Studiens syfte Àr att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen Àr etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fÀltintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrÄn Edgar Scheins ledarskapsteori baserad pÄ olika mÀnniskosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning Àr till stor del informellt.

Ledning Àr en av de sex militÀra grundförmÄgorna i vÄr doktrin, ledningens syfte Àr att inrikta en militÀr insats mot ett gemensamt militÀrt mÄl och att samordna de militÀra resurser som behövs för att lösa uppgiften. VÄr doktrin har till uppgift att förmedla ett gemensamt förhÄllningssÀtt för att skapa ett gemensamt sprÄk mellan staber, chefer och underlydande som underlÀttar ledning. Doktrinen till trots sÄ finns en begreppsförvirring inom ledning dÀr att leda, ledning och ledarskap inte sÀrskiljs den hÀr undersökningen studerar varför det rÄder en begreppsförvirring inom ledning.Genom en jÀmförande studie mellan den svenska doktrinen och den brittiska motsvarigheten mÀter undersökningen hur vÀl doktrinerna skildrar ett ledningssystem och förmedlar ett militÀrt ledarskap i förhÄllande till de tvÄ teorierna; dynamiska OODA-loopen och utvecklande ledarskap.Undersökningens resultat pekar pÄ att den svenska doktrinen beskriver hur funktionen ledning ska genomföras för att befrÀmja uppdragstaktik. Begreppsförvirringen uppstÄr eftersom den svenska doktrinen beskriver ett hur men inte ett varför eller ett vad ledning ska göra, vilket ger olika beskrivningar av ledning pÄ olika militÀra ledningsnivÄer.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Forskning om manligt och kvinnligt ledarskap har funnits sedan en lĂ€ngre tid tillbaka men trots det Ă€r Ă€mnet fortfarande omdebatterat. Ännu verkar det inte finnas nĂ„gra direkta svar pĂ„ om det finns nĂ„gra skillnader mellan mĂ€ns och kvinnors ledarskap eller inte. Syftet med denna undersökning var att undersöka om det möjligtvis fanns skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer med avseende pĂ„ ledarstil, kommunikation och konflikter. Studien utfördes med hjĂ€lp av intervjuer dĂ€r tio personalchefer (fem mĂ€n och fem kvinnor) vid utvalda företag tillfrĂ„gades. Undersökningen visade marginella olikheter mellan manliga och kvinnliga personalchefer.

LÀraren har idag mÄnga olika roller i sitt yrke. Bland dessa Àr lÀrarens ledarskap en mycket viktig del. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ vad olika lÀrare har för syn pÄ ledarrollen i klassrummet.Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fyra stycken lÀrare. I litteraturstudien presenteras nÄgra definitioner av begreppet ledarskap samt nÄgra olika sÀtt att se pÄ ledarskapsprofiler: klassiska ledarstilar med motpolskaraktÀrer, ledarstilar ur ett psykoanalytiskt perspektiv och det situationsanpassade ledarskapet. Resultaten visar pÄ att de intervjuade lÀrarna anser att tryggheten och lugnet Àr det viktigaste att inbringa i klassrummet.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr syftet Àr att genom intervjuer med lÀrare, försöka fÄ mer och ny kunskap om hur man kan underlÀtta och hjÀlpa barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Vi har intervjuat lÀrare och en fritidspedagog frÄn Äk F ? 5, alla med olika erfarenhet och tjÀnster. VÄra informanter bestÄr av tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar pÄ skolor i mindre orter.Undersökningen ger ett resultat om hur en lÀrare bemöter barn med diagnosen ADHD i en skola för alla.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare pÄ sju olika arbetsplatser i Sverige, avgrÀnsade till olika kommuner i Stockholms lÀn. Studien belyser hur ledare ser pÄ en hÀlsobefrÀmjande arbetsplats med fokus pÄ psykosociala frÄgor. Som teoretisk utgÄngspunkt har Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar mÀnniskor kÀnsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekrÀftade att mÀnniskor med en stark KASAM lÀttare tÄl pÄfrestningar i arbetslivet och att ett hÀlsobefrÀmjande ledarskap alltid Àr att föredra.

Syftet med denna studie har varit att fÄ fördjupad kunskap om lÀrares uppfattning om sittledarskap i klassrummet och vilken betydelse lÀrare anser att ledarskapet har förklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. UtifrÄn syftet med studien har jag tagitdel av relevant litteratur och tidigare och aktuell forskning i Àmnet samt fördjupat mig igenerell systemteori och utvecklingsekologisk systemteori som fÄtt utgöra grunden föruppsatsens teoretiska förankring.Studien har en kvalitativ forskningsansats, dÀr individuella kvalitativa intervjuer anvÀntssom datainsamlingsmetod. Sammantaget intervjuades sju grundskollÀrare med erfarenhet avundervisning i Ärskurserna 1-9, inom den ordinarie grundskolan. Studiens resultat utgörsendast av dessa lÀrares uppfattningar om sitt ledarskap i klassrummet och dess inverkan pÄklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat.Enligt studiens resultat prÀglas ett bra ledarskap generellt sett av tydlighet. UtmÀrkandeför ett bra ledarskap direkt kopplat till lÀrares ledarskap prÀglas framförallt av det som ÀrutmÀrkande för ett demokratiskt ledarskap.

Utveckling och förÀndring har under senare Är blivit en strategiskt viktig faktor för företagens lÄngsiktiga tillvÀxt. InnovationsförmÄga och kreativitet anses vara viktiga faktorer för att utveckling och förÀndring ska kunna ske och Àr dÀrför intressanta att studera nÀrmare. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka faktorer som frÀmjar en innovativ organisationskultur samt att undersöka hur ledarskapet kan bidra till kreativitet inom en organisation. För att uppfylla syftet och kunna besvara forskningsfrÄgorna har personliga intervjuer genomförts vid Liko, ett företag som utifrÄn sett betraktas som innovativt. Undersökningen visar att vissa faktorer, bland andra uppskattning och stöd för idéutveckling, Àr viktigare Àn andra för frÀmjandet av en innovativ organisationskultur.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig Ät mellan förskola och skola. Metoden som vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer Àr genomförda med sex stycken pedagoger pÄ tvÄ olika skolor under vÄr VFU-period. Vi stÀllde frÄgor till varje pedagog som bl.a.

Innovation kan anses vara ett nyckelord för svenskt företagande och forskning pekar pÄ att innovation till stor del Àr en frÄga om ledarskap. Att bryta rutiner och vara nytÀnkande Àr centralt. Utmaningen för innovativa ledare ligger dÀrigenom i att skapa ett företag dÀr nytÀnkande sker naturligt. Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur innovativt ledarskap utförs i praktiken. DÄ tidigare forskning frÀmst rört stora tillverkningsföretag har denna studie inriktats pÄ smÄ innovativa IT-företag.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att frÀmja de fyra ledstjÀrnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen Àr genomförd pÄ GekÄs Ullared AB och inriktar sig pÄ rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkÀter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkÀtundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta omrÄdena, till exempel framtagning av en för GekÄs gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsÀtta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Sverige stÄr inför en stor generationsvÀxling de nÀrmaste Ären. Rekordgenerationen ska pensioneras och dÀrmed ersÀttas av de yngre generationerna. I samband med generationsvÀxlingen sker det en kvalitativ förÀndring eftersom de olika generationerna har olika erfarenhet och vÀrderingar. Dessa vÀrderingar ligger till grund för hur individer driver företag, hur de prioriterar sin arbetstid och hur de lever sitt liv. Med tanke pÄ vilka vÀrderingar som styr de olika generationerna, tillsammans med att Generation Y börjar inta arbetsmarknaden, Àr det intressant att se om individers generationstillhörighet avspeglas pÄ sÀttet de ser pÄ ledarskap.

Syftet var att beskriva, förstÄ och kritiskt analysera tre dramapedagogers beskrivna upplevelser av att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap. Genom fokusgruppsamtal framkom upplevelser av att arbetet som dramapedagog och regissör innebÀr att leda tvÄ parallella processer, dels en med fokus pÄ gruppens utveckling och dels en som ska mynna ut i en konstnÀrlig produkt. Att leda arbetet beskrivs som utmanande och förvirrande, men ocksÄ som fritt och kreativt. Kombinationen av ledarskap upplevs innebÀra en balansgÄng mellan att ?driva och stanna?. I resultatet framkom olika faktorer som pÄverkar upplevelserna, sÄsom förvÀntningar frÄn arbetsplats och gruppdeltagare, en upplevd brist pÄ tillit till dramapedagogernas konstnÀrliga ledarskap och bristande förstÄelse för vad dramapedagogik Àr. Andra faktorer som pÄverkar upplevelserna Àr gruppdeltagares kÀnslor av oro och nervositet under förestÀllningsarbete, tidsramen, samt den utbildning informanterna har.