Sjuksköterskeprofessionen innebär att vara ledare i klinisk verksamhet och självständigt ansvara över patientomvårdnad. Syftet med denna studie var att beskriva den kliniska sjuksköterskeledarens roll i omvårdnad. Syftet besvarades utifrån två frågeställningar som fokuserade på ledarens önskvärda egenskaper samt hur sjuksköterskans ledarskap påverkar omvårdnad. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultatet för frågeställning ett visade att en önskvärd ledare har en omfattande kunskap och en förmåga till god kommunikation samt kan stödja och bidra till utveckling.

Syftet med denna studie är att granska arméofficerares ledarskap i rollen som handledare i den svenska Försvarsmakten. Studien beskriver och karaktäriserar handledarbeteenden i handledarrollen samt vilka ledarstilar som kan observeras i dessa handledarbeteenden. Utifrån dessa beskrivningar, samt intervjupersonernas självbilder av sitt eget ledarskap, är även ett mål med studien att problematisera Försvarsmaktens föreskrivna ledarskapsmodell med stöd av ett nyinstitutionellt och kritiskt perspektiv. Empirin samlades in via observationer tillsammans med kvalitativa intervjuer vilka gjordes i direkt anslutning till observationerna. Resultatet visar att handledarbeteenden kan karaktäriseras på tre huvudsakliga sätt: coachande handledarbeteenden, kontrollerande handledarbeteenden samt handledarbeteenden genom att vara modell. Ledarstilarna i handledarbeteendena bildar en komplex mosaik av både utvecklande och transformativa samt konventionella och transaktionella ledarstilar vilka även visar att de avsedda ledar-stilarna till stor del divergerar från de observerade ledarstilarna.

Ledarskapet i dagens arbetsliv innefattar många roller och uppgifter. En av dem är att ta tillvara på humankapitalet på bästa sätt. Detta kan handla om faktorer som motivation, arbetstillfredsställelse och möjlighet till vidareutveckling men också om uppgifter som hamnar utanför vardagens och organisationens vanliga liv; att handskas med kriser. Syftet med studien var att undersöka vilka tillvägagångssätt skolledare utvecklar och använder vid kriser. Teorier och forskning på området kris, krishantering och ledarskap beskriver vikten av kunskap, erfarenhet, kommunikation, handlingskraft samt möjligheterna till olika samarbets- och samverkanspartners.

Världen idag kännetecknas av att vara en global arbetsplats där landsgränser inte utgör ett hinder för att människor från olika kulturer ska kunna samarbeta med varandra. Vi ser det som intressant att behandla den internationella arbetskontexten utifrån ett ledarskapsperspektiv och se på hur man som chef kan behöva anpassa sitt ledarskap till en ny kultur.Syftet med denna uppsats är att analysera hur tre svenska chefers ledarskap fungerar i och har behövt anpassas till en polsk arbetskontext. Utifrån tre svenska och tre polska chefers utsagor undersöker vi hur förberedelserna inför deras uppdrag gått till, vilka kulturella skillnader som cheferna har stött på samt vilka lärdomar de svenska cheferna tar med sig från sitt uppdrag.Uppsatsen är en empirisk studie som ägt rum inom företaget Stena Recycling AB. Metoden har varit kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre svenska och tre polska chefer.För att ledarskapet för en svensk chef i en polsk arbetskontext ska fungera behövs förmågan att kunna anpassa sitt perspektiv på organisation och ledarskap samt sin människosyn för att kunna hantera den nya situationen. Inför ett internationellt uppdrag är det viktigt att lära sig om den kultur som kännetecknar ens nya arbetsplats.

Syfte och frågeställningarStudien har som ändamål att undersöka synen på ledarskap hos fyra tränare verksamma inom svensk ungdomsfotboll.Vi har använt oss av följande frågeställningar:? Vilken syn har de fyra tränarna på begreppet ledarskap?? Vilka motiv ligger bakom tränarnas ledaruppdrag?? Hur värderar tränarna sin ledaruppgift?MetodStudien bygger på djupintervjuer med fyra ungdomstränare från en av Sveriges största fotbollsföreningar hemmahörande i en av Sveriges största städer. Två av tränarna är verksamma på pojksidan, medan de andra två tränar flicklag. Intervjuerna gjordes med hjälp av digital ljudupptagning. Databearbetningen har gjorts med hjälp av Hersey och Blanchards modell för situationsanpassat ledarskap, för att på så sätt skapa en bild av ungdomsledarskapet inom fotbollen.Resultat och slutsatsVi har i resultatet kommit fram till att tränarna tolkar ledarskap som något regel- och kravstyrt, samtidigt som ledarskapet ses som ett verktyg för skapa inspiration och motivation hos gruppen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka ledarskap i Svenska kyrkan. Utifrån Svenska kyrkans organisation och framtida utmaningar så är det intressant att se på vilken typ av ledarskap som finns idag och även den typ som ses som det ideala. Frågorna som jag sökt svar på är: Hur ser kyrkoherdars ledarskapsstil ut idag? Vilken typ av ledarskapsstil är önskvärd inför framtiden? Genom en enkätundersökning riktad till 300 kyrkoherdar och komministrar så kom det in 105 svar. I enkäten har respondenterna fått bedöma dels hur deras nuvarande kyrkoherdar agerar (kyrkoherdarna gjorde här en självskattning) dels beskrivit hur en ideal kyrkoherde agerar.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka hur genus ger sig uttryck i ledarskap hos enhetschefer inom socialt arbete. Den frågeställning som vi har valt att undersöka är hur kvinnliga och manliga enhetschefer inom socialt arbete ser på sitt ledarskap. Vi har undersökt hur manliga och kvinnliga enhetschefer beskriver sitt ledarskap, sina ledaregenskaper samt hur de beskriver andras egenskaper. Vi har valt att definiera genus, kön, ledarskap, maskulint, och feminint då dessa begrepp innehåller många tolkningar. Studiens resultat bygger på kvalitativa intervjuer med manliga och kvinnliga enhetschefer inom socialt arbete.

SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur föreningen Stockholm Pride kommunicerade efter pridefestivalen 2011. Festivalen gjorde ekonomisk förlust och föreningen kunde inte betala alla sina räkningar. (Enligt årsbokslutet gick man back med 3,9 miljoner kronor.) Man kan tänka sig att en sådan situation hotar förtroendet för Stockholm Pride hos festivalens besökare, volontärer, sponsorer, artister, olika aktörer och intressenter. Frågan hur man försöker återvinna förtroendet blir intressant. Hur kommunicerar Stockholm Pride? Hur försöker Stockholm Pride återskapa förtroende?TEORI Att återskapa förtroende är centralt för en organisation i kris.

Studier har visat att chefer har ett stort inflytande på de anställdas välbefinnande. I dagens hektiska arbetsliv är detta något som bör tillvaratas då de anställdas välbefinnande hotas på grund av de arbetsförhållanden de befinner sig i. Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur ledarskap upplevs inverka på de anställdas välbefinnande. Halvstrukturerade intervjuer tolkade med tematisk analys visade att ledarskapet upplevdes ha en inverkan på de anställdas välbefinnande. Vilken typ av ledarstil som användes upplevdes spela en roll för välbefinnandet och speciellt viktiga komponenter för att utföra ett hälsofrämjande ledarskap var kommunikation, feedback och socialt stöd.

Syftet med studien var att undersöka medarbetares inställning till organisationsförändring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. Enkät innehållande mätinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E användes. De anställda fick ta ställning till påståenden gällande ledarskapet på arbetsplatsen, inställning till förändring och hur de hade känt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstå hur chefer bör förhålla sig till de anställda för att lyckas i sina roller.

Sammanfattning Titel: Återuppbyggnad av strukturer efter en kris Författare: Lisa Mattsson, Emma Lindmar Handledare: Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett meningsskapande perspektiv bidra till en ökad kunskap och förståelse om hur interaktioner mellan människor i en organisation kan återuppbygga strukturer efter en kris. Metod: För att nå vårt syfte har vi valt att arbeta med kvalitativa metoder. Vi har genomfört en gruppintervju med personal från hemtjänsten i Kronobergs län, vars strukturer rasade samman under stormen Gudrun. Vi undersökte hur de efteråt återuppbyggde strukturerna genom att analysera olika teman ur empirin. Slutsatser: Osäkerhet, samhörighet, roller, beslutsfattande och rationalitet, är teman som alla är länkade till varandra, till strukturåteruppbyggande och till meningsskapande.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll på Länsstyrelsen i Kronobergslän. Den nya rollen är ett utökat chefskap som är en del av en omorganisering. Syftet med studien är att ta reda på hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna påverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap längre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har används. Metoden som använts är främst intervjuer.

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstå hur ledarskap och organisationskultur påverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frågeställning är följande; Hur utövas ledarskapet i en bestämd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur påverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgår ifrån är hermeneutiken och det empiriska materialet är insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprätthåller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..

Bakgrund och problemdiskussion: I dagens samhälle är det inte längre frågan om en organisation kommer drabbas av kris, utan frågan är snarare när och hur väl förberedd organisationen är för att kunna hantera den. Tsunamin som inträffade annandag jul 2004 var en kris av tidigare sällan skådat slag, den drabbade det svenska samhället i allmänhet och resebranschen i synnerhet. Resebranschen är starkt omvärldsberoende och dess aktörer kan aldrig vara tillräckligt väl förberedda på en kris. För att stå bättre rustad inför kommande kriser, bör organisationer efter en kris eftersträva att dra lärdomar av sina erfarenheter.Problemformuleringen för denna uppsats lyder: Hur kan researrangörer förbättra sin organisatoriska kompetens utifrån sina erfarenheter av en kris?Syftet med uppsatsen är:Att kartlägga researrangörernas arbete med crisis management och vilka delar av detta arbete som har förändrats efter Tsunamikatastrofen.

Denna studie diskuterar de ledarskapsstilar som används ombord på handelsfartyg. Den syftar till att avgöra huruvida en specifik mål-baserad ledarstil kan anpassas till att användas på ett modernt handelsfartyg. Den teori som används i studien bygger på Edwin A. Locke & Gary P. Lathams arbete inom målsättand psykologi och ledarskap.