The purpose of the present study was to get further knowledge about the relationship between transformative and transactional leadership in the context of employee ?s well-being, as well as the relationship between the components of respectively leadership and employee?s well-being. The study also aims to gain knowledge about previous research on the transformational and transactional leadership and employee well-being and if it?s applicable in the Swedish culture. The few studies that studied the relationship between transactional leadership and the well-being of employees have found a negative relationship or found no relationship at all.

Denna kandidatuppsats ämnar undersöka vilken typ av företagsledning som är vanligast på SF Bio AB. Undersökningen har genomförts på SF Bios biografansvariga som arbetar på biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats är att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har påverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig på en kvantitativ studie där de biografansvariga får svara på påståenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell som vi har sammanställt och presenterat utifrån fyra olika perspektiv; attityd gentemot mål, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anställda och självkänsla.

När människor drabbas av en traumatisk kris som raserar deras vardag tvingas de till att försökabygga upp sin tillvaro igen. Vissa gör detta genom att blogga om sina tankar och känslorrörande krisen. Vad kommer det sig att så många väljer att visa upp sitt lidande i ett offentligtforum? Med hjälp av grundad teori undersöker vi de mest centrala aspekterna av och omkringkrisbloggande för att skapa en större förståelse för detta nutida fenomen. Genom intervjueroch studier av bloggar framkommer det att personer som bloggar får möjlighet att på egnavillkor göra sin röst hörd, sprida sin berättelse och reflektera över sin egen resa.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig. På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det är viktigt att belysa en grupp som är i majoritet inom ledarskap i kommunal vård- och omsorgssektor och hur denna förhåller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri är inhämtad från fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet.

Innovation är i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap är en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belägg för att samtliga faktorer påverkar kreativiteten på arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna främjar eller hämmar kreativiteten.

Syfte: I min uppsats analyserar jag framgångsmönster och förutsättningar för utövande av ledarskap i nätverk. Analysen bygger på en fallstudie av en framgångsrik nätverksorganisation, från initiativ till väletablerad aktör. Metod: Jag har arbetat enligt kvalitativ metod och gjort en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer. Teoretiska perspektiv: Jag använder mig av teori kring ledning av olika typer av nätverksorganisationer och försöker med teorins hjälp tolka empirin för att förstå vilka faktorer som är viktiga för ledarskapet under de empiriska förutsättningar som råder i det studerade fallet. Empiri: Min empiri handlar om Skånes Livsmedelsakademi, en nätverksorganisation för alla som är intresserade av att utveckla Skåne till ett Centre of Excellence med speciell inriktning på förädling av livsmedel och därtill hörande processer och system.

Syftet med examensarbetet är att få en förståelse för hur den tid som enhetschefer (enhetschefer inom omsorg och rektorer) ägnar åt administrativt arbete påverkar deras ledarskap. Studien utförs på uppdrag av fackförbundet Vision och Lärarförbundet eftersom de menar att enhetscheferna har en viktig roll i organisationen. Tidigare forskning visar att enhetschefer i offentlig förvaltning har en stor administrativ arbetsbörda, vilket hindrar dem från att fokusera på sitt ledarskap och ge stöd till medarbetarna. Enhetschefers situation är dessutom utsatt, då de måste hantera krav från många olika håll. I denna studie utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer på enhetschefer i Göteborgs Stad.

Nyckelord: Branschspecifikt chefskap, egenskaper, Plattityder? Problem: De problem som vi undersökt är framförallt; huruvida en chefs egenskaper är likartade oavsett branschtillhörighet, om generella chefsegenskaper går att hitta i två olika branscher, hur ledaren uppfattar sitt eget ledarskap och hur detta ledarskap uppfattas av de anställda. Ett problem som vi upplevt är att stora delar av den tillgängliga litteraturen är väldigt likriktad Vi har även sett problem med att stora delar av litteraturen inte tar upp specifika branschers chefskap och dess utmaningar. Syfte: Vi vill med denna studie bidra till att belysa de skillnader och likheter som sker inom chefskapet i de olika branscherna. Ett annat syfte som vi haft är att visa på om det förekommer några diskrepanser mellan hur cheferna och de anställda upplever det ledarskap som utövas.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur eleverna tänker kring lärarens ledarstil, hur det påverkar dem både positivt och negativt och ifall de upplever att relationen till läraren förändras utanför klassrummet. Med litteratur som behandlar olika ledarstilar i klassrummen, ledarskap och hur en lärare ska vara i allmänhet återfinns ett samband med resultatet. Forskningsmetoden är av intervjuform där fem elever intervjuades enskilt. Slutsatsen är att eleverna anser att en lärare främst bör vara demokratisk, engagerande och snäll. Utanför klassrummet beter sig läraren efter hur tidigare lektioner varit och/eller hur relationen till den enskilda eleven är..

Närstående till svårt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning blir delaktiga i diskussionen kring att avbryta eller avstå behandling, då behandlingen ses meningslös. Detta kan upplevas som en kris för de närstående. Responsen på denna kris kan resultera i utmattningssyndrom, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Det är viktigt för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet att känna till vilka de närståendes upplevelser är för att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt, då beslut ska tas om att avbryta eller avstå livsuppehållande behandling. Syftet med litteraturstudien var att ta reda på vilka upplevelser de närstående känner då beslut om att avbryta livsuppehållande behandling ska tas.

Abstract. Studiens syfte var att undersöka om människan är formad med det Karismatiska ledarskapet redan från tidig ålder. Då egenskaper är svåra att studera, som också litteraturen beskriver, så valdes mönster som är karateristiska för det karismatiska ledarskapet ut, som exempelvis; stark utstrålning, stor kommunikations förmåga, en ledare för gruppen. Dessa mönster valdes att studeras genom observation av en klass där barnen var i sju års ålder. Av datainsamlingen gjordes an analys och tolkning och av detta framkom ett resultat som i sig visade på att det fanns mönster och beteenden karakteristiska för karismatiskt ledarskap hos vissa av barnen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att närmare analysera pedagogers uppfattningar beträffande elevinflytandet inom ämnet idrott och hälsa samt synen på ledarskap. Frågeställningarna i arbetet är:Vilka möjligheter och svårigheter finns det gällande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hälsa?Vilken syn har lärare på ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms län som undervisar inom ämnet idrott och hälsa har med fokusintervju som redskap fått ge sin syn på ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lärare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 år. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som påverkar elevinflytande samt ledarens syn på ledarskap.ResultatDet viktigaste som lärarna lyfter fram är regler och ramar så att det finns en struktur i klassrummet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen.

De flesta som arbetar på en förskola kommer någon gång att möta ett barn i sorg. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om hur pedagoger i förskolan kan möta barn i sorg, samt att få insyn i hur beredskapen kan se ut på förskolor inför en eventuellt kommande kris. Studiens val av fokus ligger på barns sorg efter dödsfall av närstående. Frågeställningarna i studien berör barns och pedagogers perspektiv på sorg samt förskolans krisberedskap. I de olika områdena nämns bland annat hur barn kan reagera vid sorg, hur pedagoger kan möta dessa reaktioner samt hur förskolans arbete med krisberedskap kan se ut.För att samla in data till studien nyttjas kvalitativ forskningsmetod och utifrån detta används semistrukturerade intervjuer.