Den privata restaurangbranschen Àr mansdominerad pÄ chefsnivÄ trots att det arbetar fler kvinnor inom restaurang. Totalt sett Àr ca 80 % av cheferna mÀn vilket gör att chefskap och ledarskap ses utifrÄn manligt tolkningsföretrÀde. Ofta Àr förestÀllningar om chefskap relaterade till förestÀllningar om kön och pÄ grund av detta dras mÄnga gÄnger slutsatsen att manliga egenskaper verkar passa bÀttre för ledarskap. Detta sÀgs bero pÄ att de som ansvarar för tillsÀttningen av chefsposten ofta reserverar chefspositionerna för mÀnniskor av sin egen sort och dÄ förstÀrks bilden av att denna sort faktiskt förtjÀnar dessa positioner. I litteraturen vi lÀst framgÄr det att mÀn och kvinnor allmÀnt har olika förutsÀttningar men att de trots det har mycket gemensamt.

VÄr uppsats syfte Àr att belysa konsekvenser av ett nyinfört samarbete mellan verksamhetsomrÄden inom vÄrd- och omsorgsorganisationer. Genom kvalitativa intervjuer med enhetschefer samt omvÄrdnadspersonal sÄ har det empiriska materialet samlats in frÄn tvÄ olika kommuner i Sverige. För att analysera har vi anvÀnt oss av administrativ teori samt teorier om ledarskap. Resultatet visade att enhetschefer tenderar att vara mer positiva inför samarbete som arbetsform Àn omvÄrdnadspersonal. Vi menar att Àven om bÄda yrkeskategorierna arbetar utifrÄn samma mÄl, att ge god omvÄrdnad för brukarna, sÄ skiljer sig synen pÄ samarbete som arbetsmetod.

Det saknas forskning inom omrÄdet ledarskap för den skandinaviska byggsektorn i allmÀnhet. Den hÀr studien tar sin utgÄngspunkt i medarbetarens syn pÄ ledarskapet i ett större byggprojekt hos ett av nordens ledande bygg- och anlÀggningsföretag. Studien Àr gjord som en kvalitativ undersökning och sex intervjuer genomfördes med representativa medarbetare frÄn organisationen. Respondenterna var en blandad grupp, nÄgra tillsvidare anstÀllda hos PEAB, andra tillfÀlligt inhyrda. FrÄgorna berörde de anstÀlldas upplevelse av det utövade ledarskap som de sjÀlva exponerats för frÄn sina nÀrmaste ledare.

Det rÄder en ojÀmn uppdelning av mÀn och kvinnor inom arbetslivets ledande poster, vilket till stor del kan hÀrledas till könsstereotyperna. I majoriteten av fallen Àr det mÀnnen som har makten inom nÀringslivet, sÄ Àven makten att förÀndra denna obalans. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur manliga chefer ser pÄ ledarskap, sitt eget och andras, hur detta relateras till kön och vertikal könsegregering inom arbetslivet, samt vilka hinder de anser att det finns för kvinnor att nÄ ledande positioner. Fem manliga chefer intervjuades varefter en tematisk analys genomfördes. Ur materialet framtrÀdde teman som pÄvisar att dessa mÀn anser att kvinnor utgör mycket bra ledare, men hindras av en mÀngd faktorer.

Syftet med denna explorativa studie var att utforska sÀkerhetsklimat, psykosociala förhÄllanden och organisationsklimat i Transportflygorganisationen i Försvarsmakten och i företaget Golden Air. Författarna har studerat och jÀmfört de tvÄ flygorganisationerna, som skiljer sig Ät i struktur, ledning, resurser, visioner, uppgifter och mÄl. En enkÀtundersökning genomfördes med hjÀlp av instrumenten QPSNordic och Safety Culture. Av sammanlagt 125 utsÀnda enkÀter inkom totalt 74 svar (59 % svarsfrekvens), 53 ifrÄn Förvarsmakten och 21 ifrÄn Golden Air. Safety Culture visade att piloterna i Golden Air bedömde sin Arbetssituation signifikant mer positivt Àn flygförarna i Försvarsmakten.

Tidigare forskning visar att det finns olika framgÄngsfaktorer för ÄtergÄng i arbete efter en lÄngtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgÄngsfaktorer för ÄtergÄng i arbete för personer som haft en lÄngtidssjukskrivning, d.v.s. lÀngre Àn 60 dagar, inom JÀmtland lÀns landsting (JLL). UtifrÄn resultatet i denna studie ville vi se om det förelÄg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anstÀllda som varit lÄngtidssjukskrivna.

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet dÀr barnet stÄr i centrum, i egenskap av en kompetent individ, mÄste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemomrÄden att förÀndra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen pÄ barnets rÀtt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda pÄ hur en verkstadsverksamhet för barn, dÀr samma barngrupper sÀllan Äterkommer, kan utvecklas med hjÀlp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras pÄ aktionslÀrande som metod, dÄ uppstart och utveckling av verksamheten Àr i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsÀttningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot miljön och genom att vÀlja att förÀndra den har vi Àven möjlighet att förÀndra barnens agerande i miljön. Genom att anvÀnda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fÄtt kunskap om vÄr egen verksamhet och vÄrt pedagogiska ledarskap..

Studien avhandlar upplevelser kring vad som skapar varaktigt engagemang hos medarbetare i organisationsutvecklingsprojekt. UtifrÄn en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats formulerades en teoretisk bakgrund av tidigare forskning inom Àmnet och en empirisk studie genomfördes. Den empiriska studien bestod av intervjuer med sex managementkonsulter frÄn tre konsultföretag med uppdrag inom nÀringslivet och offentlig sektor. Det empiriska materialet delades upp i kategorier som vÀxte fram genom analys och tolkning. De framgÄngsfaktorer som respondenterna menar skapar varaktigt engagemang Àr förstÄelse, förtroende, belöning, delaktighet, uppföljning och gott ledarskap.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna anvĂ€nder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i GĂ€vle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning Ă€r att utifrĂ„n nĂ„gra grundskollĂ€rare och gymnasielĂ€rares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks bĂ„de i grupp och pĂ„ individnivĂ„. LikasĂ„ avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsĂ€ttningar för att eleverna skall kĂ€nna motivation i skolarbetet.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur ledare pÄ högre nivÄ idag ser pÄ begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhÄllandet dem emellan. Jag har stÀllt frÄgor som syftar till hur de idag ser pÄ begrepp som dessa, samt ocksÄ spÄrat uttalanden som skiljer pÄ dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gÀller ledarskap har jag spÄrat uttalanden som kan belysa varifrÄn konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, Àr att de vÀrderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lÀgga pÄ olika adjektiv som kommunikativt, visionÀrt, symboliskt etcetera.Jag vill alltsÄ i denna studie lyfta fram ett synsÀtt som lÀgger fokus pÄ kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke pÄ att det idag argumenteras för nÄgot som kallas kommunikativt ledarskap.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med uppsatsen Ă€r att ge en överblick av den nuvarande och framtida lĂ€rarutbildningens ledarskapsutbud för lĂ€rare samt att utforska om ett behov av utökat ledarskap för lĂ€rare Ă€r aktuellt.FrĂ„gestĂ€llningar:- Är lĂ€rare med ledarskapskunskaper sĂ€krare lĂ€rare Ă€n lĂ€rare utan?- Hur kan lĂ€rare anvĂ€nda sig av ledarskap i klassrummet?- Är ledarskap en bristvara i dagens lĂ€rarutbildning?- Hur ser trenden ut för ledarskapets utrymme i lĂ€rarutbildningen?MetodUppsatsen har en kvalitativ inriktning dĂ€r intervjuer stĂ„r i fokus. De intervjuade har olika relationer till lĂ€rarutbildning. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppet ledarskap i skolmiljön.ResultatLitteraturen visar att lĂ€rare med ledarskapskunskaper har en större förmĂ„ga att kĂ€nna sig lugna och ta kontroll över situationer som kan uppstĂ„ i klassrummet. Detta framhĂ„ller Ă€ven respondenterna.

Att tala samma sprÄk Àr en förutsÀttning för ett gott ledarskap - En studie av lÀrande och förvÀntningar i samband med en ledarskapsutbildning skrevs i syfte att undersöka den upplevelse som studiens informanter förmedlar av en utbildning och ledarskap. MÄlet Àr att söka reda pÄ de eventuella behÄllningar deltagare och företag haft av en ledarskapsutbildning samt den undervisning deltagarna fÄtt ta del av. Studien avser vidare ge en bild av vad situationsanpassat ledarskap innebÀr utifrÄn litteraturen och den konsultfirma företaget anvÀnt sig av för att hÄlla i utbildningen. Vidare kommer en jÀmförelse att göras mellan den information som stÄr skriven i företagets etiska riktlinjer, Code of Ethics och bilden av situationsanpassat ledarskap.Uppsatsens har en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt med Ätta intervjuer som Àr uppdelade i tvÄ informantgrupper, en deltagargrupp och en initiativtagargrupp. Den slutsats studien kommer fram till Àr att deltagarnas upplevelser av ledarskapsutbildningen Àr av positiv karaktÀr.

I dagens hotellbransch handlar det inte om att endast erbjuda en sÀng till gÀsterna utan det Àr en helhetsupplevelse som köps. Vikten av att ha ett koncept har blivit allt viktigare för att urskilja sig frÄn konkurrenterna och tydliggöra för gÀsten vad verksamheten erbjuder. Ett koncept Àr nÄgot som ska genomsyra hela verksamheten och personalen Àr inget undantag.Syftet med studien Àr att undersöka hotellkonceptets inverkan pÄ det effektiva ledarskapet. För att kunna besvara studiens syfte genomfördes fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fyra respondenter som hade en ledande position i en verksamhet inom hotellbranschen. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide som bestod av olika teman som behandlade hotellkoncept samt effektivt ledarskap.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur chefskapet förÀndras för verksamhetschefer i primÀrsjukvÄrden i och med införandet av kundval. Vi vill Àven se hur man kan förbereda och utveckla verksamhetschefer i de landsting och regioner dÀr man ska införa kundval. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllning har vi anvÀnt oss av olika teorier om chefskap och ledarskap, Kotters teori om misstag och förberedelser vid en organisationsförÀndring samt Hirschmans teori om exit, voice och loyalty. Uppsatsens empiri bestÄr av intervjuer med avgÄngna verksamhetschefer inom primÀrsjukvÄrden i Landsting Halland, en personalstrateg samt en sakkunnig person inom Àmnet kundval. Empirin bestÄr Àven av en beskrivning av modellen VÄrdval Halland..

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att framföra pÄ vilka sÀtt datoriseringen har pÄverkat ledarrollens arbetssÀtt i olika organisationer, och vilka konsekvenser som den har bidragit till för ledarna. Studien kommer att belysa bÄde för- och nackdelar som datoriseringen har bidragit till, och pÄ vilka sÀtt som ledarna har fÄtt anpassa sitt ledarskap efter datoriseringen. Tanken Àr att visa en koppling mellan ledarskap och IT, vilka bÄda anses vara tvÄ mycket viktiga hörnstenar för att uppnÄ framgÄng i dagens organisationer.Vi har inte som syfte att lösa eventuella problem eller svÄrigheter som finns mellan IT och ledarskap, utan snarare belysa det relevanta inom omrÄdet.För att kunna genomföra studien har vi anvÀnt oss av nedanstÄende frÄgestÀllningar: Hur har datoriseringen inom organisationen pÄverkat ledarrollens arbetssÀtt nÀr det gÀller kommunikationen (frÀmst kommunikationen mellan personalen och ledaren)?Hur har anvÀndningen av informationstekniska redskap sÄsom informationssystem, kommunikationssystem, plattformar etc. pÄverkat ledarens arbetssÀtt?Om arbetssÀtten har pÄverkats, hur har ledarrollerna ledarskap/ledarstil i sin tur pÄverkats av detta?Kan man se nÄgra tydliga förÀndringar inom ledarskap som har nÄgra direkta kopplingar till datoriseringen?Vilka eventuella negativa och positiva aspekter har datoriseringen medfört?Studien har genomförts pÄ ett kvalitativt sÀtt, genom tre personliga intervjuer med ledare pÄ mellanchefsnivÄ frÄn olika organisationer.