Det saknas forskning inom området ledarskap för den skandinaviska byggsektorn i allmänhet. Den här studien tar sin utgångspunkt i medarbetarens syn på ledarskapet i ett större byggprojekt hos ett av nordens ledande bygg- och anläggningsföretag. Studien är gjord som en kvalitativ undersökning och sex intervjuer genomfördes med representativa medarbetare från organisationen. Respondenterna var en blandad grupp, några tillsvidare anställda hos PEAB, andra tillfälligt inhyrda. Frågorna berörde de anställdas upplevelse av det utövade ledarskap som de själva exponerats för från sina närmaste ledare.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare gör för att erövra och förtjäna auktoritet i klassrummet, sett ur ett fostransperspektiv. Arbetet belyser även vad begreppet auktoritet betyder för lärare samt om deras auktoritet har förändrats genom åren.Auktoritetsbegreppet kopplas i teoridelen till olika ledarskapsteorier samt begreppen relation och makt. Den empiriska studien har genomförts med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer med lärare från årskurserna 1-5, vilka på förhand ansågs ha auktoritet och ett bra ledarskap i klassrummet.Resultatet visar att lärare erövrar och förtjänar sin auktoritet i klassrummet genom att skapa en trygghet med ett klassrumsklimat som präglas av en positiv stämning samt ömsesidig respekt, genom att få elevernas tillit och samtidigt ha tilltro till dem, genom att vara tydliga och sätta gränser samt genom att använda sig av en passande taktik, vilket bland annat innebär att anpassa sitt ledarskap efter situationen som råder i klassrummet..

SAMMANFATTNINGTitel: Krishanteringsplanen ? ett verktyg eller en dammsamlare?En studie av en F-9 skola i Mellansverige.År 2010 Antal sidor: 25Syftet med denna underökning är att belysa hur arbetet med skolans kris- och katastrofhanteringsplan bedrivs på medelstor F-9 skola i Mellansverige.- Hur resonerar skolpersonal om det regelverk som styr krishanteringsplanen, samt hur denna arbetats fram och hur arbetet med planen bedrivs idag, hur kunskap om krishantering sprids till personal, samt hur personal tycker att krishanteringen på skolan fungerar.Undersökningen är kvalitativ och genomförd med semistrukturerade personliga intervjuer kompletterade med litteraturstudier.Den undersökta skolans krishanteringsplan utarbetades för ca åtta år sedan. Få av skolans nuvarande krisgrupp var med i upprättandet av planen. Tanken är att den ska revideras årligen. Dock visade det sig vid undersökningen att det var två år sedan sist.

En enkätundersökning utfördes på ledare inom olika företag i Örebro och Tranås. Syftet var att jämföra ledares upplevda stressnivå på små, mellanstora och stora företag, samt att undersöka deras stresshanteringsförmåga, hälsa och arbetstillfredsställelse. Enkäten bestod av 117 frågor som mätte olika stressförhållanden som t.ex. kvantitativ överstimulering, rolloklarhet och ledarskap. Vidare mätte enkäten mental och fysisk hälsa, stresshanteringsmetoder, individegenskaper och arbetstillfredsställelse.

I Vänersborgs kommun bedrivs ett projekt som heter FOU (Forskning och Utveckling). Det handlar om att främja hälsan för anställda ute på de kommunala arbetsplatserna. Projektets deltagare består av förstalinjeschefer, d.v.s. de chefer som är närmast verksamheten. Projektet är ett samarbete mellan kommunen och Högskolan Väst och det leds av Jan Winroth och Mona Wallin från högskolan.

Det övergripande syftet i denna undersökning har varit att göra en kompetensinventering påett ledarskap hos produktionsledare med utgångspunkt i en ledarskapsmodell ochmedarbetarundersökning. Vi har ställt oss frågor kring hur man kan arbeta vidare med ettresultat från en medarbetarundersökning för att utveckla ledare? Hur kan man använda sig avRederiets ledarskapsmodell för att utveckla ledare? Samt vilket fokus Båten skall välja ikommande kompetensutvecklingar för produktionsledare?Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi med hjälp av fyra intervjuer ochanalys av en medarbetarundersökning kommit fram till vårt resultat. I förarbete och bakgrundtill denna uppsats ligger Rederiets Ledarskapsmodell som vi använder oss flitigt av.Vårt resultat visar på att Båtens produktionsledare är bra på att utföra arbete gällande attleverera resultat och att följa Rederiets kärnvärderingar. Men att fokus bör ligga på att främjaförbättringar, utveckla människor och visa självinsikt..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Den här uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser på detta fenomen. Det vi tar upp är hur organisationen påverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har på motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av målformulering för de som arbetar inom organisationen. Därefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och går in på vad motivation är. De två sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap påverkar motivationen hos medarbetarna. Vi valde att göra vår undersökning på en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning.

Syftet med studien är öka kunskapen om hur förstelärare på gymnasiet ser på sin tjänst och förstelärarens roll i kollegiet. Studien baseras på semistrukturella kvalitativa intervjuer med åtta stycken förstelärare i några kommuner i norra Sverige. Studiens fokus ligger på förstelärarnas syn på ledarskap, både ledarskap från huvudmän och skolledare och det ledarskap som de själva utövar på kollegorna. Resultatet visar att förstelärarna i stor utsträckning är nöjda med satsningen på karriärstjänster och det som lyfts fram som positivt är att satsningen känns som en bekräftelse på att detutvecklingsarbete som bedrivs på skolorna är värdefullt. Samtidigt framkommer kritik av kommunernas implementerande av tjänsterna.

En undersökning att motivera säljare och administrativ personal i en misslyckad fas i en förändringsprocess..

Uppsatsen behandlar ledarskap inom verkstadsindustrin där utgångspunkten för arbetet utgårfrån en enkätundersökning vid tre medelstora verkstadsindustrier. Syftet med uppsatsen är attjämföra chefers självbild med medarbetarnas omdömen om dennes ledarskap för att se om detfinns några skillnader och i så fall var. Bakgrunden till ämnesvalet kommer från vårt egetintresse för just ledarskapsfrågor, och just för att dessa frågor är viktiga för att en organisationskall uppnå en så hög effektivitet som möjligt med bibehållen arbetsmiljö för medarbetarna.Analysen i vår uppsats tar sin form utifrån det teoretiska forskningsfält som finns inomområdet med utgångspunkt ibland annat Blake och Moutons Grid-modell, samt McGregorsteori X och Y.För att ta reda på om det finns några skillnader chefer och medarbetare emellan har vi använtoss utav den kvalitativa forskningsmetoden, detta då de kvalitativa forskningsmetodersfrämsta avsikt är att beskriva, analysera och förstå alla slags fenomen (Malterud, 1998). Vihar utformat en enkät med fasta svarsalternativ som vi delat ut till VD:arna för företagen samt10 kontorsarbetare och 10 verkstadsarbetare vid varje företag.När vi valt de organisationer som vi har undersökt i uppsatsen har vi använt oss av ettsubjektivturval då vi först och främst ville undersöka ledarskap inom verkstadsindustrin. Vidval av respondenter använde vi oss utav stratifierat urval.

Att arbetsleda omvårdnaden är en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskan uppfattar sitt ledarskap i omvårdnaden. Metoden är en empirisk studie, där en enkät lämnades ut till 89 sjuksköterskor på en klinik vid UMAS. Enkäten besvarades av 68 (76,4 %) sjuksköterskor, vilket betyder att bortfallet var litet och därmed ökar studiens tyngd. I resultatet visade det sig att svaren följer Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, dock kan vissa andra tendenser skönjas i vissa variabler..

Studiens syfte är att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen är etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fältintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrån Edgar Scheins ledarskapsteori baserad på olika människosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning är till stor del informellt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap krisgrupper baserar sitt arbete på, samt att jämföra vad kristeorier och krisgrupper säger att en människa i kris behöver. Vi utgår från forskningsproblemet att undersöka ett idealtillstånd, det vill säga kristeorier, med det faktiska tillståndet, i form av krisgruppernas praktiska arbete. Detta undersöks gentemot teorier om risksamhället. För att uppnå syftet används en kvalitativ metod i form av en litteraturöversikt av kristeorier samt intervjuer med resurspersoner i krisgrupper. De resurspersoner som intervjuats har varit representanter för det sociala arbetet i form av socialsekreterare och fältsekreterare, skolkuratorer samt diakoner från tre olika kommuner.