Syftet med undersökningen var att bÀttre förstÄ de faktorersom möjliggör ett konstruktivt förÀndringsarbete sÄ att dessa lÀrdomar kanutnyttjas inför framtida förÀndringar. En enkÀt- och en intervjuundersökninglÄg till grund för studien. EnkÀten besvarades av 43 personer och intervjuernahölls med 12 personer som var eller hade varit anstÀllda pÄ den undersöktaenheten, sÄvÀl gruppchefer som medarbetare. Resultaten visade att valetav strategi vid förÀndringsarbetet kan pÄverka hur konstruktivt det blir. Resultatendiskuterades framförallt mot bakgrund av teorier rörande förÀndringsarbete,ledarskap samt motivation..

3 Sammandrag Titel: ?Chefers uppfattningar av sitt ledarskap med anknytning till motivation inom SkÄnes universitetssjukhus? NivÄ: Kandidatuppsats Författare: Magnus Svensson UtgivningsÄr: 2012 Handledare: Jonas Lundsten DÄ tidigare forskning inte fokuserat sÄ mycket pÄ ledares uppfattningar av vad som motiverar medarbetarna, fann vi chansen att göra en studie om hur ledarna pÄ SkÄnes universitetssjukhus (SUS) uppfattar hur de jobbar med motivationsfrÄgor inom den egna organisationen. Syftet med undersökningen Àr att, med utgÄngspunkt i ledarskapet som chefskap, undersöka hur anstÀllda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen . Vi har med en kvalitativ forskningsansats och Ätta stycken semi-strukturerade intervjuer identifierat fem teman; kommunikation, delaktighet, anpassning drivkraft och struktur, som cheferna anser vara viktiga motivationsaspekter, och dessutom funnit att dessa uppfattningar om ledarskapet följer ovanstÄende gemensamma mönster. VÄr studie visar pÄ att de uppfattar ledarskapet som att verka för och tillsammans med sina medarbetare mot de gemensamma verksamhetsmÄl som satts upp.

Traditionella uppfattningar om den ensamme heroiske ledaren har gjort att mycket av fokus har legat pÄ ledaren som aktör och inte pÄ den scen dÀr de arbetat. Olika omstÀndigheter och situationer pÄverkar vad en ledare bör, men ocksÄ vad han eller hon kan göra. En av dessa omstÀndigheter eller förutsÀttningar Àr den dÀr ledaren har sina medarbetare pÄ fysiskt avstÄnd, ett ledarskap pÄ distans. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ledarskap i en organisation dÀr chefen har sina medarbetare pÄ fysisk distans. Vi Àr intresserade av ledarskapets innehÄll och hur chefen och medarbetarna uppfattar detta.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se vilka mÄl pedagogerna pÄ en I Ur och Skur skola har med sin utomhusundervisning, samt att se vad eleverna i skolans Är 3 uttrycker att de lÀr sig. Vi intervjuar fyra pedagoger och fem elever pÄ en I Ur och Skur skola vars svar vi analyserar och diskuterar utifrÄn I Ur och Skurs pedagogik samt lÀrandeteorier. Studiens resultat visar att pedagogerna förutom förtrogenhet till naturen, vÀljer att poÀngtera de mÄl med undervisningen som innefattar fÀrdigheter som t.ex. socialt samspel. Eleverna nÀmner detta kunnande mer som ett bonus, och framhÄller istÀllet de teoretiska Àmnenas vikt..

Studiens syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse kring hur skola och hem i Ärskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda pÄ detta anvÀndes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers Äsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgÄr frÄn Àr Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sÀtt att se pÄ samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen anvÀnder sig av tvÄ kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer.

KÀnnetecknande för IT-företag Àr att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö dÀr teknikskiften Àr vanligt förekommande. Personalen Àr kompetent och vÀlutbildad och Àr dessa företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Cheferna/ledarna Àr i mÄnga fall betydligt yngre jÀmfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag Ät frÄn ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, dÀr vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur lÀrare resonerar om flersprÄkighet och hjÀlp och stöd för de elever som Àr flersprÄkiga i en skola dÀr nÀstan alla andra elever Àr ensprÄkiga. Detta har genomförts genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer dÀr alla intervjuer genomförts enskilt. Studien omfattar sex stycken informanter var av fyra av dessa arbetar pÄ en icke mÄngkulturell skola. Av de tvÄ övriga informanterna, arbetar den ena pÄ en mÄngkulturell skola och den andra som modersmÄlslÀrare pÄ bÄde mÄngkulturella och icke mÄngkulturella skolor. De slutsatser som kan dras av denna studie Àr att de lÀrare som arbetar pÄ en icke mÄngkulturell skola, inte Àr sÄ insatta i vad begreppet flersprÄkighet, enligt forskningen, innebÀr.

Syftet med studien var att se om skattningar av ledarskap, gemenskap, inflytande, fysisk arbetsmiljö och Älder kan predicera den skattade arbetstillfredsstÀllelsen. Det fanns ett antagande om att vissa faktorer var mer subjektivt lagda och andra mer generella, det Àr viktigt att poÀngtera att subjektivt kontra generellt inte anvÀnds som ett motsatspar i denna uppsats. NÀr en individ skattade faktorer utifrÄn sitt eget perspektiv ansÄgs de som subjektiva faktorer. NÀr istÀllet flertalet individer hade förhÄllit sig likvÀrdigt gentemot en faktor var det rimligt att den var mer generell eftersom flertalet skattade den högt. Studien genomfördes med hjÀlp av en webbenkÀt som besvarades av 127 respondenter, vilket gav svarsfrekvensen 55 %.

VÄrt mÄl med uppsatsen Àr att belysa och undersöka tvÄ viktiga jÀmstÀlldhetsfrÄgor nÀmligen huruvida trÀindustrin Àr sÄ mansdominerad som vi tror och vidare ta reda pÄ om det finns kvinnliga ledare i denna och i sÄdana fall undersöka hur ett sÄdant ledarskap ser ut. Undersökningen har kvalitativ karaktÀr och byggs pÄ en rad utförda intervjuer. Ansatsen kan karakteriseras som induktiv eftersom utgÄngspunkt i undersökningen var praktisk forskning av verkligheten. Resultaten blev dÄ applicerade i ett mer generellt sammanhang. TrÀindustrin, som en vÀldigt mansdominerad miljö var huvud undersöknings omrÄde i denna studie.

Bakgrund: NÀr projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan lÄta logiskt, men som vi har upptÀckt sÄ Àr det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt Àr inte nÄgot som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. DÀrför Àr det vÄr avsikt att utveckla detta omrÄde vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i projektorganisationer. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och pÄ vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mÄn visa pÄ de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem.

  .

DÄ arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare Àr det av vikt att det trots allt finns individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör sÄ kallas whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstÄ en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rÄdande organisationsstrukturen samt individens inre principer har för whistleblowing. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av fem intervjuer med sÄvÀl personer som agerat whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som whistleblowers. Alla vÄra intervjupersoner Àr kopplade till mÀnniskovÄrdande organisationer.

Sammanfattning:Överlag upplevde respondenterna att deras ansvar var större Ă€n deras befogenheter. Förutom lagar, bestĂ€mmelse och riktlinjer, rĂ€knade enhetscheferna upp bĂ„de ekonomiska och teknis-ka begrĂ€nsningar som hindrade dem frĂ„n att genomföra sitt uppdrag pĂ„ ett för dem tillfreds-stĂ€llande sĂ€tt. Dessa begrĂ€nsningar pĂ„verkade till viss del Ă€ven kommunikationsstrukturen pĂ„ arbetsplatsen. Studien visar att mĂ„nga faktorer pĂ„verkar ledarskapet och ledarstilen. Det kan vara svĂ„rt att ha ett tydligt ledarskap och ledarstil nĂ€r man som mellanchef har begrĂ€n-sade möjligheter att pĂ„verka.Bakgrund:Bakgrunden till studien var att vi ansĂ„g att det finns för fĂ„ empiriska studier som undersöker hur enhetschefer inom kommunal Ă€ldreomsorg upplever sitt ledarskap och ledarstil.

 Globaliseringen och den avancerade informations- och kommunikationstekniken har möjliggjort för företag att lÄta personalen arbeta utspritt pÄ olika geografiska platser, vilket har gjort att distansledarskap Àr ett vÀxande fenomen. Studiens syfte var att, utifrÄn ett chefsperspektiv, fÄ ökad kunskap om ledarskap pÄ distans med fokus pÄ vilka eventuella utmaningar som distansledarskap för med sig samt vilka verktyg och strategier som blir sÀrskilt betydelsefulla vid denna form av ledarskap. Fem fokuserade intervjuer, som analyserades med induktiv tematisk analys, visade att de utmaningar som distansledarskapet förde med sig var: att stÀndigt vara nÄbar och tillgÀnglig, att upptÀcka problem i tid, att balansera och anpassa kontakten samt att fÄ tiden att rÀcka till. De verktyg och strategier som blev sÀrskilt betydelsefulla var: samarbete och stöd inom organisationen, dokumentation och informationshantering, kommunikation, schemalagda möten samt fysisk nÀrvaro och tillgÀnglighet. Studiens resultat visade att regelbunden kontakt och förtroendeingivande relationer fÄr betydelse för distansledarskapets framgÄng.

SAMMANFATTNING Johansson, David. (2008). Kost och motion - en studie av kost- och motionsvanor hos elever i Ärskurs fyra pÄ en skola i södra Sverige (Diet and exercise ? a study of diet and exercise among pupils in grade four at a school in the south of Sweden). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur kost- och motionsvanor hos elever i Ärskurs fyra pÄ en skola i södra Sverige ser ut.