad aktör. Metod: Jag har arbetat enligt kvalitativ metod och gjort en fallstudie baserad pÄ kvalitativa intervjuer. Teoretiska perspektiv: Jag anvÀnder mig av teori kring ledning av olika typer av nÀtverksorganisationer och försöker med teorins hjÀlp tolka empirin för att förstÄ vilka faktorer som Àr viktiga för ledarskapet under de empiriska förutsÀttningar som rÄder i det studerade fallet. Empiri: Min empiri handlar om SkÄnes Livsmedelsakademi, en nÀtverksorganisation för alla som Àr intresserade av att utveckla SkÄne till ett Centre of Excellence med speciell inriktning pÄ förÀdling av livsmedel och dÀrtill hörande processer och system.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

I uppsatsen undersöks hur 11 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har presterat i jÀmfö-relse med 17 konventionella fonder i det svenska premiepensionsutbudet genom tillÀmpning av utvalda finansiella prestationsmÄtt. Detta med anledning av att miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har haft en stor framvÀxt under det senaste decenniet och det finns dÀrför en efterfrÄ-gan av att klargöra ifall en pensionssparare behöver göra avkall pÄ den finansiella avkastningen vid val av miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder. En jÀmförelse av det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har Àven gjorts för att undersöka skillnaden av att vara en aktiv respektive passiv premiepensionssparare dÄ antalet som inte gör ett aktivt val Àr omkring 50 procent. Resultatet visar ingen statistisk signifikant skillnad med avseende pÄ den riskjusterade avkastningen mellan fonder som Àr miljö och/eller etiskt mÀrkta och fonder som inte tar hÀnsyn till dessa kriterier vilket överensstÀmmer med tidigare forskning. I jÀmfö-relsen mellan det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har det förstnÀmnda presterat pÄ en hög nivÄ..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrarna pÄ en skola med utomhuspedagogik arbetar för att nÄ kursplansmÄlen i de naturorienterade Àmnena. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn lyder: Hur arbetar lÀrarna pÄ I Ur och Skur skolan för att nÄ kursplansmÄlen i de naturorienterade Àmnena? Hur anser lÀrarna att undervisningens olika lÀrandemiljöer pÄverkar elevernas förstÄelse? Undersökningen gjordes pÄ en i Ur och Skur skola i Sverige dÀr vi gjorde kvalitativa intervjuer med alla lÀrarna. Resultatet visar att lÀrarna pÄ skolan Àr mycket samspelta och kunniga om hur utomhusundervisning bör bedrivas och varför. Resultatet visar Àven att lÀrarna Àr medvetna om hur olika lÀrandemiljöer pÄverkar vad eleverna lÀr sig..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur eleverna tÀnker kring lÀrarens ledarstil, hur det pÄverkar dem bÄde positivt och negativt och ifall de upplever att relationen till lÀraren förÀndras utanför klassrummet. Med litteratur som behandlar olika ledarstilar i klassrummen, ledarskap och hur en lÀrare ska vara i allmÀnhet Äterfinns ett samband med resultatet. Forskningsmetoden Àr av intervjuform dÀr fem elever intervjuades enskilt. Slutsatsen Àr att eleverna anser att en lÀrare frÀmst bör vara demokratisk, engagerande och snÀll. Utanför klassrummet beter sig lÀraren efter hur tidigare lektioner varit och/eller hur relationen till den enskilda eleven Àr..