Vilka möjligheter har lärare att påverka inriktningen på utvecklingsarbetet på den egna skolan? Hur identifieras utvecklingsbehoven och av vem? Vilka verktyg förfogar lärarna över för att utveckla skolan? Syftet med studien är att ta reda på den syn några lärare på gymnasiet har på sin roll i skolutvecklingsarbetet. Syftet är också att ta reda på om det finns några gemensamma mönster i lärarnas sätt att resonera kring skolutveckling och sina möjligheter att påverka. I arbetet ges en bakgrund och några teoretiska utgångspunkter kring skolframgång, skolan som lärande organisation, skolutveckling, profession och ledarskap. Intervjuer med lärare på två gymnasieskolor i en skånsk kommun har genomförts. Det är i mötet med eleverna som utvecklingsbehoven identifieras och de viktigaste verktygen för utveckling är egen reflektion och dialog med kollegor samt fortbildning.

I den här uppsatsen har vi testat Målbilder, som är en av de metoder som tagits fram för att försöka minska antalet misslyckade IT-projekt. Vi valde att genomföra ett arbete med metoden för att sedan generera så mycket erfarenhet som möjligt. Dessa erfarenheter har vi haft som mål att de ska kunna hjälpa personer eller företag som själva inte har någon kunskap inom området för att använda metoden. Detta för att kunna stärka sin verksamhet utan att behöva ta in dyra konsulter för ett så grundläggande steg som att ta reda på vad det är man egentligen behöver. Studien har gått till så att vi har studerat Målbilder för att sedan använda metoden på ett företag.

Corporate social responsibility, CSR, är ett aktuellt koncept och dess efterfrågan ligger till grund för studien. Konceptet präglas av begreppsförvirring som bidrar till att framställningen av konceptet är intressant att studera. Studien syftar till att beskriva hur managementkonceptet CSR framställs i svensk populärmanagementpress utifrån ett utbudsperspektiv, där förespråkare för managementkoncept är identifierade som drivkraft för adoption. I studien utvecklas en modell för hur CSR-konceptet framställs i populärmanagementpress. Genom modellen kan detta beskrivas och analyseras.

Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer.

Kometprogrammet började utvecklas 2001 och är en svensk variant av nordamerikanska manualbaserade föräldraträningsprogram. Varianten Komet 12-18 år riktar sig till föräldrar med utagerande ungdomar med syftet att bryta negativa beteendemönster genom att ändra föräldrarnas förhållningssätt till sina barn. Grundtankarna är hämtade från inlärningsteori, beteendeanalys, prevention och kognitiv beteendeterapi och bygger på evidensbaserad forskning. Syftet med studien är att bidra till utvecklingen av Komet 12-18 år och tillgodose ungdomsperspektivet med resultat från ungdomsintervjuer och ?enkäter.

En svensk delegation om fyra personer från Vänskapsföreningen Sverige- Kampuchea, var inbjudna av Pol Pot att besöka Kambodja under hösten 1978. Efter hemkomsten till Sverige vittnade samtliga av delegationens medlemmar om en lyckad revolution och förnekade att det skulle pågå ett folkmord i landet. Genom utställningen Middag med Pol Pot år 2009 på Forum för levande historia, blev den svenska delegationens resa till Kambodja åter igen ett hett ämne för debatt i media. Denna studie ämnar visa hur två av dessa personer valde att hantera problematiken kring att tidigare aktivt ha försvarat ett land och dess ledare, Pol Pot, som under sitt styre var ansvarig för att upp till två miljoner människor dog.Jag har med denna studie sökt visa hur personer genom att aktivt sprida åsikter i olika media med syfte att påverka den allmänna uppfattningen av ett fenomen, med stor sannolikhet leder till att personen blir en del av den offentliga debatten. Vidare har min ambition varit att påvisa att det med offentligheten följer ett ansvar och att ansvaret för det tidigare handlandet intebara kan försvinna eftersom att de offentliga budskapen förblir offentliga..

Följande studie har till syfte att belysa vilka individuella respektive organisatoriska förutsättningar som påverkar de individuella respektive organisatoriska effekterna av ledarskapsutbildning i den offentliga sektorn. För att uppnå syftet valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med personer som deltagit i en ledarskapsutbildning. Teori valdes utifrån tidigare forskning inom området, litteratur med utgångspunkt från syftet samt resultatet av empirin, därefter ställdes dessa mot varandra. Det man fann var att innan man tar beslut om att investera i en utbildning finns det ett antal aspekter som är av vikt att belysa för att skapa de effekter man eftersträvar i organisationen. Bland annat visar resultatet att ledarskapsutbildningen bör vara anpassad efter organisationens och chefernas behov.

Syfte med denna undersökning har varit att belysa tidigarelärares uppfattningar av demokrati­upp­draget i 2000-talets skola. Vi har noggrant valt ut forskningsfrågor för att uppnå syftet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fem lärare riktade mot tidigare år. Frågorna grundar sig i det syfte vi vill belysa. Resultatet består av delar av intervjuerna som vi valde att lyfta fram utifrån våra forskningsfrågor.

Vi har valt att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv studera problematiken inom tränarrollen i att balansera ett lags välmående samtidigt som man strävar efter att nå resultat. Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse för vad som kan vara bra att tänka på som tränare för att i styrning kunna kombinera fokus på resultat och välbefinnande på ett optimalt sätt. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har genomfört observationer och kvalitativa intervjuer för att samla in vårt material. Vi har arbetat induktivt utifrån vår empiri och har använt oss av teorier kring socialisationsprocesser, interaktionsritualer, intersubjektivitet och idrottens fenomenologiska struktur för att få en förståelse och skapa ett sammanhang för vår data. Vi har även använt oss av tidigare forskning kring idrottsledarens sociala roll, ledarskap & styrning och elitcoachers syn på sig själva för att få en ökad förståelse och för att läsarna ska få en bredare bild kring vår frågeställning.

Ledarskap har genom historien förändrats från att styra till att leda. Teorier och studier kring så kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fått stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den här studien undersöker effekterna av transformativt eller så kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkätundersökning genomfördes inom två svenska organisationer (N = 37) där medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren.

I detta arbete undersöks utifrån olika aspekter, barn med koncentrationssvårigheter i förskola. Mitt teoretiska perspektiv är motivationsteorin. Min hypotes är att miljöns utformning har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Mina forskningsfrågor är föjande; Vad är viktigt för att ett barn skall bibehålla sin koncentration? Vad har förskollärarna för ansvar för att bibehålla barnens koncentration? Vad har förskollärarna för strategier så att barnen skall kunna bibehålla koncentrationen? Och Har miljös utformning betydelse för barn koncentrationsförmåga? För att undersöka syftet har kvalitativaintervjuer utförts med tre förskollärare med olika erfarenheter och år inom yrket.

Sammanfattning Att vara lärare i dagens skola ställer andra krav än vad gårdagens skola gjorde. En förändring är, att lärarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan läraren måste finna sitt eget sätt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstående förändring, uttrycker flera lärarestudenter svårigheter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder måste man själv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrån sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats är att försöka identifiera hur lärares ledarskap konstrueras, från intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.

Bonus har under våren 2009 varit ett starkt kritiserat ämne. Flertalet skandaler har varitbelysta av media, ledare har antingen tagit emot eller efter kritik avstått från bonus i denrådande lågkonjunkturen. I denna studie behandlar vi det omtvistade ämnet bonus som ensymbol där vi söker förståelse för laddningen ordet bonus har fått. För att komma så näraverkligheten som möjligt valde vi att utföra en kvalitativ fallstudie på två företag somanvänder symbolen bonus. Studien kommer inte att resultera i en generaliseringsteoribland företag i allmänhet utan ämnar inge förståelse för specifika situationer.Förhållandet kring varje företag är unikt och måste då också behandlas därefter, studienkommer därför visa hur det kan vara inte hur det är.Vi kommer i studien ta er genom tre steg med början i empirin, för att sedan låta dig tadel av vår tolkning av ordet bonus.

Sammanfattning Att vara lärare i dagens skola ställer andra krav än vad gårdagens skola gjorde. En förändring är, att lärarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan läraren måste finna sitt eget sätt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstående förändring, uttrycker flera lärarestudenter svårigheter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder måste man själv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrån sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats är att försöka identifiera hur lärares ledarskap konstrueras, från intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.

Bakgrunden till studien grundar sig i ett ökat fokus på hälsofrämjande arbete i arbetslivet. För att utveckla ett mer hälsofrämjande förhållningssätt har ledaren en viktig funktion, en aspekt vi beslöt oss för att studera närmare. Uppsatsen är en intervjustudie av kvalitativ karaktär, där sex ledare samt en hälsopromotor i Lunds kommun har intervjuats. Syftet med studien är att belysa ledarnas arbete med, och deras uppfattningar om hälsofrämjande arbete. Vi identifierar de insatser som utförs för att främja hälsa på arbetsplatser, samt studerar de olika sätt på vilka ledarna inhämtar och vidarebefordrar kunskap inom området.