Sammanfattning;Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning.

Kommunikation är ett vidsträckt ämne som är intressant och spännande eftersom det genomsyrar principiellt allt i samhället till intima relationer. Kommunikation anses vara ett viktigt verktyg på dagens arbetsmarknad och därmed ett aktuellt ämne att studera vidare inom.Denna c-uppsats är en fenomenologisk studie vars syfte är att beskriva upplevelsen och betydelsen av kommunikation mellan områdeschefskollegor. Studien är genomförd i en mindre kommun i Sverige, fem områdeschefer samt en handikappschef har intervjuats av kvalitativt tillvägagångssätt. Frågeställningarna baseras på tre genomgående teman av uppsatsen kommunikation i organisationen, -ledarskapet och -samspel. Teorin utgår ifrån kommunikationsteori.Det ingår i områdeschefernas uppdrag att kommunicera både internt inom organisationen och externt.

Måltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 års historia där den svenska väl- färden har en stor betydelse med skatteintäkter som till exempel finansierar skolmåltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag på marknaden för att få driva måltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att använda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga måltidsverksamheter. När det gäller att studera ledarskapet har vi använt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i måltidsorganisationer.

Undersökningens syfte är att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förändringsinitiativ i en organisatorisk miljö där det finns informella nätverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkätform riktat mot chefer och även mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats är att de undersökta cheferna har metod och förmåga att skapa goda förutsättningar för förändring samt att stötta samverkan och innovation i informella nätverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmåga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka på företagets nyttoskapande som helhet.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrågats om hur de går tillväga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och få svar på den valda frågeställningen har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig på en i förväg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrån att de tillfrågade är verksamma som gymnasierektorer.

Sammanfattning Arbetsledare är nyckelpersoner i äldreomsorgens verksamheter, de är en länk mellan högre chefer och de underställda medarbetarna. För att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt, bör arbetsledaren ha den kompetens som krävs, för funktionen den har. Arbetsledarens funktion är att motivera och handleda medarbetarna för att omsorgstagarna i sin tur, ska få ett värdigt och gott liv. Undersökningens syfte var att undersöka gällande kompetenskrav för arbetsledare inom dagens äldreomsorg. Vi inriktade oss således på begreppen kompetens, utbildning och ledarskap.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig. På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats var att jämföra det svenska och norska ledarskapet inom elitfotbollen. Frågeställningarna var: Hur upplever de spelare som är verksamma i Sverige respektive Norge beslutsfattandet? Hur upplever de spelare som är verksamma i Sverige respektive Norge avståndet mellan spelare och tränare? Vilken typ av ledarstil upplever de spelare som är verksamma i Sverige respektive Norge att tränaren har? Skiljer sig spelarnas upplevelse av ledarskapet mellan länderna?MetodFörfattarna har valt att göra en kvalitativ intervjustudie av spelarnas upplevda ledarskap. Två av dessa spelare är verksamma i Sverige, två spelare är verksamma i Norge samt två spelare som har erfarenhet från både svensk och norsk elitfotboll. Utöver dessa intervjuer har relevant litteratur, både svensk och norsk, använts.Resultat och slutsatsResultatet visar att det inom elitfotboll, till stor del, bedrivs auktoritärt ledarskap.

Bakgrund: ledarskap beskrivs som en av de tre hörnstenarna i sjuksköterskans yrkesroll. Forskning visar att ledarskap är en del av yrket många nyutexaminerade sjuksköterskor känner sig oförberedda på och att det kan vara svårt att ta den arbetsledande rollen på arbetsplatsen. Syftet: att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av vilka förberedelser de hade fått från utbildning samt vilket stöd de fått från arbetsplatsen för att leda det patientnära omvårdnadsarbetet. Metod: en empirisk intervjustudie, med en semi-strukturerad intervjuguide. Materialet har analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna fallstudie har varit att undersöka hur ledarskapet hos rektorer inom en utvald gymnasieskola påverkat visionsarbetet och möjligheten att skapa en lärande organisation. För att undersöka detta har tre forskningsfrågor ställts: Vilket ledarskap har rektorerna använt? Har rektorerna arbetat med en tydlig vision? Kan man utifrån rektorernas svar prata om en lärande organisation?Fallstudien har använt sig av intervjuer för att få svar på de tre forskningsfrågorna. Frågorna har ställts till sex rektorer som vid olika tillfällen under perioden 2003-2014 arbetat på den undersökta friskolan. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och en blandning av ett induktivt och deduktivt angreppssätt, det som kallas för abduktion.Resultatet har visat brister i det visionära ledarskapet hos rektorerna.

Föreliggande studie avser att studera makt och ledarskap utifrån ett förstagångschefs-perspektiv. Frågan uppsatsen ställer är: Vilka maktkällor besitter några förstagångschefer i detaljhandels- och hotell & restaurangbranschen? För att få förståelse för ämnet har teori om ledarskap och makt studerats och det teoretiska angreppssättet har utgått ifrån French och Ravens maktklassificering varpå även ytterligare två maktfaktorer lagts till. Uppsatsen har gjorts genom en kvalitativ undersökning med förstagångschefer och deras underordnade. Deras gemensamma uppfattning om förstagångschefens makt har sammanställts och skapat en överblick över vilken makt som verkligen existerar.

Vårt syfte med uppsatsen är att utreda vilka faktorer som är av vikt för en framgångsrik förändringsprocess samt vilken påverkan ledarskap har på faktorerna. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade tio personer som är yrkesverksamma på två hotell i Sverige. Vi intervjuade respondenterna om den förändringsprocess som ett hotellkedjebyte innebär, och om den ledarstil hotellens general managers anser sig ha och ha haft under bytet. Våra sekundära källor utgörs av teorier inom framför allt service management, change management samt ledarskap/management. Vi har använt en blandning av induktivt och deduktivt arbetssätt.

The ever-changing modern health care environment places high demands on leadership skills. The purpose of this study was to describe the causes that effect leadership within the health care services carried out in a municipality. Data was collected by interviewing four health care managers, three registered nurses, eight enrolled nurses and one auxiliary nurse. A qualitative approach based on a content analysis method was conducted in the analysis of the interviews. Latent content deals with relationship aspects and interpretation of deeper underlying meaning of text.

Introduktion: Arbetsrelaterade besvär orsakade av stress och psykiska påfrestningar är vanligt förekommande. Arbetsplatsen är en miljö där människor spenderar en stor del av sin dag och är därför en betydande arena för hälsofrämjande arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som påverkar anställdas psykiska hälsa. Metod: Metoden som användes i föreliggande studie var litteraturstudie. Databassökningen gjordes i databaserna PsycInfo och Academic Search Elite. Resultatet innefattar 8 vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.