Vårt examensarbete gick ut på att skapa en prototyp på en applikation till Team Sportia, Hässleholm, som skulle underlätta garantiregistering vid cykelförsäljning. Den skulle göra sökning och sammställning av information från en Oracle-produktdatabas och en IBM-kunddatabas. Informationen skulle sedan skrivas ut som ett garantikvitto samtidigt som den skulle sparas i en Oracle- ellerIBM-databas.Vi skulle kort sagt skapa en applikation som underlättade garantiregistreringen förTeam Sportias anställda.Eftersom vi inte kunde testa vår applikation mot Team Sportias miljö behövde vi skapa en med hjälp av IBMs respektive Oracles gratisversioner av sina databaser.De hade tillräcklig funktionalitet för vårt testmiljösyfte. Garantikvittot skulle innehålla all den information som finns på kvittona idag. För att vara säkra på det undersöktes Team Sportias tre olika garantikvitton för att kunna skapa ett liknande i applikationen.Vår applikation fungerar utifrån de premisser vi hade från början.

Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) låt-gå med olika motivationsinriktningar inom Självbestämmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i åldrarna 16-33 år (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkäter bestående av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mäta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mäta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsåg att mäta upplevt konventionellt ledarskap och låt-gå ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre självbestämmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjälvbestämmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering).

Att arbeta som sjuksköterska innebär bland annat att ha en ledarskapsroll, oavsett nivå i organisationen. Det finns många faktorer som påverkar sjuksköterskans ledarskapsroll. Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans ledarskap i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie där resultatet baserades på 11 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar. I resultatet framkom faktorer som påverkar sjuksköterskans ledarskap; sjuksköterskans personliga egenskaper, kommunikation och samarbete, delegering, tid och utbildning.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka kompetenser lärare anser känneteckna framgångsrikt ledarskap i klassrummet liksom hur de med sitt ledarskap anser sig kunna motivera eleverna i deras lärande. För att uppnå syftet söker studien svar på hur män och kvinnor som lärare ser på framgångsrikt ledarskap i klassrummet samt huruvida det föreligger några likheter och skillnader i deras syn på framgångsrikt ledarskap. Studien baseras på intervjuer med sex lärare, tre män och tre kvinnor, som är verksamma i grundskolans senare del. Det empiriska underlaget samlades in via halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Studiens resultat visar att de kompetenser som lärarna anser känneteckna ett framgångsrikt ledarskap är lyhördhet, flexibilitet och anpassning.

Vi finner att ledarskapet tar sig olika uttryck beroende av kontext. Cheferna och medarbetarna har olika uppfattningar om verksamheten. Vi tolkar dessa olika verksamhetsuppfattningar som ett resultat av utebliven kommunikation. Dessutom gör personalen ingen åtskillnad mellan ledarskap och chefskap. Detta är ej heller av avgörande betydelse, så länge det resulterar i att alla har samma uppfattning om organisationens dagliga verksamhet..

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i ett team med rehabilitering av vuxna med en förvärvad hjärnskada. Sex arbetsterapeuter verksamma på rehabiliteringskliniker i Västerbotten och i Norrbotten intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Strukturens betydelse för en effektiv rehabiliteringsprocess?, ?Samarbete ger rehabiliteringen ett mervärde? och ?Arbetsterapeutens roll med aktivitet i fokus?. Resultatet visade på behovet av ett strukturerat arbetssätt i teamet där en gemensam ledare är betydelsefull för att driva rehabiliteringsprocessen.

Purpose of this study is to describe and analyze school social work in rural area and being alone in social work at the school welfare/health team and how this affects the individual, professionally and privately.The theoretical framework highlights the empirical data through Goffman's dramaturgical perspective. The study highlights school social workers role on the scene as Goffman divided as the front and rear arena and how school social worker find strategies to cope with it alone work it takes to be a counselor in rural areas.One way to handle her role involves acting in one of the following three characters: the self-employed, infiltrator and tough guy.The study describes how the social worker harboring the stress in the profession; through recovery - physical and mental, on the back stage, backstage.On stage there are other players such as student health team, which also acts and affect what happens on the front stage.School social workers are working hard to position itself in relation to other professions in student welfare/health team and to have a mandate to act.In the analysis, it appears that the school social workers want a clearer role profession/ occupation profession and mandate to act, which may be complicated by today is the only counselor in student welfare/health team lacking identity. There is also a desire for further/ continuing education, but this is seen as an organizational pitfall when the manager does not have the same educational background as school social worker.Ultimately, it is the peripatetic life as a social worker at the school who is considered the most exhausting part of the work as a school social worker in a rural area. There is a great desire among the interviewed school social workers to have fewer schools to relate to and work on..

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en halvdags fysiskt aktiv teambuildingaktivitet påverkade ett arbetsteam.1. Kan effektiviteten och samarbetet hos ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?2. Kan den upplevda känslan av krav och kontroll förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?3. Kan kommunikationen inom ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?4. Kan konflikterna hos ett team minska av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?Metod Denna studie var en kvantitativ interventionsstudie där både interventions- och kontrollgruppen fick fylla i enkäter med två veckors mellanrum. Deltagarna var från två säljföretag i Stockholmsområdet. Interventionsgruppen bestod av 17 personer och kontrollgruppen av sex. Interventionen som genomfördes var en fysiskt aktiv sådan som pågick under en eftermiddag. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor (ålder, kön, tid på företaget, osv.) och frågor om hur de tillfrågade upplevde kommunikationen, konflikterna, samarbetet, effektiviteten och krav respektive kontroll i sin arbetsgrupp.

Our starting point has been to use the football player Zlatan Ibrahimovic as a model person for individualism that seams to break the ordinary socialization pattern in Sweden. The purpose of this study is to examine how the team leaders handle the socialization of more individualistic focused individuals/young persons into groups, since the Swedish School Curriculum is designed to meet each individual on his or hers former experiences. Is the socialization of individuals within team sports affected by their cultural background? And, in that case, should those facts have consequences for the sport subject at school? Those are the questions we want to explore. Besides a survey of documents, we have been seeking answers to our questions through interviews with the team leaders Roland Nilsson and Peter Bergander, the pedagogues/teachers Karin Jutterström and Håkan Jensgård and the professional football player Abgar Barson.Our study shows that the leaders and teachers of today have begun to change their view about individualists.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Scrum är ett agilt ramverk för projekthantering, tänkt att effektivisera systemutvecklingsarbete och maximera affärsnyttan, bland annat genom användadet av roller, så som en icke detaljstyrande projektledare (ScrumMaster), en engagerad produktägare (Product Owner), och en självständig systemutvecklargrupp med ett brett spektrum av färdigheter (Scrum Team). I följande uppsats ämnar vi att undersöka hur ett Scrum Team och deras arbete blir påverkade av att vara delaktiga i en Scrumimplementering. För att åstadkomma detta har vi genomfört en fallstudie med kvalitativa intervjuer, direktobservationer i arbetsmiljö samt insamlande av dokument. Förutom dessa källor har vi genomfört en expertintervju med en av grundarna bakom Scrum, Jeff Sutherland. Våra fynd tyder på att förändringarna inkluderar en rad faktorer, så som samarbete, transparens och kommunikation, men framför allt en ökning i självbestämmande och självständighet, samt en ökning av kollektivt ansvarstagande.

This study aims to gain greater knowledge about the use of framing in local sports journalism. We did this by doing a qualitative content analysis of the local Swedish newspaper Barometern/OT and it?s coverage of the largest local football team, Kalmar FF. We randomly selected six of the team?s games during 2014 and analysed all the texts that had to do with the games, except for shorter texts and texts that are supposed to be based on personal opinions, such as chronicles.

Our starting point has been to use the football player Zlatan Ibrahimovic as a model person for individualism that seams to break the ordinary socialization pattern in Sweden. The purpose of this study is to examine how the team leaders handle the socialization of more individualistic focused individuals/young persons into groups, since the Swedish School Curriculum is designed to meet each individual on his or hers former experiences. Is the socialization of individuals within team sports affected by their cultural background? And, in that case, should those facts have consequences for the sport subject at school? Those are the questions we want to explore. Besides a survey of documents, we have been seeking answers to our questions through interviews with the team leaders Roland Nilsson and Peter Bergander, the pedagogues/teachers Karin Jutterström and Håkan Jensgård and the professional football player Abgar Barson.Our study shows that the leaders and teachers of today have begun to change their view about individualists.

The purpose of this bachelor essay was to analyze two Swedish district footballassociations and how the responsible coaches of the elite youth developmentteams identify and select talent. Key questions in the thesis were how thecoaches described their leadership and their own part in the team, how thecoaches identify talent, how they work with the selection process and theiropinions about the elite youth development team structure. The study wasbased on 7 semi-structured interviews. The interviews showed differencesbetween the district football associations but also many similarities in how theyselected the team during the talent identification process. All coaches wereinvolved in the selection process but the way they talked about developing eliteplayers varied.

 This thesis is based upon the assumption that in Swedish school today it is a wide gap regarding the information flow when pupils are switching school. This was one of the reasons Skolverket published a report clearly stating that this is the case. The purpose of this thesis is to examine and describe how teachers are working in a teacher team at transitions to see and understand what their work may mean individually, in a group and to the school as an organisation. The questions at issue is to see how the teachers cooperate during transitions and how they notice students in need of extra support and students level of knowledge during transitions. The two last questions at issue is first to see how teachers approach parent?s expectations on the school and the teachers, secondly it is to examine what implications their work will have on the school.