The transformational leadership and the Swedish Armed Forces? basic outlook on pedagogy are two factors that affect a Swedish military officer. The author has identified a need of understanding the process of personal development. An understanding that couldn?t be supplied by the transformational leadership but that was found in the Swedish Armed Forces? basic outlook on pedagogy.

I dagens samhälle söker sig många människor till olika hälsoprofessioner för att få hjälp med att göra livsstilsförändringar. Dessa människor betalar ofta mycket pengar för denna expertis samtidigt som de bygger upp stora förväntningar och lägger ned mycket energi på livsstilsförändringen. För att undvika missnöje hos individen och bortkastade pengar krävs det att den hälsopedagog individen möter vet vad som förväntas av den för att på bästa sätt tillfredsställa individens behov. Syftet men den här studien är just att undersöka vad individer förväntar sig av hälsopedagogers ledarskap och bemötande. Huruvida hälsopedagoger kan påverka individers livsstilsförändringar har också undersökts.

Texten som följer i detta arbete kommer att avhandla en lärares matematiska arbete i en tredjeklass. Jag kommer också att belysa de olika situationer eleverna kan tänkas stöta på i klassrummet. Då undersökningen är gjord i en klass med svenska som andraspråk kommer arbetet till viss del att avhandla olika situationer dessa elever kan stöta på som påverkar deras inlärning. Arbetet kommer att visa elevers olika villkor för lärandet och behandla några av de problem man som lärare kan komma att uppleva. Det finns en genomgång av det laborativa material som ofta används i skolorna i dag, och framförallt det som jag stötte på under mina observationer.

Syftet med min uppsats är att belysa hur sex pedagoger som arbetar i årskurs 1-3 från samma kommun ser på användningen av genus i klassrummet. Uppsatsen innehåller också en undersökning om hur pedagoger arbetar med genus i klassrummet. Metoden som jag har valt till min undersökning är den kvalitativa undersökningsmetoden. Sammanlagt gjordes det sex stycken intervjuer och på tre av dessa intervjuer gjordes även observationer. Intervjuerna och observationerna gjordes på olika skolor i samma kommun.

Ständigt tillkommer det uppgifter om att en organisations ledarskap är i sig av största betydelse för dess överlevnad. Organisationens struktur påverkar ledare på varierande sätt. Det finns cirka 1700 ledare i Göteborgs Stad. Med ledare menas den som har personal-, verksamhets- och budgetansvar. Göteborgs Stad är uppdelad i stadsdelar.

Syftet med studien var att beskriva förändringsarbetet utifrån ledarens synvinkel. Vi inriktade oss på förändringsledarens roll, och hur förändringsledaren bör agera för att lyckas. Vi undersökte även vanliga fel som görs vid ett förändringsarbete. För att få svar på våra frågor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med tre företagschefer. Undersökningen visade att det är svårt och säga hur en framgångsrik förändringsledare bör vara.

Syftet med studien var att undersöka medarbetares inställning till organisationsförändring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. Enkät innehållande mätinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E användes. De anställda fick ta ställning till påståenden gällande ledarskapet på arbetsplatsen, inställning till förändring och hur de hade känt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstå hur chefer bör förhålla sig till de anställda för att lyckas i sina roller.

Studien ?Att skapa innovation? är en kvalitativ studie med syfte att undersöka organisatoriska faktorers påverkan för främjandet av innovativa processer samt att besvara frågeställningen ?Hur skapas framgångsrika innovativa processer??. Med organisatoriska faktorer avses främst ledarskap och organisationskultur i kreativa miljöer. Med ett tvåstegsurval genererades sammanlagt tolv respondenter till studien. Genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval identifierades fem framgångsrika reklam- och kommunikationsbyråer genom Regi och Dagens Industris rankning ?Årets byrå?.

Syftet med uppsatsen är att se vad forskningen om språkängslan säger om vad språklärare kan göra för att skapa en låg nivå av ängslan och därmed ett bättre klimat för språkinlärning i ett kommunikativt klassrum. Uppsatsen är forskningskonsumerande och bygger på tidigare forskning om språkängslan i främmandespråksinlärning.Avstamp tas i det kommunikativa klassrummet, som förespråkas i styrdokumenten för dagens svenska skola, och som bygger på kommunikation. Sedan presenteras olika affektiva faktorer som kan påverka främmandespråksinlärningen i denna kontext. Därifrån belyses vad språkängslan (language anxiety) är samt vilka metoder som använts för att mäta det. Dessutom ges olika perspektiv på relationen mellan språkängslan och främmandespråksinlärning samt vilka konsekvenser språkängslan har för elever i främmandespråksklassrummet.Utifrån forskningen presenteras även en, av författaren till uppsatsen skapad, modell för hur man som språklärare kan minska och hantera elevers språkängslan i främmandespråksklassrummet.

Syftet med uppsatsen är öka förståelsen för hur en svensk upplever skillnader och likheter i det danska ledarskapet. Den empiriska undersökningen grundar sig på tio semistrukturerade intervjuer med svenskar som har gedigen erfarenhet av ledarskap i både Sverige och Danmark. Resultatet visar att det finns skillnader och likheter i ledarskapet mellan Sverige och Danmark. Studien visar, att för att bli framgångsrik med att leda och arbeta i Danmark är det centralt att lära känna och förstå den danska kulturen. För att underlätta förståelsen för skillnaderna och likheterna har vi utifrån studiens resultat sammanställt en modell, tio teser när du som svensk ska leda och arbeta i Danmark, som visar på resultatets mest centrala resonemang..

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier som är effektivast för att få hjälp och påkalla lärares uppmärksamhet i klassrummet samt om dessa skiljer sig mellan pojkar och flickor respektive årskurs två och sex.Frågeställningarna lyder: hur påkallar eleverna lärares uppmärksamhet och söker hjälp i klassrummet? Hur länge behöver eleverna vänta på hjälp?Metoden för studien är observation och totalt genomfördes 66 observationer i årskurs två och sex. Ett observationsschema med färdiga kategorier, grundade i tidigare forskning, användes. Tre typer av strategier för att be om hjälp och påkalla lärarens uppmärksamhet registrerades: handuppräckning, verbala strategier och fysiska strategier. De två förstnämnda observerades under lärarledd undervisning, medan samtliga strategier observerades under enskilt arbete.Flickor sökte överlag mer hjälp i klassrummet än vad pojkar gjorde.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur elever med diagnosen ADHD beskriver lärmiljön, bemötande och åtgärder under sin skoltid. Avsikten är att få en ökad förståelse för dessa elevers skolerfarenheter. Denna studie bygger på öppna intervjuer med tre elever med diagnosen ADHD, som har genomgått grundskolan.Resultatet visar att respondenterna har en god kunskap om hur de vill ha sin undervisning. De har mött lärare som inte förstått dem och inte heller haft någon kunskap om innebörden av att ha diagnosen ADHD. Respondenterna beskriver även lärare som med sitt bemötande och sina kunskaper underlättat för dem under deras skoltid.

Syftet med examensarbetet var att ta del av hur elever och pedagoger upplever lärandet vid korta avbrott för rörelseaktiviteter under matematiklektioner samt vilken inverkan det fick i klassrummet. Examensarbetet har utgått från våra egna erfarenheter som vi erhållit under den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) samt litteraturstudier, föreläsningar och lektioner. Under våra respektive vfu-perioder observerade vi att barn som har rörelseaktiviteter i undervisningen är mer koncentrerade. Forskning visade hur viktig rörelsen är för lärandet, och därmed kände vi ett stort intresse av att ta del av denna forskning och ta den med oss i vår kommande yrkesroll. Undersökningen genomfördes vid två skolor, i två klasser, åldrarna 7 - 11 år i Luleå kommun.

Mot bakgrund av att det finns forskning som visar på samband mellan arbetstillfredsställelse, hälsa och effektivitet, blir det angeläget för organisationer att beakta hur chefer arbetar kring psykosociala faktorer i medarbetares arbetsmiljö, samt vilka konsekvenser olika typer av ledarskap får för medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Min avsikt är därför att undersöka hur medarbetare upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt hur de uppfattar att deras närmaste chef agerar för att den psykosociala arbetsmiljön ska bli tillfredsställande. För att få en större förståelse betraktas problemet även ur chefernas perspektiv, d.v.s. hur de verkar för att få till stånd en god psykosocial arbetsmiljö för sin personal. Syftet med studien är således att undersöka vilken påverkan ledarskapet har för medarbetares psykosociala arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer, som genomfördes på ett stort tillverkande skånskt företag, med sju medarbetare samt tre av deras chefer från tre olika avdelningar.I analysen framkom det att medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö varierade på de tre avdelningarna, bl.a.

Syftet med denna studie var att undersöka hur det är att vara hemtjänstpersonal med arbetsledaruppgifter samt hur hemtjänstpersonalen uppfattar denna kombinerade yrkesroll. De referenser som har varit centrala i denna studie är bland annat Granér (1994), Drakenberg (1997) samt Berg (2000). Den metod som använts för att få svar på syftet var personliga intervjuer med hemtjänstpersonal med arbetsledaruppgifter samt med hemtjänstpersonal utan arbetsledaruppgifter. Även en telefonintervju har genomförts med den dåvarande socialchefen. Utifrån intervjuerna framkom det att hemtjänstpersonalen med arbetsledaruppgifter ansåg att detta är en bra organisationsmodell som ger möjlighet till ett omväxlande arbete.