ABSTRAKTLinnéuniversitetet, VäxjöInstitutionen för pedagogikPedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheter, Examensarbete 15hp Titel                                    Pedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheterFörfattare                          Lena Hansson och Ann-Sophie HelgessonHandledare                        Stefan SellbjerDatum                                Juni 2015Antal sidor                        30 Nyckelord: Mjuka och hårda färdigheter, social kompetens, framgångsfaktor, påverkan, erfarenhet, pedagogiskt ledarskap Syftet med studien är att undersöka sex stycken ledares förståelse av mjuka färdigheter i det pedagogiska ledarskapet. Studien är baserad på en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor och standardisering, analysformen är dataanalys med deduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt. Frågeställningar är: Hur beskriver ledare de mjuka färdigheterna i sitt pedagogiska ledarskap?Upplever ledarna att deras mjuka färdigheter har varit framgångsfaktorer i deras ledarskap? Resultatet presenteras utifrån sex valda teman (kommunikation, bemötande, social kompetens, integritet, flexibilitet, personlig erfarenhet) och analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier. Resultatet är att det har betydelse vilka mjuka färdigheter man har som ledare, som är avgörande för hur man ska lyckas med sitt pedagogiska ledarskap.

Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla?Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

I och med organiseringen inom bemanningsbranschen uppstår en relation där konsulten som är uthyrd på uppdrag får två chefer att förhålla sig till. Då bemanningsföretaget är arbetsgivare till konsulten bli ledarskapet inom bemanningsbranschen ett ledarskap som sker på distans, där konsultchefen inte deltar i det dagliga arbetet. Det är här som vår studie tar vid, att undersöka konsultchefers ledarskap på ett av Sveriges största bemanningsföretag, Manpower, samt undersöka vilka konsekvenser ledarskapet får för konsultchefer och konsulter. Detta leder oss till vårt syfte: ?Att undersöka konsultchefers ledarskap på Manpower Professional?Vi har valt att presentera tidigare studier inom bemanningsbranschen och då främst inom ledarskapet.

The aim is to examine how teachers view their leadership, how leadership is used and developed, and what kind of perceptions teachers have of leadership and how it is important to their students.My questions are: In what ways can the teachers develop their leadership?In what ways can the teachers make use of leadership in the classroom?What do the teachers in the study consider to be a good leadership?What do the teachers inte the study think of their leadership and its´ importance to students? The study uses a qualitative research method and consists of interviews with four teachers working in a school south of Stockholm. The results of the study shows that teachers´ leadership in the classroom has a significance for students´ learning and development. The teachers´style of leadership should not be static and should be adapted to students´development level. The results also shows that teachers´ leadership in the classroom is about various tasks.

SammanfattningIntresset för lärares ledarskap tycks växa, samtidigt visar forskning att nyutbildade lärare upplever vissa svårigheter med sitt ledarskap. Det övergripande syftet med denna studie har varit att försöka få en tydligare bild av nyutbildade lärares ledarskapspraktik med sikte på att bidra till lärares ledarskapsutveckling. För att få kunskap om nyutbildades lärares ledarskapspraktik genomfördes intervjuer med sju nyutbildade lärare. Följande forskningsfrågor låg till grund för intervjuerna.Hur beskriver nyutbildade lärare ledarskap? Hur utformar nyutbildade lärare, enligt egen utsago, sitt ledarskap i praktiken?Idéer och teorier om ledarskap är många.

Kvinnliga ledare kan hindras i arbetslivet på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. Tidigare studier har visat att kvinnor bedöms lägre på kompetenser relaterade till ledarskap efter det att de fått barn. Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader i bedömningar av mäns och kvinnors ledarskap och om dessa påverkades av om ledarna hade barn eller inte. Deltagarna svarade på ett frågeformulär efter att ha läst en vinjett i vilken ledarens kön samt föräldrastatus manipulerades. Deltagarna bedömde ledarens Agentic och Communal egenskaper, ledarens anställningsbarhet och uppgav vilken lön ledaren borde ha.

I denna explorativa studie undersöks vilka skillnader som finns i förväntningar på ledarskap mellan Sverige och Storbritannien samt hur dessa skillnader kan påverka ledarskapsstrategier för ett svenskt företag på den brittiska marknaden. Studien genomförs i det svenska företaget Clas Ohlson med hjälp av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning med de anställda. En av Clas Ohlsons målsättningar vid företagets etablering i Storbritannien var att bevara den svenska kulturen i företaget samt att implementera det svenska arbetssättet i de brittiska butikerna. Företag som etablerar sig i nya kulturer kan erfara ledarskapsproblem om ledarskapet inte stämmer överrens med de förväntningar som finns på ledarskap i den nya kulturen. Därför är det intressant att undersöka hur de kulturella skillnaderna påverkade ledarskapsstrategin vid Clas Ohlsons etablering i Storbritannien.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker också vilka motsättningar och spänningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstås utifrån diskursteori. En utgångspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkännande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrån olika retoriska positioner. Vår studie genomförs 10-15 år senare än Berglunds och ger därmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgår från diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt från bland annat notiser, intervjuer och krönikor där HR:s roll behandlas.

Män har historiskt såväl som idag dominerat de ledande positionerna inom organisationer, vilket lett till att kvinnor hindrats från att erhålla ledarpositioner på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. En förändring verkar ske, då även stereotypa kvinnliga egenskaper anses vara önskvärda inom ledarskap. Studiens syfte var att studera om det fanns en skillnad i värdering av könsstereotypa egenskaper och ledaregenskaper i förhållande till deltagarnas kön, samt vilka egenskaper som krävs för att kunna bli en ledare och vilka egenskaper som önskas hos en ledare. De könsstereotypa egenskaperna och ledaregenskaperna som användes genererades från vår pilotstudie. Totalt deltog 86 personer på enkätundersökningen.

Idag arbetar många människor med någon typ av ledarskap. Forskning visar att personligheten har betydelse för hur ledarskapet utförs, men det finns även hypoteser som påstår att en person kan lära sig bli en ledare, alltså att det kan vara inlärt. Vår studie ämnade undersöka vad i två yrkesverksamma ledares liv kan ha format dem till de ledare de är idag. För att undersöka detta har vi genomfört ostrukturerade djupintervjuer i form av livsberättelser, där två informanter fick berätta om sitt liv utifrån detta ämne. Studien visade att det går att urskilja livsfaktorer som kan ha kommit att forma våra informanter i deras utveckling av deras ledarpersonlighet så som familj, uppväxtvillkor och utbildning..

Syftet med denna studie var att undersöka hur personalchefer upplever sin egna psykosociala arbetsmiljö, vad det gäller arbetstillfredsställelse (motivation och kommunikation), arbetsrelaterad stress och ledarskap. En kvalitativ studie genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och utifrån ett grundläggande tematiskt tillvägagångsätt analyserades det insamlade materialet. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att personalcheferna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som god, trots höga krav och perioder av stress.  Kontakten och arbetet med människor visades ha en stor betydelse för personalchefernas arbetstillfredsställelse. Resultatet visade också att chefserfarenheten gav goda förutsättningar för stresshantering och ledarskap..

Idag är de flesta hälsomedvetna och många företag har börjat uppmärksamma vikten av friska och välmående medarbetare och vill verka hälsofrämjande. Syftet med studien var att undersöka innebörden av hälsofrämjande ledarskap och vilka förutsättningar chefer kan skapa för att medarbetare ska kunna bevara eller förbättra sin hälsa. Semistrukturella intervjuer genomfördes med två konsulter, tre chefer och tre medarbetare på olika bemanningsföretag, vilket analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att hälsofrämjande ledarskap bygger på chefers övergripande kunskap om hälsans komplexitet och förmåga att se till både företags och individers behov. För att skapa hälsofrämjande förutsättningar krävs genomgripande och långsiktiga strategier och att chefer aktivt arbetar med att få ledning och medarbetare delaktiga i hälsoarbetet..

SAMMANFATTNINGTitel:Autentiskt Ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsställelse?Nivå:C -uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare:Mindy von Berlepsch & Marcus Blomgren.Handledare:Pär Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi & MariaFregidou-Malama.Datum:2015 ? Maj.Syfte:Syftet med denna studie är att förklara om ett autentiskt ledarskap har enkoppling till ett positivt arbetsklimat i form av engagemang ocharbetstillfredsställelse hos medarbetarna.Metod:Denna studie har genomförts med deduktiv ansats där den teoretiskareferensramen mynnade ut i studiens fem hypoteser. Dessa hypoteser testades medhjälp av en enkät som skickades ut till ett urval av 227 respondenter med ensvarsfrekvens på 67 %, vilket motsvarar 152 användbara enkätsvar. Med hjälp avden statistiska mjukvaran SPSS analyserades primärdatan med hjälp avkorrelations, faktor- och klusteranalys. Hypotesernas signifikansnivå testadesdärefter med hjälp av T-tester.

Skolan är den största institutionen i barn och ungdomars liv och därför har man som lärare en fantastisk möjlighet att påverka deras utveckling. För att möjliggöra denna potential krävs dock att utlärning och ledarskap anpassas till grupp och individ. Genom åren har undervisningen gått från monolog till dialog och när nu social samhällsintegration smyger sig längre ner i åldrarna bör detta beaktas av lärarna. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod via gruppintervjuer och enskilt skrivande där eleverna fick svara på frågor kring vilken/vilka ledare de vill möta i skolan. Utefter det emiriska materialet har en litteraturundersökning om vad tidigare forskning säger kring ledarskap gjorts.