DÄ allt fler företag vÀljer att outsourca finner vi det intressant att utifrÄn Mintzbergs fem konfigurationer se outsourcing som en organisationsförÀndring och belysa de problem som kan uppkomma. Vi harvalt att fokusera pÄ, hur förÀndringen pÄverkar ledarskapet samt medarbetaren. genom en jÀmförelse av relevanta teorier har vi funnit att företagets struktur, kultur och ledarskap Àr i stark beroendestÀllning gentemot varandra vilket gör det nödvÀndigt att dessa faktorer samspelar och beaktas vid en organisationsförÀndring likt outsourcing..

Vi avser studera operativa team inom poliskÄren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill ocksÄ undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom omrÄdet teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillÀmpat en kvalitativ ansats. VÄr huvudsakliga metod för datainhÀmtning Àr personliga intervjuer. VÄr teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters Ätta steg för strategiska förÀndringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Denna studie behandlar hur företaget GÀllöfsta Perlan Ledarskap, verksamt inom utbildningsbranschen, arbetar med att upprÀtta lÄngsiktiga kundrelationer. Till följd av en ökad konkurrens och att marknader blivit mer komplexa stÀlls högre krav pÄ att bibehÄlla befintliga kunder och Äterta tidigare kunder. Genom att företag betraktar sina kunder som resurser dÀr varje kunds unika preferenser tillgodoses skapas ett vÀrde som frÀmjar att lÄngsiktiga relationer upprÀttas, vilket frambringar kundlojalitet och ger företaget konkurrensfördelar.Denna studie tar en kvalitativ ansats genom att en fallstudie tillÀmpas dÀr det empiriska underlaget bestÄr av intervjuer med personer inom GÀllöfsta Perlan Ledarskap. Studiens resultat pÄvisar faktorer som blir viktiga för företaget vid upprÀttande av lÄngsiktiga kundrelationer. Dock har utmaningar framkommit som GÀllöfsta Perlan Ledarskap bör beakta för att ytterligare förbÀttra sitt arbete med att upprÀtta lÄngsiktiga kundrelationer..

Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag.  Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.  Mindre sjÀlvbestÀmd motivation var dÀremot förknippad med lÄg tillfredsstÀllelse med sin egen prestation. Studien visade ocksÄ att amotivation var högre ju Àldre spelaren var, vilket Àr viktigt för trÀnare att kÀnna till och försöka motverka för att kunna behÄlla fler unga flickor inom idrotten..

Denna studie Àr en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet pÄ gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lÀrare pÄ fyra olika skolor. Vi deltog Àven vid fyra samverkansmöten dÀr bl.a. arbetsmiljön diskuterades.

Försvarsmakten i Sverige genomgick Är 2010 omfattande förÀndringar för att bli mer tidsenlig och punktinsats-orienterad. Syftet med denna studie var att undersöka hur försvarsmaktens organisationsförÀndring har pÄverkat officerarnas upplevelse av det ledarskap de utövar och hur de motiverar sina soldater samt undersöka officerarnas upplevda arbetsbörda och stress. Informationen hÀmtades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem verksamma officerare. Resultatet av en tematisk analys visade att officerarna Àr anhÀngare av ett ledarskap dÀr medarbetare inkluderas och fÄr möjlighet att tillgodose sina psykologiska behov, vilket kan hÀrledas till moderna och tidsenliga motivations- och ledarskapsteorier. Dessutom framgick det att de flesta officerarna upplevde stress som kan relateras till omorganisationen samt försvarsmaktens starka kultur..

Att arbeta i team Àr nÄgot som blivit allt vanligare pÄ senare tid. MÄnga organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergÄtt till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebÀr att teammedlemmarna tillsammans, genom nÀra och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte Àr möjligt individuellt för var och en av dem. Detta stÀller krav pÄ att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. VÄrt syfte med denna litteraturstudie Àr att beskriva ledarskapet av sjÀlvstyrande team med utgÄngspunkt i litteraturen.

Att arbeta i team Àr nÄgot som blivit allt vanligare pÄ senare tid. MÄnga organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergÄtt till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebÀr att teammedlemmarna tillsammans, genom nÀra och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte Àr möjligt individuelltför var och en av dem. Detta stÀller krav pÄ att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. VÄrt syfte med denna litteraturstudie Àr att beskriva ledarskapet av sjÀlvstyrande team med utgÄngspunkt i litteraturen.

Bakgrund: Psykosocial hÀlsa har en stor roll i bestÀmmandet av hÀlsa pÄ arbetsplatser, svag psykosocial hÀlsa kan kopplas till försÀmrad allmÀn hÀlsa samt förhöjd sjukfrÄnvaro. Samtidigt visar forskning pÄ hur transformativt ledarskap kan pÄverka arbetsmiljön och anstÀllda vilket resulterade studiens syfte.Syfte: Syftet var att undersöka transformativt ledarskaps pÄverkan pÄ anstÀlldas psykosociala hÀlsa och arbetsmiljö.Metod: Studiedesign som antogs var en systematisk litteraturstudie dÀr sju databaser genomsöktes och totalt 19 vetenskapliga artiklar som svarade pÄ syftet anvÀndes. Alla artiklar genomgick granskning av vetenskaplig kvalité och en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier.Resultat: Tre kategorier hittades och de benÀmns som medför positiva effekter pÄ psykosocial hÀlsa, betydelse för den psykosociala arbetsmiljön samt hÀlsovinster i ett större perspektiv. Resultatet indikerar att transformativt ledarskap kan anvÀndas som ett kraftfullt salutogent verktyg för hÀlsopromotion pÄ arbetsplatsen och att ledarskapet kan skapa bÀttre förutsÀttningar för förbÀttrad psykosocial hÀlsa.Implikation: Ytterligare forskning krÀvs för att kartlÀgga transformativt ledarskap i skilda kulturella, geografiska och praktiska kontexter samt att kvalitativa studier kan ge en mer nyanserad bild av effekterna och pÄ sÄ vis kan ge en tydligare indikation pÄ hur integreringen av transformativt ledarskap kan ske i organisationer och verksamheter..

I takt med att samhÀllet och hÀlso- och sjukvÄrden förÀndras torde det vara sÄ att ledare stÀndigt hanterar minskade resurser som kan pÄverka arbetsförhÄllanden. I en tid dÄ behovet av engagerade medarbetare Àr som störst, Àr arbetsmiljön en viktig faktor. Ledarnas förhÄllningssÀtt och handlingar pÄverkas av förvÀntningar, krav och faktiska förhÄllanden pÄ arbetet. Ledarskapet mÄste anpassas och vara flexibelt för att kunna möta situationer som uppstÄr pÄ arbetsplatsen. Syftet med studien Àr att undersöka hur första linjens chefer inom Àldreomsorgen beskriver sitt ledarskap.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll pÄ LÀnsstyrelsen i KronobergslÀn. Den nya rollen Àr ett utökat chefskap som Àr en del av en omorganisering. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna pÄverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap lÀngre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har anvÀnds. Metoden som anvÀnts Àr frÀmst intervjuer.

Distriktssköterskans ledarskap har historiskt sett utvecklats i takt med inflytande av samhÀllets vÀrderingar och dess förÀndrade sjukdomsbild. Det auktoritÀra ledarskapet har under senare delen av 1900- talet successivt ersatts av det demokratiska ledarskapet med en holistisk syn pÄ mÀnniskan. Detta nya ledarskap stÀller höga krav pÄ samverkansformer vid vÄrd av patienten. En övergÄng till en teambaserad organisation har enligt litteraturen visat sig fungera bra. Tidigare forskning visar att det krÀvs god arbetsledning i teamarbetet mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vÄrdpersonal för att patienten ska erhÄlla god vÄrd.

Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen pÄ ett eller annat sÀtt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt eller informellt. SjukfrÄnvaron har ökat till en rekordhög nivÄ och fördubblats sedan 1997. kan det vara sÄ att ledarskapet har nÄgon inverkan pÄ detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, pÄ enhetschefer och medarbetre inom den kommunala Àldreomsrogen i Marks Kommun.

PÄ mÄnga arbetsplatser i vÀrlden uppstÄr det dagligen olika situationer dÀr det krÀvs av ledare att kunna anpassa sitt ledarskap för att kunna lösa situationerna. Situationer kan definieras sÄ som konflikter, vÀgledning och andra oplanerade hÀndelser som skulle kunna sÀtta ?kÀppar i hjulet? för en annars fungerande arbetsprocess. Det finns Àven behovet av specifik motivering för enskilda individer och grupper pÄ arbetsplatser för att fÄnga uppmÀrksamhet och kunna förmedla den information du vill nÄ ut med.Syftet med studien Àr att undersöka om teoretiska förestÀllningar kring situationsanpassat ledarskap bidrar med förstÄelse för eventbolaget Gotevent och företag med liknande organisationsform. Detta Àr en teoretisk och empirisk studie dÀr vi har anvÀnt oss utav publicerad litteratur kring situationsanpassat ledarskap samt litteratur om ledarskap och event management.

Vad gör en enhetschef och hur förhÄller de sig till sin frihet att bestÀmma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala Àldreomsorgens sÀrskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehÄllsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrÄn valda teman för att besvara syfte och frÄgestÀllningar och analyserades utifrÄn teorierna GrÀsrotsbyrÄkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap.