Vår slutsats är att det finns en relation mellan ledarskap och hälsa men att gå så långt som att påstå att det finns något som kan kallas för "det hälsosamma ledarskapet" vill vi inte göra. Vår analys visar på vikten av att skapa förutsättningar för ett psykiskt välmående i organisationen, inte bara ett fysiskt. En god hälsa förknippas med ett gott arbetsklimat och ett gott arbetsklimat anser vi uppkommer genom att de förväntningar som medlemmarna inom organisationen har på varandra, både chefer och medarbetare, överensstämmer. Om ledarskapet är auktoritärt eller mer coachande är egentligen inte av betydelse så länge medarbetare och chefer är överens om vilken typ av ledarskap som ska utövas. För att lycks med detta är kommunikation ett viktigt verktyg.

Denna uppsats behandlar ämnet ledarskap. Vi själva kände såväl en nyfikenhet som en osäkerhet inför detta ämne vilket bidrog till att vi ville undersöka hur vi kan ta till oss ledarskap. Uppsatsen syftar inte till att undersöka ett konkret problem utan vi gör istället ett försök att ta med läsaren på den resa vi själva gjort genom teori och praktik. Vi har en förhoppning om att resan ska ge både oss och läsaren en insikt som skapar tankar och diskussion. Eftersom ledarskap är något som vi anser är väldigt individuellt är vi därför inte ute efter generaliseringar.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig. På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Inriktningen för det svenska försvaret är att uppnå ett flexibelt och rörligt insatsförsvar. Akut stress under krigsliknande situationer är något dagens officer kan komma att ställas inför, vilket ställer höga krav på officeren och de militära ledarskapsförmågorna.Med tanke på den nya inriktningen inom Försvarsmakten är det högst aktuellt att undersöka om det officeren lär sig under utbildning stämmer överens med verkligheten och om teorier kan anses som relevanta även under insats. Är teorier som lärs ut vid Försvarsmaktens ledarskapsutbildning tillämpbara i praktiken?Syftet med uppsatsen är att undersöka om teorier kring ledarskap under stress, som lärs ut inom Försvarsmakten, överensstämmer med officerens ledarskap vid internationella insatser.Genom en deduktiv logik genomförs en teoriprövande fallstudie på BA01, utifrån en kvalitativ metod och textanalys. Det utvalda fallet analyseras utifrån en svensk modell för ledarskap under akut stress.Slutsatserna för denna undersökning är:-          Vald teori fungerar i praktiken och är ytterst relevant för militärt ledarskap i internationella insatser.-          En stabil grund i det vardagliga ledarskapet, kopplat till ledaren och organisationen, gynnar beslutsfattande under akut stress.-          Det är viktigt att förstå vilka bakomliggande faktorer som kan påverka ledarskapet under akut stress och ämnet måste därför undersökas från flera perspektiv och ses som en del av ett större sammanhang.-          Ledarskap påverkas av förhållandet mellan chefen och dennes underställda, men även hur väl samarbetet fungerar inom organisationen såväl med likställda som högre chefer.

Upplevelsen av mötet med akutsjukvården kan vara komplicerad på grund av att det ofta handlar om snabba korta möten där patienterna kan befinna sig i en kris. För att mötet med patienterna ska bli så bra som möjligt är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap om hur patienterna upplever mötet med akutsjukvården. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för patienters upplevelse av mötet med akutsjukvården. En litteratur studie med kvalitativ ansats gjordes. Studien resulterade i två stycken kategorier positiva och negativa upplevelser.

Studien syftade till att undersöka och belysa hur FM:s ledarskap uppfattar och beskriver FM:s lärandemiljö och samtida utmaningar. Studien avsåg även att genom sina fynd, visa på indikativa linjer kring hur ett ledarskap som främjar lärandemiljön och möter samtidens utmaningar kan förstås. Det empiriska underlaget bestod av en enkätundersökning där 55 officerare med mångårig ledarerfarenhet inom FM deltog. Dessa var indelade i två grupper. Studien hade en tvärvetenskap-lig metodologisk ansats och omfattade både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder.

Att sätta personalen i fokus en modell om att möjliggöra för medarbetare? En fallstudie av Svenska Mässan.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd från Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, svenska ledare anpassar sitt ledarskap i mötet med andra kulturer. Tyngdpunkten ligger på att undersöka ledares reflektioner omkring kultur och ledarskap samt ta reda på hur interkulturella erfarenheter påverkar arbetsrollen och ledaren som person.Metod: Uppsatsen arbetar med en kvalitativ undersökningsmetod, tre intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. Litteratur och artiklar inom områdena ledarskap, kultur och kommunikation har studerats för att samla information till den teoretiska referensramen.Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att man som ledare verksam över nationsgränser blir tvungen att anpassa sig i mötet med andra kulturer. Ett situationsanpassat ledarskap är därmed nödvändigt. Interaktionen skiljer sig från kultur till kultur, därför bör man känna till de skillnader som råder.

Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.Fottler (1981) visar på de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvåfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, så kallade motivations- och hygienfaktorer.Den ideella sektorn saknar många av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utsträckning motiverar med hjälp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som också påverkar ledarskapet är organisationsstorleken..

Detta är en kandidatuppsats som presenterar en analys av ett spelföretag och dess verksamhet med fokus på gruppdynamik, ledarskap och projektledning. Uppsatsen är indelad i tre delar, analys, genomförande och resultat. Analys delen beskriver följande verksamhetsområden; hur gruppen anställda på Black Drop Studios agerar i samspelet med varandra, vilken typ av ledarskap som bedrivs, hur produktionen är strukturerad, vilka projektledningsverktyg och metoder som används. Genomförande delen beskriver olika åtgärder för dessa verksamhetsområden, för att göra dessa mer effektiva. Resultat delen beskriver vilka åtgärder som införts samt vilka som planerade att genomföras.

ABSTRACT Margareta Jablonska (2009). ?Man vågar inte dö?. En kvalitativ undersökning om föräldrar till barn med autism, upplevelse av vardagen. ("We dare not die." A qualitative study of parents of children with autism experience of everyday life.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa oro och förhoppningar hos föräldrar till barn som bedöms inom autismspektrat, samt beskriva deras upplevelse av vardagliga svårigheter, för att få en djupare förståelse för och förbättring av familjens situation.

Syfte: Uppsatsens syfte är av beskrivande samt analyserande karaktär och ämnar undersöka Högskolan i Halmstads nuvarande krisorganisation och kriskommunikation. Målet är att sedan identifiera om, och i så fall hur, den befintliga kriskommunikationen kan effektiviseras.Metod: Insamling av dokument, semistrukturerade intervjuer och e-post enkäter.Resultat: Studien visar att krisorganisationen kan vara strukturerad på olika sätt beroende på vilken omfattning en kris bedöms ha. Det finns formellt inga fullständiga strategier för kriskommunikation, även om det informellt går att se tydliga mönster i hur sådan kommunikation sköts. Denna präglas av organisationens hierarkiska struktur och går i praktiken till och från närmsta chef. Organisationen är präglad av en traditionell syn på kriskommunikation, effektiviseringsförslag föreslår att organisationen i större utsträckning anammar en senmodern syn på kriskommunikation..

Sammanfattning: En kvalitativ studie som har syftat till att undersöka hur chefer, positionerade vd och verksamhetschef uppfattar sin ledarskapsroll. Resultatet visade att cheferna hade en enad bild av vad ledarskap är och vad som ingår i deras roll. Uppfattningarna gick i enighet med den rådande ledarskapsdiskursen i Sverige.Bakgrund och teoretiska utgångspunkterInspiration till uppsatsen grundar sig på att vi under utbildningens gång tagit del av teorier kring ledarskap. Vi ville ta del av chefers erfarenheter och kunskaper kring ämnet för att få en bredare förståelse för ämnet. Teoretiska utgångspunkter för studiens genomförande, när det gäller synsätt på ledning och styrning, var medarbetarorientering och ledarcentrering.Syfte: Studiens syfte var att förstå hur formellt tillsatta chefer i ledande position uppfattar sin ledarskapsroll och vilka möjligheter de upplever att de har att utöva det ledarskap de förespråkar.Metod: Med kvalitativ ansats har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer med vd:ar och verksamhetschefer inom olika branscher.Resultat: Av resultatet framgick det att respondenterna hade en enad bild av ledarskapsrollen.

Föremålet för min undersökning är Karin Boyes roman Kris och intentionen har varit att finna en nytolkning av den ofta biografiskt lästa texten. Syftet var att redogöra för hur romanen synliggör samtidens patriarkala maktordning som genomsyrar samhällets auktoriteter och reducerar det kvinnliga subjektet. Undersökningen har också innefattat hur huvudpersonen Malin tar sig ur krisen genom att återupprätta egenviljan och erkänna driften som en naturlig del av jaget.     Med utgångspunkt i textens litterära kvaliteter och med ett kritiskt feministiskt perspektiv har jag analyserat framställningen av romanens kritiska tendens som ett uttryck för kvinnlig frigörelse. Malin genomgår en värdemässig identitetskris vilket är romanens centrala tema och samtidigt en möjlig allegori över samtidens sociala omvälvningar. Krisen utgörs av en inre splittring där uppbrottet från traditionella och religiösa förordningar är den enda räddningen undan självutplåning.