Denna uppsats bygger pÄ intervjuer med sju kvinnor som deltagit i ett utvecklingsprogram utformat för kvinnor med ambition att göra karriÀr. Företag bör satsa pÄ anstÀlldas karriÀrutveckling dÄ det ökar individernas vÀlmÄende och ger konkurrensfördelar. Syftet var att se vilka faktorer som bidrar till eller hindrar personlig utveckling samt se pÄ vilket sÀtt utvecklingsprogrammet kan medverka till kvinnors personliga ledarskap och karriÀrutveckling. FrÄgestÀllningen löd: Upplever kvinnor att personligt ledarskap Àr ett bra verktyg för att utvecklas i sin karriÀr? Resultatet visade att kvinnorna genom utvecklingsprogrammet upplevde ökad kontroll över sina liv vilket hjÀlpt dem definiera och uppnÄ karriÀrmÄl.

En av de största faktorerna för företagens lönsamhet Àr effektivt ledarskap. BelÀgget för uttalandet Àr att bra ledarskap leder till motiverade och dÀrmed produktiva medarbetare medan svagt ledarskap bidrar med motsatsen. För att fÄ effektiva medarbetare fordras sÄledes motivation som skall uppstÄ genom chefens agerande. FrÄgan Àr vilket agerande som skapar och leder till att medarbetarna blir motiverade. Med andra ord, vad krÀvs av chefen för att erhÄlla motiverade medarbetare?Vi skall med undersökningen utreda vilka konkreta ledaregenskaper hos en butikschef som leder till att medarbetarna blir motiverade.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att ur ett ledningsperspektiv se vilka verkliga effekter delat ledarskap leder till. Vi vill utvÀrdera om de av ledningen förvÀntade effekterna leder till de verkliga effekterna vi kunde se. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod för att fÄ en djup inblick i de verkliga effekterna i det delade ledarskapet. Vi har först tagit reda pÄ vilka effekter ledarna ville uppnÄ, för att sedan göra en utvÀrdering varpÄ vi visar de verkliga effekter som uppstÄtt. För att utföra detta har vi anvÀnt oss av ett antal fallstudier.

The purpose of this study has been to investigate the views of five teachers on their own leadership, and on the way they make it work in the classroom. The method was a qualitative investigation consisting of separate interviews with five elementary school teachers from three different schools in the southern part of Stockholm. The results showed that a good pedagogic leadership, successful with the pupils, can be characterised as at the same time democratic and "situation adjustable". This includes the ability to formulate the rules of conduct clearly, to take decisions and to create a good working atmosphere in the classroom, so that the pupils can feel secure, and be able to learn and develop. That however, cannot be accomplished if the teacher only maintains a negative communication, reminding the pupils of what is forbidden.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utlÀndsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrÄn de nio kulturella dimensionerna frÄn GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade pÄ mellanchefsnivÄ.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhÄllningssÀtt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de frÄn början hade vÀldigt lite insyn i samhÀllets underförstÄdda regler, vilket kunde orsaka osÀkerhet frÄn början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hÄllning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera..

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en förstÄelse för hur den tid som enhetschefer (enhetschefer inom omsorg och rektorer) Àgnar Ät administrativt arbete pÄverkar deras ledarskap. Studien utförs pÄ uppdrag av fackförbundet Vision och LÀrarförbundet eftersom de menar att enhetscheferna har en viktig roll i organisationen. Tidigare forskning visar att enhetschefer i offentlig förvaltning har en stor administrativ arbetsbörda, vilket hindrar dem frÄn att fokusera pÄ sitt ledarskap och ge stöd till medarbetarna. Enhetschefers situation Àr dessutom utsatt, dÄ de mÄste hantera krav frÄn mÄnga olika hÄll. I denna studie utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ enhetschefer i Göteborgs Stad.

Coaching har blivit populÀrt i samhÀllet och anvÀnds idag allt mer inom ledarskap, men Àr fortfarande ett relativt outforskat omrÄde. Coaching Àr en kommunikationsteknik dÀr aktivt lyssnande och kraftfulla frÄgor anvÀnds. Det bygger pÄ individutveckling, lÀrande och prestationsökning samt mÄluppfyllelse. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ kostchefers uppfattning om en coachande ledarskapsroll inom mÄltidsservice. Huruvida coaching anvÀnds av kostchefer i den offentliga mÄltidsservicen Àr av intresse för vÄr kommande yrkesroll.

The meaning of being someone and standing for something is getting more important today in the Swedish business market. Our thesis has a qualitative approach that aims to study the usage of personal branding in the upper-management of Swedish organizations. Theories collected from literature and articles include marketing branding, personal branding and leadership. Our main target is to identify components that obtain usage of personal branding which are, attributes and strengths, communication, values, and vision and mission. The empirical data is gathered from six personal interviews with managers.

Titel: Revenue Management Nyckeln till framgÄngsrik intÀktsoptimering? Författare: Charlotte Karlsson & Maria Lantz NivÄ: Examensarbete, Magisterprogrammet Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg Handledare: Mikael Bergmasth & Pavla Kruzela Problemformulering: Det har forskats mycket kring Revenue Management och ledarskap men kopplingen mellan dessa har utelÀmnats. Det Àr viktigt att ledaren kan skapa en förstÄelse för vad och varför de anstÀllda utför sitt arbete. DÀrför kan brist pÄ bra ledarskap leda till problem. Syfte: VÄrt syfte med denna magisteruppsats Àr att undersöka hur hotell arbetar med intÀktsoptimerade kÀllor som Revenue Management.

Denna uppsats handlar om Ă€mnet entreprenörskap, som en ledningsform av tillvĂ€xtföretag. Ämnet belyses utifrĂ„n en fallstudie av företaget Academic Work. Academic Work Ă€r ett ungt bemanningsföretag med en snabbvĂ€xande historia. Syftet med denna undersökning Ă€r att med hjĂ€lp av det valda företaget och analysen av denna organisation fĂ„ en ökad förstĂ„else för Ă€mnet entreprenellt ledarskap i tillvĂ€xtföretag..

Idag Àr det mÄnga kvinnor som Àr verksamma inom arbetsmarknaden men dem ses inte sÄ framgÄngsrika inom chefspositioner. Det Àr olika företagsfaktorer som Àr avgörande i det fallet. Syftet med det hÀr arbetet Àr att kartlÀgga de mest viktigaste företagsfaktorer som gör det svÄrt för kvinnor till högre chefspositioner. För att uppnÄ syftet i det hÀr arbetet, anvÀnds en kvantitativ undersökning. Eftersom vissa yrke Àr stereotypiskt för mÀn och kvinnor har respondenterna valts i ett teknik baserad företag (manlig stereotyp) och service och kultur baserad företag ( kvinnlig stereotyp).Resultatet av undersökningen visar att i Sverige finns fortfarande stereotypisering av yrke, den Àldre generationen som sitter i företagens lednings grupper har en maskulin kultur, kvinnor förvÀntas inte att agera sÄ auktoritÀra samt att svenska företagens kultur skiljer sig frÄn den svenska nationella kulturen..

Vi har antagit ett uppdrag vars syfte har varit att kartlÀgga hur cheferna i en norrbottnisk kommun upplever förutsÀttningarna för ledarskap ur ett könsperspektiv. Uppsatsen bestÄr av tvÄ empiriska delar, en kvantitativ kartlÀggning genom enkÀter och en kvalitativ fördjupning genom intervjuer. Den teoretiska referensramen som de empiriska resultaten kommer att analyseras utifrÄn behandlar jÀmstÀlldhet, socialt stöd, ledarskap och organisation. KartlÀggningen visar inga större skillnader mellan könen nÀr det gÀller upplevelsen av handlingsutrymmet. Dock verkar de kvinnliga chefernas upplevelser generellt sÀtt vara mer positiva Àn de manliga chefernas.

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten pÄ ett stort svenskt företag. DÀrtill jÀmförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens Äsikter om vad tid bör lÀggas pÄ, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att Ästadkomma denna jÀmförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkÀtsvar har erhÄllits frÄn fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats Àr de största konstruerande avdelningarna pÄ Scanias FoU enhet lokaliserad i SödertÀlje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lÀgger en betydande del av sin arbetstid pÄ rutinartade uppgifter.

Organisationskulturen pekas ut som en faktor som pÄverkar ledarskapet. Ledarskapet, som Àr socialt konstruerat, Àr alltsÄ beroende av i vilket sammanhang det befinner sig i. Samtidigt skapas det socialt förestÀllningar kring kvinnor och mÀn. Forskning har visat att mÀn ofta tillskrivs egenskaper som starkare kan förknippas med ledaregenskaper, samtidigt som kvinnan oftast stÀlls i relation till mannen. De tankar som finns kring mÀn och kvinnor ligger sedan till grund för hur organisationer prÀglas av att vara manliga eller kvinnliga.

Vi vill i denna uppsats vĂ€nda pĂ„ problematiken och visa pĂ„ vikten av att diskutera mĂ€nnen, varför det finns ett sĂ„ stort överskott pĂ„ mĂ€n i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte Ă€r att utifrĂ„n intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen pĂ„ ledarskap kopplas samman med mĂ€n och maskulinitet, och att utifrĂ„n detta undersöka hur förestĂ€llningar kring det egna ledarskapet konstrueras nĂ€r mĂ€n har eller har haft kvinnor som chef. För att fĂ„ svar pĂ„ detta har vi stĂ€llt oss följande frĂ„gor; Hur ser mĂ€ns förestĂ€llningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? FörĂ€ndras synen pĂ„ det egna ledarskapet och i förlĂ€ngningen pĂ„ maskuliniteten nĂ€r mĂ€n har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idĂ©er om ledarskap uppstĂ„r i denna situation?Uppsatsen Ă€r uppbyggd kring tanken att samhĂ€lle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter.