Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre inre motivation.

Bakgrund: Ledarskap har sedan en lÄng tid tillbaka varit en viktig aspekt för att nÄ tillvÀxt inom organisationer och för att fÄ medarbetarna att prestera. Just ledarskapet belyser flera viktiga aspekter i arbetslivet för att skapa en relation mellan ledaren och dess medarbetare. Jag har med bakgrund av detta intresserat mig för viktiga aspekter för att uppnÄ ett bra ledarskap som leder medarbetare och organisationer mot tillvÀxt.ForskningsfrÄga: För denna uppsats lyder forskningsfrÄgan som följande:Hur ser ledare pÄ ledarskapets pÄverkan i en organisation?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga viktiga element och egenskaper hos en ledare för att se vilka framgÄngsfaktorer som Àr krÀvs för ett bra ledarskap. Ambitionerna Àr att genom empiri och intervjuer fÄ fram en bra ledarskapsteori för att leda medarbetare och organisationer mot framgÄng.Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod.

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida vÄr motivationsmodell som bygger pÄ Herzbergs tvÄfaktorteori, stöds och anvÀnds av ledare inom organisationen Retail House för att motivera sina anstÀllda pÄ distans.Teoriavsnitten ledarskap pÄ distans och motivation samt vÄr motivationsmodell ligger till grund för empiri, analys och slutsats. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med tre företagsrepresentanter frÄn Retail House. Uppsatsen finner att Retail House ledning motiverar sin personal i stor utstrÀckning enligt vÄr motivationsmodell. Dock har undersökningen visat att företagets speciella sÀtt att arbeta försvÄrar motivationsarbetet för ledningen, snarare Àn distansen till personalen. Det framkom att de faktorer som Àr bÀst lÀmpade som motivationsverktyg för Retail House Àr feedback och lön..

Förekomsten av 360-graders inventeringar i samband med ledarutvecklingsprogram Àr vanlig. De modeller och verktyg som anvÀnds Àr noggrant validerade och kontrollerade. Det saknas studier om hur inventeringar upplevs av deltagare som inte Àr inventeringens fokus. Denna studie syftade till att skapa förstÄelse för vilka processer som startar och vad som hÀnder bland medarbetare och överordnade som deltar i en 360-graders ledarskapsinventering som ska fungera som en avstÀmning av ledarskapet i en mindre organisation. En induktiv tematisk analys visade att det finns förvÀntningar inom organisationen pÄ inventeringens resultat, samt pÄ de effekter som deltagarna uppfattar bör komma ut av en inventering.

Ledarskap Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne. Det debatteras mycket om ledarskapet och dess betydelse för ett företags framgÄng.Syftet med vÄr uppsats Àr att genom ett begrÀnsat antal intervjuer ta reda pÄ vad det Àr som karakteriserar ledarskapet inom Kinneviksgruppen och vilken prÀgel Jan Stenbeck har satt pÄ ledarskapet. Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ metod. VÄr ansats Àr abduktiv dÄ vi anvÀnder oss av empiri i kombination med teorier. Kinneviksgruppens ledarskap karakteriseras av ett starkt engagemang, en stor detaljfokus samt en hÄrd prestationskultur.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vÄrd samverkar olika sorters team dÀr sjuksköterskors ledarskap pÄverkas/pÄverkar olika grupprocesser. Specialistsjuksköterskor, inriktning psykiatrisk vÄrd har ett ansvar medan sjuksköterskor pÄ grundnivÄ utför ledarskapet utifrÄn deras vilja och förmÄga. Kunskapsbrist rÄder vilka aspekter som pÄverkar sjuköterskors ledarskap inom psykiatrisk vÄrd.Syfte: Syfte med föreliggande strukturerade litteraturöversikt Àr att beskriva aspekter som pÄverkar sjuksköterskors ledarskap som Àr verksamma inom psykiatrisk vÄrd.Metod: Metoden systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design anvÀndes och analysprocessen bestod av tematisk analys. Resultatartiklarna utgick frÄn kvalitativa- och kvantitativa metoder.Resultat: Sex teman och sex kategorier framkom; Organisationsstruktur med dess inflytande av genomförandeprocess och kommunikation. VÄrdande kultur, med stödjande ledarskap och chefers betydelse för sjuksköterskors ledarskap.

Vi finner att ledarskapet tar sig olika uttryck beroende av kontext. Cheferna och medarbetarna har olika uppfattningar om verksamheten. Vi tolkar dessa olika verksamhetsuppfattningar som ett resultat av utebliven kommunikation. Dessutom gör personalen ingen Ätskillnad mellan ledarskap och chefskap. Detta Àr ej heller av avgörande betydelse, sÄ lÀnge det resulterar i att alla har samma uppfattning om organisationens dagliga verksamhet..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2015:31.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrÄn transformellt och transanktionellt ledarskap med hÀnsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frÄgestÀllningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrÄn transanktionellt och transformellt ledarskap beroende pÄ hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det nÄgra skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frÄgestÀllningarna genom att anvÀnda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg anvÀnde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats Àr att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla anvÀnder sig utav bÄde inre och yttre motivationsaspekter. UtifrÄn hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del pÄ ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna Àven till viss del pÄ ett transanktionellt ledarskap utifrÄn deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

FrÄgan om chefers ledarskaps pÄverkan pÄ de anstÀlldas hÀlsa har aktualiserats under senare tid. Dock finns inte mycket forskning pÄ omrÄdet, vilket gör att denna uppsats kan komma att fylla en funktion i detta sammanhang. Uppsatsen har som syfte att ta reda pÄ hur förskolechefer i en svensk kommun utövar sitt ledarskap och om det gÄr att se nÄgon koppling till medarbetarnas frisknÀrvaro. Med hjÀlp av kvalitativ metod dÀr fem semistrukturerade intervjuer genomfördes besvaras följande frÄgor i kandidatuppsatsen: Vilket slags ledarskap utövar förskolecheferna?Vilka likheter finns i ledarskapsstilarna mellan de förskolechefer som har hög frisknÀrvaro bland medarbetarna?Skiljer sig ledarskapet Ät, i sÄ fall hur, mellan de chefer som har hög frisknÀrvaro och de med mellanhög och lÄg dito? Min slutsats Àr att det finns likheter i hur cheferna utövar sitt ledarskap.

Syftet med studien var att fa? fo?rdjupad kunskap om sambandet mellan olika ledarskapsstilar och kommunikation. Syftet var dessutom att fa? fo?rdjupad kunskap om sambandet mellan ledarnas kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredssta?llelse. 114 deltagare besvarade ett fra?geformula?r inneha?llande 51 pa?sta?enden om ledarskap, kommunikation och arbetstillfredssta?llelse.

Ett utvecklande ledarskap anses pÄverka organisationens motivation och prestation i positiv riktning. Försvarsmakten har sedan 2003 anvÀnt Gerry Larssons teori om det utvecklande ledarskapet som grund för ledarskap inom organisationen. Teorin anses vara gÄngbar sÄvÀl i militÀra sammanhang som i civila organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn Försvarsmaktens ledarskapsmodell om Det utvecklandeledarskapet undersöka till vilken grad modellen tillÀmpas vid flygvapnets divisioner. Delar av frÄgeformulÀret Utvecklande Ledarskap Ledarbedömning anvÀndes för att kartlÀgga den genomsnittlige ledarstilen.

VÄr slutsats Àr att det finns en relation mellan ledarskap och hÀlsa men att gÄ sÄ lÄngt som att pÄstÄ att det finns nÄgot som kan kallas för "det hÀlsosamma ledarskapet" vill vi inte göra. VÄr analys visar pÄ vikten av att skapa förutsÀttningar för ett psykiskt vÀlmÄende i organisationen, inte bara ett fysiskt. En god hÀlsa förknippas med ett gott arbetsklimat och ett gott arbetsklimat anser vi uppkommer genom att de förvÀntningar som medlemmarna inom organisationen har pÄ varandra, bÄde chefer och medarbetare, överensstÀmmer. Om ledarskapet Àr auktoritÀrt eller mer coachande Àr egentligen inte av betydelse sÄ lÀnge medarbetare och chefer Àr överens om vilken typ av ledarskap som ska utövas. För att lycks med detta Àr kommunikation ett viktigt verktyg.

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar som olika lÀrare har om ledarskap. Ledarstilar Àr en del av begreppet ledarskap och anvÀnds ocksÄ i arbetet. Studien omfattas av tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare för skolans tidigare Är och har en kvalitativ ansats som Àr en smÄskalig studie bestÄende av observationer och inter­vjuer för att som forskare kunna bilda sig en förstÄelse om det undersökta fenomenet. I resultatet framkommer det att samtliga lÀrare har olika uppfattningar kring sitt ledarskap i praktiken och det synliggörs under mÄnga av observationerna att lÀrarna anvÀnder olika ledarstilar vid ett och samma tillfÀlle. Det visar sig en skillnad mellan de olika lÀrarnas sÀtt att leda sin undervisning och det synliggörs att förskollÀrarna ser till barnens behov i utformandet av verksamheten och i skolan visar det sig genom att lÀrarna har mer fokus pÄ uppgiften.

Ledarskap finns pÄ flera platser i samhÀllet och kan se ut pÄ olika sÀtt. Det Àr nÄgot som alla kÀnner till eller har kommit i kontakt med pÄ ett eller annat sÀtt. Likt ord som lycka eller kÀrlek Àr ledarskap subjektivt och öppet för tolkning. Vissa hÀvdar att ledarskap Àr en medfödd förmÄga medan andra menar att det Àr en förmÄga som kan trÀnas upp. Ledarskapets speciella karaktÀr med sin skiftande betydelse och utseende fick oss att skriva det hÀr arbetet.