Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera hur män inom kvinnodominerade organisationer upplever sina karriärmöjligheter. Vi har utgått från HR-branschen (Human Resources) i sin helhet då det är en tydlig kvinnodominerad organisation och det även på chefspositionerna. I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genom ett målinriktat urval valt ut sex stycken respondenter. Kriterierna för respondenterna var manligt kön och chefsbefattning samt att de har en koppling till HR-branschen. För insamling av data har vi genomfört enskilda, semistrukturerade intervjuer.

On a request from the water sewage plant Gryaab in Gothenburg a power quality survey was performed. The voltages and currents have continuously been sampled in the incoming 10 kV substation HSP01 from April-August 2008. Power quality measurements were also performed in Gryaabs other 10 kV substation HSP04 fed from HSP01 and at the terminals of the induction motor IN_PU4040 of 1.3 MW which controls one of the four large inflow pumps to the plant. The reason for the latter measurement was due to registered negative transients each time the motor was connected to the grid. The cause of the transients could be explained by the coupling in the substation, the ageing of the motor which could result in damage of the bearings or resonance in the motor circuit which amplifies high frequency harmonics.

För att lyckas skapa en framgångsrik verksamhet är det viktigt att ha engagerade medarbetare med rätt förutsättningar för att ett bra arbete ska kunna utföras och därtill bidra till utveckling för såväl medarbetarna som för hela organisationen. Ledarskapet har diskuterats länge och utgjort forskningstema för att få fram de Ledaregenskaper som är avgörande för verksamheters framgång. Ledarskapet är dock myntets ena sida där den andra sidan utgörs av medarbetarskapet vilket ej har undersökts i samma utsträckning. Vilka förutsättningar måste finnas för att medarbetarna ska känna sig delaktiga i verksamhetsprocessen? Vad är det som motiverar och engagerar medarbetarna i deras arbete? Vad innebär medarbetarskap? Vad krävs för att medarbetarskap ska utvecklas? Det är några frågor som vi sökt svar på med hjälp av föreliggande undersökning.Utöver insamlade teorier kring medarbetarskapet har vi undersökt hur medarbetare på ett äldreboende upplevde sitt medarbetarskap utifrån synen på ansvar, delaktighet, motivation, arbetstillfredsställelse och relationer.

Engagerade, kompetenta medarbetare är en grundförutsättning för att sjukvården ska fungera idag och i framtiden. Framgångsrikt medarbetarengagemang kräver bland annat ett tydligt ledarskap där medarbetarna ges möjlighet till egenmakt. Förutom uppgiften som samordnare av mänskliga och materiella resurser visar och tydliggör ledaren organisationens värderingar, riktlinjer, mål och färdriktning. För att detta ska lyckas krävs färdigheter och kunskaper inom olika områden där folkhälsovetenskap och pedagogik troligen spelar en större roll än vad många ledare själv är medvetna om. Syftet med studien är att belysa hur ledare som utmärker sig positivt i bedömningen av Ledaregenskaper resonerar kring sitt ledarskap samt hur de beskriver utövandet av sitt ledarskap.

Inom de närmsta åren kommer det att ske en stor generationsväxling på arbetsmarknaden. Många av Sveriges chefer kommer att gå i pension. En kartläggning från Svenskt Näringsliv visar att Sverige har de äldsta cheferna i Europa och enligt fackförbundet Ledarna är det allt färre unga människor som vill bli chefer idag. Syftet med vår studie är att utifrån kommande generationsväxling på chefsposter, undersöka hur ett antal chefer födda på 80-talet tillhörande olika organisationer ser på sin roll. Ur ett individperspektiv behandlar vi deras erfarenheter och tankar kring chefskap.

Denna uppsats behandlar synen på ledarskap på olika nivåer i Svenska kyrkan, i detta fall stift och församling, i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i kyrkoherdens, kyrkorådets och stiftets syn på vilka egenskaper och förmågor som krävs för att kyrkoherden ska vara väl rustad för sin tjänst. Stiftet är den regionala nivån, det område som styrs av en biskop, geografiskt ofta med samma omfattning som ett eller två län. Anställda på stiftsnivån kallas stiftsadjunkter om de är prästvigda. Församlingen är den lokala nivån, Svenska kyrkans primära enhet och geografiskt ofta med samma omfattning som en kommun. Församlingen styrs av ett kyrkoråd bestående av valda församlingsmedlemmar och leds av en kyrkoherde som är församlingens chef, alltid prästvigd.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka och utvärdera om den ledarskapsutbildning och träning som genomfördes för yngreofficerare under senare delen av 90-talet har varit relevant mot internationell tjänstgöring i en multifunktionell miljö. Uppsatsensvarar bl.a. på frågeställningarna: Vilken utbildning var relevant mot bakgrund av vunna erfarenheter? Vilken utbildning ärönskvärd mot bakgrund av vunna erfarenheter? Vilka krav ställs på officerens ledarskap då han/hon tjänstgör, som chef under eninternationell insats? Upplever officeren, som har tjänstgjort i en internationell insats, att internationell tjänstgöring är en prioriteraduppgift i Försvarsmakten? Uppsatsens teoretiska ram är byggd på Ellströms teori om kvalifikation och kompetens i arbetslivet samtSandberg och Targamas tolkande teori om förståelse och lärande. I uppsatsen har den kvalitativa metoden med en induktiv ochdeduktiv ansats baserad på ett hermeneutiskt förhållningssätt använts.

Syftet med studien var att undersöka och analysera löneprocessen vid LKAB. Detta med fokus på de moment som rör interaktionen mellan chef och medarbetare. För att uppnå syftet har tolv kvalitativa intervjuer gjorts med chefer och fackligt förtroendevalda. Intervjuerna med de fackligt förtroendevalda är främst för att skapa en bild av dagsläget samt för att få en ökad förståelse för löneprocessen sett ur deras synvinkel. Resultatet visar på att det finns en tvetydighet i direktiven vilket skapar en osäkerhet bland både chefer och medarbetare.

BakgrundProjekt är en arbetsform som idag ofta används i alla typer av organisationer. Projekt är dock komplexa och så är även människor. Att få en grupp att arbeta mot ett och samma mål är inte en lätt uppgift. Om gruppen dessutom befinner sig i olika delar av landet blir det än mer komplext. Projektledaren står därmed inför utmaningen att vägleda och motivera sina projektmedlemmar som befinner sig i helt olika miljöer, har olika drivkrafter och preferenser samt kanske sällan eller aldrig träffats fysiskt.

Föreliggande uppsats är ett obligatoriskt moment i magisterkursen Ledarskap och organisation vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att studera rektorsrollen ur såväl ett rektorsperspektiv som ett lärarperspektiv med hjälp av mätinstrumentet FLIS (Feedback för ledare i samverkan) Ahltorp (2003). Den övergripande frågan hur rektors självbild stämmer överens med lärarnas bild av densamme, riktas mot de specifika skolkontexter i vilka studiens empiriska materiel samlats in. De särskilda frågeställningar som lyfts fram är: Hur bedömer lärare rektors ledarskap och hur bedömer rektor det själv? Finns det någon diskrepans mellan dessa olika bilder ? och vilket ledarskap kan rektor menas utöva? Vilka Ledaregenskaper är enligt såväl rektor som lärare framgångsrika och viktiga i skolan? Resultaten av FLIS studeras även i ett vidare syfte med utgångspunkt i en skolpolitisk kontext.

Det problem som behandlas i denna uppsats är: Vilka faktorer är avgörande för att den offentliga arbetsförmedlingen ska kunna uppnå högre kundvärde?Att uppnå högre kundvärde anses vara ett område som omfattas av många olika aspekter att ta hänsyn till. En viktig aspekt är organisationers förmåga att anpassa sig efter kundernas ständigt förändrade behov. Det är den inriktningen som uppsatsens skribenter har valt att ta.Det konstateras att fler och fler företag i Sverige väljer att flytta sin produktionsavdelning utomlands för att minska sina kostnader. Det enda som inom en snar framtid stannar kvar i Sverige är företagens ?prototypavdelning? dvs.

Syftet med studien är att beskriva hur svenska rekryterare värderar meriter vid anställning av ny personal, då främst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jämförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren värderar den finländska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om så är fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan få. Vi vill även tolka och förstå hur den finländska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhållande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som låg till bakgrund för detta syfte är: Hur uppfattar svenska rekryterare finländare jämfört med svenskar samt vilka meriter värderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken?Denna studie är en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i Umeå.