Titel: Revenue Management Nyckeln till framgÄngsrik intÀktsoptimering? Författare: Charlotte Karlsson & Maria Lantz NivÄ: Examensarbete, Magisterprogrammet Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg Handledare: Mikael Bergmasth & Pavla Kruzela Problemformulering: Det har forskats mycket kring Revenue Management och ledarskap men kopplingen mellan dessa har utelÀmnats. Det Àr viktigt att ledaren kan skapa en förstÄelse för vad och varför de anstÀllda utför sitt arbete. DÀrför kan brist pÄ bra ledarskap leda till problem. Syfte: VÄrt syfte med denna magisteruppsats Àr att undersöka hur hotell arbetar med intÀktsoptimerade kÀllor som Revenue Management.

Denna uppsats handlar om Ă€mnet entreprenörskap, som en ledningsform av tillvĂ€xtföretag. Ämnet belyses utifrĂ„n en fallstudie av företaget Academic Work. Academic Work Ă€r ett ungt bemanningsföretag med en snabbvĂ€xande historia. Syftet med denna undersökning Ă€r att med hjĂ€lp av det valda företaget och analysen av denna organisation fĂ„ en ökad förstĂ„else för Ă€mnet entreprenellt ledarskap i tillvĂ€xtföretag..

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om hÀstens betydelse för tjejerna  under studietiden och hur viktiga Naturbruksskolorna Àr för mÄnga elever och dÄ framförallt tjejer. Har hÀsten betydelse för motivationen till studierna? Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr jag valt fem elever som gÄr eller har gÄtt pÄ Naturbruksgymnasium med inriktning hÀst. Inom detta omrÄde har det varit svÄrt att finna tidigare studier och det har forskats mycket lite inom detta omrÄde. I mitt resultat har det framkommit att hÀsten har betydelse för val av skola men den har ocksÄ betydelse för att frigöra sig frÄn förÀldrarna.

Idag Àr det mÄnga kvinnor som Àr verksamma inom arbetsmarknaden men dem ses inte sÄ framgÄngsrika inom chefspositioner. Det Àr olika företagsfaktorer som Àr avgörande i det fallet. Syftet med det hÀr arbetet Àr att kartlÀgga de mest viktigaste företagsfaktorer som gör det svÄrt för kvinnor till högre chefspositioner. För att uppnÄ syftet i det hÀr arbetet, anvÀnds en kvantitativ undersökning. Eftersom vissa yrke Àr stereotypiskt för mÀn och kvinnor har respondenterna valts i ett teknik baserad företag (manlig stereotyp) och service och kultur baserad företag ( kvinnlig stereotyp).Resultatet av undersökningen visar att i Sverige finns fortfarande stereotypisering av yrke, den Àldre generationen som sitter i företagens lednings grupper har en maskulin kultur, kvinnor förvÀntas inte att agera sÄ auktoritÀra samt att svenska företagens kultur skiljer sig frÄn den svenska nationella kulturen..

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. TvÄ skilda synsÀtt pÄ elever och elevers svÄrigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsÀtt Àr varandras motsatseravseende om det Àr eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembÀrare. De bÄda synsÀtten fÄr konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sÀttet att möta elevenssvÄrigheter i skolan har varit specialundervisning, dÀr sÀrskild trÀning,speciella ÄtgÀrder och kategorisering/sÀrskiljning av elever varitframtrÀdande.

Vi har antagit ett uppdrag vars syfte har varit att kartlÀgga hur cheferna i en norrbottnisk kommun upplever förutsÀttningarna för ledarskap ur ett könsperspektiv. Uppsatsen bestÄr av tvÄ empiriska delar, en kvantitativ kartlÀggning genom enkÀter och en kvalitativ fördjupning genom intervjuer. Den teoretiska referensramen som de empiriska resultaten kommer att analyseras utifrÄn behandlar jÀmstÀlldhet, socialt stöd, ledarskap och organisation. KartlÀggningen visar inga större skillnader mellan könen nÀr det gÀller upplevelsen av handlingsutrymmet. Dock verkar de kvinnliga chefernas upplevelser generellt sÀtt vara mer positiva Àn de manliga chefernas.

Samverkan innebÀr att förÀldrarna, lÀraren och eleven utför mÄlinriktade samverkansformer för att frÀmja elevens kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vi undrar dÀrför hur förÀldrarnas och skolans uppfattningar Àr kring samverkan. För att fÄ fram dessa uppfattningar har vi gjort intervjuer med tvÄ förÀldrar, tvÄ lÀrare, en kurator och en rektor. Slutsatserna frÄn intervjuerna diskuteras och analyseras med hjÀlp av lÀroplanen samt relevant litteratur. Vi har kommit fram till att samverkan fungerar mellan skola och hem.

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten pÄ ett stort svenskt företag. DÀrtill jÀmförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens Äsikter om vad tid bör lÀggas pÄ, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att Ästadkomma denna jÀmförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkÀtsvar har erhÄllits frÄn fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats Àr de största konstruerande avdelningarna pÄ Scanias FoU enhet lokaliserad i SödertÀlje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lÀgger en betydande del av sin arbetstid pÄ rutinartade uppgifter.

Organisationskulturen pekas ut som en faktor som pÄverkar ledarskapet. Ledarskapet, som Àr socialt konstruerat, Àr alltsÄ beroende av i vilket sammanhang det befinner sig i. Samtidigt skapas det socialt förestÀllningar kring kvinnor och mÀn. Forskning har visat att mÀn ofta tillskrivs egenskaper som starkare kan förknippas med ledaregenskaper, samtidigt som kvinnan oftast stÀlls i relation till mannen. De tankar som finns kring mÀn och kvinnor ligger sedan till grund för hur organisationer prÀglas av att vara manliga eller kvinnliga.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2007 Abstract Nilsson, Kenneth (2007). LÀrares uppfattningar om specialpedagogens arbete (TeachersŽ Comprehensions of the Special Education TeacherŽs Practise) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte Àr att klarlÀgga lÀrares uppfattningar om specialpedagogens arbete. Problemet preciseras med följande frÄgestÀllning: Hur skall specialpedagogen arbeta? Nio verksamma lÀrare har intervjuats; samtliga lÀrare arbetar pÄ F-6 skolor. Jag har anvÀnt mig av ostrukturerade intervjuer med en lÄg grad av standardisering.

Vi vill i denna uppsats vĂ€nda pĂ„ problematiken och visa pĂ„ vikten av att diskutera mĂ€nnen, varför det finns ett sĂ„ stort överskott pĂ„ mĂ€n i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte Ă€r att utifrĂ„n intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen pĂ„ ledarskap kopplas samman med mĂ€n och maskulinitet, och att utifrĂ„n detta undersöka hur förestĂ€llningar kring det egna ledarskapet konstrueras nĂ€r mĂ€n har eller har haft kvinnor som chef. För att fĂ„ svar pĂ„ detta har vi stĂ€llt oss följande frĂ„gor; Hur ser mĂ€ns förestĂ€llningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? FörĂ€ndras synen pĂ„ det egna ledarskapet och i förlĂ€ngningen pĂ„ maskuliniteten nĂ€r mĂ€n har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idĂ©er om ledarskap uppstĂ„r i denna situation?Uppsatsen Ă€r uppbyggd kring tanken att samhĂ€lle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta del av hur en skola kan arbeta kring projektet Grön Flagg samt om projektet Àr ett bra arbetssÀtt eller bara en fin statussymbol. DÄ miljöundervisningen ofta Àr bristande inom skolan, valde vi att undersöka en arbetsmetod dÀr miljöperspektivet fÄr större utrymme i verksamheten. Det stÄr skrivet i Lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) att eleverna fÄr genom ett miljöperspektiv möjligheter att bÄde ansvara för den miljö de sjÀlva direkt kan pÄverka och att skaffa sig ett personligt förhÄllningssÀtt till övergripande och globala miljöfrÄgor. Projektet Grön Flagg startade 1996 och idag finns det över 1600 skolor runt om i landet som arbetar med projektet Grön Flagg. DÄ en stadsdel i Malmö har mÄlsÀttningen att alla skolor skall arbeta med nÄgon form av miljöarbete, stod det mellan projekt Grön Flagg och skolverkets ?Skola för hÄllbar utveckling?.

Titel: Manlig och kvinnlig kommunikation = Kvinnors och mÀns kommunikation?NivÄ: Kandidatuppsats, Ledarskap (15hp), vÄren 2011Författare: Lisa Englund och Frida NielsenHandledare: Jenny StÄhlNyckelord: Ledarskap, kommunikation, genusProblemformulering: Hur kan mÀn respektive kvinnor i position som chefer kommunicera med sina medarbetare inom dagligvaruhandeln?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen undersöka hur mÀn respektive kvinnor i position som chefer kan kommunicera med sina medarbetare inom dagligvaruhandeln. Vi vill Àven undersöka om mÀn och kvinnor i position som handlare inom dagligvaruhandeln kommunicerar pÄ olika sÀtt samt försöka ta reda pÄ varför ledarna kommunicerar som de gör.Teoretiskt perspektiv: Avsnittet inleds med en beskrivning av Àmnet genus, dÀrefter redogörs Àven för Àmnet kommunikation och slutligen en kombination av dessa Àmnen i form av manlig och kvinnlig kommunikation.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssÀtt dÀr vi har intervjuat tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor i position som handlare inom vÄra ÀmnesomrÄden.Empiriskt perspektiv: I empirin beskriver vi de intervjuer som vi genomfört med de fyra handlarna.Slutsats: MÀn respektive kvinnor i position som chefer kan kommunicera olika med sina medarbetare. Orsaken till varför mÀn och kvinnor kommunicerar pÄ det sÀtt som de gör kan bero pÄ flera olika faktorer och inte bara pÄ det faktum att de Àr mÀn respektive kvinnor..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lÀrande. I studien har tre klasslÀrare samt tre fritidslÀrare intervjuats, metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i VÀstsverige och arbetslaget arbetar mot barn Är F-3.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför nÄgra förÀldrar vÀljer att resa frÄn Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola dÀr. I intervjuerna ville jag fÄ reda pÄ hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lÀrarna, skolans ledning men framför allt av förÀldrarna i jÀmförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige..