Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur SIBA AB:s storytelling påverkar de anställda. Uppsatsen utgår ifrån att storytelling kan ses som ett ledarskapsverktyg och undersöker därför hur de anställda påverkas av Fabian Bengtssons tillämpade ledarstil under rådande påfrestande situation föranledd av marknadsförändringar inom hemelektronikbranschen.Forskningsfrågor:Hur kan en ledare påverka de anställdas attityder till företaget under påfrestande situationer på marknaden?Hur kan storytelling fungera som ledarskapsverktyg för detta genom att öka de anställdas engagemang och intresse.Genomförande: Fallstudien på SIBA AB baseras på en kvantitativ och kvalitativ studie samt en narrativanalys av den pågående reklamkampanjen ?I Fabians värld?. Det empiriska materialet består av en enkätundersökning ställd till 75 anställda och en skriftlig intervju med Fabian Bengtsson samt en narrativanalys som innefattar fem reklamfilmer.Slutsatser: Det framgår av analyserna av det empiriska materialet att kommunikationsverktyget storytelling genom reklamkampanjen har haft en positiv påverkan på de anställda och skapat en uppfattning om ledarens ledarstil. Det framgår även att ledare genom storytelling kan påverka anställdas attityder och intresse för företaget.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som präglar processen mot en jämnare köns-fördelning på samhällets högre chefspositioner. Den inleds med en kartläggning av aktuell forskning, som omfattar områdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. Utifrån analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primära syfte är att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer på chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsättningarna för kvinnli-ga chefer och Ledare. Det sekundära syftet är att motivera upplägget på en ledarskaps-utbildning, som både möjliggör en könsutjämning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Inom Försvarsmakten och civila företag utbildas chefer som förväntas kunna leda andra i strid eller civilt. Ledarskap är otroligt viktigt i Försvarsmakten. En stor del av Försvarsmakten består av just ledarskap. En av åtskilliga kurser som används i detta ämne är utveckling av grupp och ledare (UGL). Kursens innehåll kan lätt kopplas mot teorin utvecklande ledarskap som handlar om vad UGL vill uppnå.

I en pilotstudie undersöktes vilka beteenden som går att observera i en gruppmötessituation. Först utformades och utprovades ett observationsschema med olika beteenden som kan förekomma i gruppdiskussioner. Dessa beteenden observerades och noterades av två observatörer i två olika diskussionsgrupper. De variabler som hade ett starkt samband med varandra slogs samman. De variabler som hade en låg observationsfrekvens togs bort medan de kvarstående låg till grund för huvudstudien.

Det går inte att utbilda sig till chef men jobbet som chef underlättas om man har utbildning. Enligt vår empiriska grund så är den bästa kombinationen att lära sig det både praktiskt och teoretiskt, utbildningen är en genväg till en chefsposition. Chefen kan däremot utvecklas om man utbildar sig under tiden som man jobbar..

Fokus för ledarskapsforskningen har under det senaste århundradet genomgått en rad förändringar. Sedan början av 1900-talet har man intresserat sig för olika aspekter i ledarskapets utformning. Idag fokuserar forskningen på det situationsanpassade ledarskapet, det vill säga att det inte finns ett bästa sätt att leda, utan att det är omständigheterna som avgör hur ledarskapet skall utformas. Organisationer befinner sig enligt Alvesson (2009) i ständig förändring. För att en organisation ska vara effektiv är det av avgörande vikt att ledningen är villig att implementera förändringar och planera för dem.

Ledarskap finns på flera platser i samhället och kan se ut på olika sätt. Det är något som alla känner till eller har kommit i kontakt med på ett eller annat sätt. Likt ord som lycka eller kärlek är ledarskap subjektivt och öppet för tolkning. Vissa hävdar att ledarskap är en medfödd förmåga medan andra menar att det är en förmåga som kan tränas upp. Ledarskapets speciella karaktär med sin skiftande betydelse och utseende fick oss att skriva det här arbetet.

EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgått en större förändring genom en investering i en presslinje. Förändringsprocessen har påverkat pressoperatörernas psykosociala arbetsklimat.Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala arbetsklimat och hur förändringen har påverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna på pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jämfört med före förändringen och hur man som ledare kan förbättra och skapa ett klimat för ökad motivation.Tillvägagångssättet för insamlingen av primärdata har skett genom en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen var övergripande inom problemområdet och användes som underlag för intervjuerna.

Bakgrund: På senare år har man inom forskningen gått från att se projekt som ett verktyg till att se det som temporära organisationer. Genom detta nya synsätt tydliggörs skillnaderna mellan ett projekt och en permanent organisation och de specifika förutsättningar utefter vilka en projektledare har att arbeta från. För att ett samarbete skall kunna fungera och för att medarbetare skall våga följa sin ledare är existensen av förtroende mellan ledare och medarbetare av stor vikt. Då den temporära organisationen ger projektledaren bestämda förutsättningar i dennes arbete borde även detta påverka projektledaren i arbetet med att skapa förtroende för sig själv inom projektgruppen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur projektledaren skapar förtroende för sig själv inom projektgruppen utifrån dennes roll och de förutsättningar som den temporära organisationen innebär.

Dagens samhälle präglas av en vilja att göra karriär. Att göra karriär innebär för många att bli chef eller att på något sätt nå en ledande position där man har makten att bestämma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man är en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriär. Det saknas dock forskning som fokuserar på hur man blir en Ledare. Alltså vilka faktorer och egenskaper som är viktiga eller avgörande för att man ska nå sin målsättning att bli just chef.Syftet med denna uppsats är att belysa de faktorer som banar väg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Syftet med uppsatsen Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nätverk ? en fallstudie var att ta reda på vilket ledarskap som leder till ett nätverk som främjar det Reggio Emilia inspirerade arbetet i förskolorna. Min frågeställning för arbetet var ?Vilken inverkan har ledarskapet vid nätverksträffarna haft på de enskilda pedagogernas förmåga att reflektera tillsammans, genomföra dokumentationer och utforskande projekt?? För att få svar på frågeställningen så har jag studerat litteratur och deltagit vid 18 av 20 nätverksträffar i en kommundel under perioden augusti till december 2006 i fem olika nätverk och gjort observationer samt delat ut en enkät till alla deltagare med öppna och slutna frågor.Jag kom fram till att ledarskapet och innehållet i de olika nätverken varierade och att det påverkades av ledarskapet. Pedagogerna reflekterade tillsammans på olika sätt.

Problemformulering: . Idag såväl som historiskt har chefspositionerna dominerats av män, vilket har resulterat i att de flesta människor förknippar en ledare med en man. På den svenska arbetsmarknaden innehar män sammanlagt 71 procent av alla chefspositioner (SCB 2008). Framgångsrika ledare beskrivs således ofta av vad som vanligtvis associeras med maskulinitet. Den maskulina könsmärkningen av ledarskapet har bland annat bidragit till att minska kvinnliga chefers handlingsutrymme att utöva ledarskap jämfört med män.

EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgått en större förändring genom en investering i en presslinje. Förändringsprocessen har påverkat pressoperatörernas psykosociala arbetsklimat. Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala arbetsklimat och hur förändringen har påverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna på pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jämfört med före förändringen och hur man som ledare kan förbättra och skapa ett klimat för ökad motivation. Tillvägagångssättet för insamlingen av primärdata har skett genom en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen var övergripande inom problemområdet och användes som underlag för intervjuerna.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur emotionellt lönearbete förekommer i en större organisation. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där vi genomfört intervjuer med både medarbetare och Ledare. Vi har utgått från fyra frågeställningar som vi besvarat med hjälp av flera olika teorier som kopplat samman med vårt empiriska material. Vår teoretiska referensram innehåller bland annat Hochschilds (2012) teorier om emotionellt lönearbete, Goffmans (2009) teorier om roller och regioner samt Nilssons (2005) teorier om ledarskapsegenskaper.Undersökningen visar att det finns vissa känsloregler att förhålla sig till inom organisationen, för ledarna handlar det om att vara en förebild medan det för medarbetarna handlar om att skapa en positiv sinnesstämning hos sina klienter. Olika sätt att hantera känslor i arbetet är bland annat att skapa distans mellan sig själv och den man arbetar mot (medarbetaren för ledarna och klienterna för medarbetarna) och att vara förberedd inför svåra situationer.

Anställda i det studerade kunskapsföretaget verkar undervärdera vikten av det ledarskap den formelle ledaren utövar. Detta har vi illustrerat med en egenhändigt konstruerad ?tonåringsmetafor?. Vidare har vi kommit till slutsatsen att informella ledare och en stark företagskultur är faktorer som på ett framgångsrikt sätt kan komplettera ovan nämnda ledarskap..