Syftet med uppsatsen är att undersöka nytillsatta förstalinjes chefers upplevelser i en nyskapad tjänst, som benämns funktionschef, med 50 procent arbete i produktionen och 50 procent chefsuppgifter. Cheferna har tillträtt tjänsten internt och har ingen erfarenhet av ledarskap sen tidigare. Uppsatsen bygger på nio intervjuer och materialet analyserades genom en grundläggande kvalitativ metod. Resultatet visar att funktionscheferna upplever det positivt att ha blivit internt tillsatt till tjänsten då de har en större förståelse för myndigheten och arbetsuppgifterna samt en kännedom om sina medarbetare. Funktionscheferna upplever att en tjänst med två befattningar, arbete i produktionen och chefsuppgifter, är positivt för egen utveckling och gynnar arbetsgruppen och myndigheten.

Målet med examensarbetet har varit att ta fram teoretiskt underlag och en beräkningsmodell. Detta ska beskriva hur kabeltyp, kabellängd, kabelarea samt effektfaktor påverkar spänningsfallet över ett 400 Hz ledningssystem.Mätningar har utförts på två olika kablar som används i det aktuella systemet. En av kablarna var symm­et­riskt uppbyggd med 7 ledare, där respektive fas bestod av två ledare förskjutna 180° från varandra runt nolledaren. För att åstadkomma 115/200V 400 Hz, användes en 90 kVA frekvensomformare. Belastningen som användes var en resistiv, induktiv samt en kapacitiv belastning.

Floorball is currently the second largest sport in Sweden, yet there is a low ethnic diversity. This study aims to describe, explain and understand how the leaders in Swedish floorball perceive the work with ethnic diversity from the Swedish Floorball Federation and within the associations they seem. The questions of the study are: How do leaders perceive that the Swedish Floorball Federation works to promote ethical diversity in the within the federation? How do the leaders describe their own efforts to promote ethnic diversity within their team / association? How do the leaders perceive their role in increasing ethnic diversity? How do the leaders perceive the sport as an integration arena? The study was based on a qualitative method with semi-structured interviews. The respondents were eight leaders from four different associations, two leaders from each association.

Vår studies syfte var att undersöka hur ledare inom den offentliga sektorns sociala område förvaltar sin makt i möten med sina medarbetare. Vi bestämde oss därför för att följa med tre ledare inom en kommuns sociala område, under möten med deras medarbetare. Vi ville därigenom få en fördjupad kunskap och förståelse om fenomenet makt. Våra forskningsfrågor var följande; Hur manifesteras makten i mötena? Vad händer i maktrelationerna? Vilka medel och resurser kommer där till användning? I denna undersökning valde vi att använda oss av metoden deltagande observation då vi bedömde att den var lämpligast för att kunna nå fram till vårt syfte.

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvägagångssätt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan använder i sina ledare för att försöka övertyga läsarna. Tidningarna står nära varandra politiskt, men ändå inte på precis samma punkt på den politiska skalan, så det var då intressant att se om deras syn på valen skilde sig åt. För att komma fram till detta har jag använt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrån hermeneutiska förhållningssätt gällande min egen förförståelse.

Inom varje organisation så finns det en egen ledarskapsstruktur, som oftast har den manliga normen som utgångspunkt. Denna norm har föreställningar om vilka egenskaper ledare bör ha. I dagens läge har alltfler kvinnor fått chefs-/ledarskapspositioner. Dock anses dessa kvinnor vara bristfälliga då de har mjuka egenskaper i sitt ledarskap - egenskaper vilka ofta ställs i kontrast till det manliga ledarskapet. För att skapa en viss ledarskapsstruktur använder sig dagens organisationer av individers personligheter och egenskaper.

Denna kandidatuppsats behandlar det arbete som konsulter från tre konsultfirmor inom chefsutveckling bedriver. Syftet är attbeskriva och jämföra dessa tre konsultfirmors utbildningsverksamhet gällande ledare med särskilt fokus på ledarutveckling ochledarskapsutveckling. Detta syfte har brutits ner till tre frågeställningar för att besvara hur dessa tre konsulter uppfattar vadledarskap innebär, hur konsulter arbetar med utbildningsprogram för ledare gällande utveckling samt vilka likheter och skillnadersom finns mellan konsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram för utveckling. Den undersökningsmetod som jagvalde att använda är kvalitativa intervjuer. Denna studie utgår vidare från en hermeneutisk ansats där det inte går att säga att detresultat som jag har tolkat genom teori och förförståelse är en absolut sanning.

Uppsatsen avser att undersöka unga nyanställdas motivation till att bli chefer i dagens samhälle. Frågeställningarna som används i uppsatsen är: Hur ser föreställningarna ut hos nyanställda om chefskap i relation till ledarskap? Hur ser nyanställda på de förväntade kraven som ställs på chefer idag? Vill nyanställda bli chefer i framtiden, och i sådana fall varför/varför inte? Syftet med uppsatsen är att undersöka unga nyanställdas motivation till att bli chef och även undersöka vilken ledarstil som uppskattas mest hos en chef utifrån de anställdas perspektiv. I teorikapitlet behandlas därför ledarskapets utveckling samt olika ledarstilar. Vi har även belyst begreppet chef och vad det representerar, samt skillnaden mellan en chef och en Ledare.Med frågeställningarna som utgångspunkt har vi genomfört en kvalitativ studie och använt oss av intervjuer.

Uppsatsen syftar till att analysera hur ledare i olika typer av organisationer uppfattar sitt ledarskap i förhållande till den organisationstyp de verkar inom. Med organisationstyp avser vi ideell, privat och offentlig organisation. Vår utgångspunkt är att analyser detta utifrån de förutsättningar för ledarskap som organisationstypen ger, till exempel i form av organisationskultur, samt utifrån faktorer som kommunikation, handlingsutrymme och ledarens uppgifter.Den metod vi använt är kvalitativ och bygger på sex intervjuer med ledare inom ovan nämnda organisationstyper och fokus för intervjuerna har legat på ledaren egen uppfattning om sitt ledarskap.Vi har funnit att likheterna mellan de olika ledarskapen är tydligare än skillnaderna och att de skillnader som återfinns till stor del kan kopplas till respektive organisationstyps mål. Dessa skillnader kan bero på dels de förutsättningar som varje specifik organisationstyp ger, och dels ledarnas förmåga att anpassa sig till de krav som ställs på ledarskapet i olika situationer..

Under de senaste tre decennierna har populära managementböcker erbjudit snabba och enkla recept för hur ledare ska leda personal på ett effektivt sätt. Dessa böcker har blivit bästsäljare och har inspirerat många ledare inför nya utmaningar angående personalfrågor. Kända managementförfattare har alltså stor påverkan för hur individ och ledarskap uppfattas i samhället, samt för att förstärka en viss vision om hur människors beteende borde utformas för att företagsmässiga mål skall kunna uppnås. Denna studies syfte var att öka förståelsen för populär managementlitteraturs maktdimensioner. Tre bästsäljande managementböcker från sekelskiftet analyserades genom en foucaultinspirerad diskursanalys, med fokus på styrningsmentalitet, disciplin och människosyn.

Uppsatsen undersöker tre fiktiva medietexter, två serier och en film, samt 82 ledarporträtt i tidningen Veckans Affärer. Genom en hermeneutisk ansats tolkar vi medietexterna för att se om det finns en skillnad i hur män och kvinnor i ledarposition framställs. Vi analyserar såväl det som framställs i bilder som det sagda och skrivna i dessa medietexter. Uppsatsens teoretiska bas utgörs av relevanta teorier i ämnena företagsekonomi, medie- och kommunikationsvetenskap samt genusvetenskap. Vi använder oss av teorier för medieanalys i kombination med teorier kring ledarskap och genus för att skapa en så heltäckande teoretisk bas som vi anser krävs för att uppfylla vårt syfte.

Sjuksköterskan behöver stärka professionens identitet och ta sin plats som Ledare. Sjuksköterskans ledarroll är en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna, för att kunna bedriva en kvalitetssäker omvårdnad. För att utöva ett gott ledarskap krävs det att sjuksköterskan innehar kunskap i ledarskap och har en god självkännedom. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan som ledare av vård. I resultatet framkom kategorierna; Ledarskapstilar, Faktorer som påverkar ledarbeteendet, Förhållningssättets betydelse och Professionens komplexitet.

Studien utgick från de vetenskapliga frågeställningarna: ?Hur yttrade sig klimatskepticism i Dagens Nyheter, Verdens Gang, The Times och The New York Times under perioden 1:a januari till 30:e juni år 2010?? och ?Hur skiljde sig rapporteringen mellan dessa tidningar?? För att kunna svara på dessa frågor användes gestaltningsteori och kvalitativ metod. Med kvalitativa textanalyser samt gestaltningsanalys undersöktes hur tre olika gestaltningar yttrade sig i fyra ledare och fyra reportage. De gestaltningar som studien baserades på var ?vetenskaplig osäkerhetsgestaltning?, ?tvetydighetsgestaltning? och ?ekonomisk gestaltning? som alla i tidigare forskning har gått att koppla till klimatskepticism.

Bakgrunden till denna studie, är ett intresse som väcktes vid ett tidigare projektarbete i utbildningen. Där ungdomar intervjuades bland annat om hur en bra lärare bör vara. Studiens syfte var att undersöka några lärares och elevers syn på vilka egenskaper/kvalitéer en lärare bör ha som Ledare. De data vi har använt oss av gällande detta specifika område är från skollagen, styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och från våra respondenter via intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ metod, då vi lagt fokus på att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland respondenterna, som var sex elever och fyra lärare Något som framkom i undersökningen är att läraren bör vara positiv för att smitta av sig på elevgruppen, för att ge förtroende bör läraren vara rättvis, konsekvent och lyhörd.

Syftet med rapporten var att beskriva varför idrottsföreningar inte internutbildar sina Ledare. Vidare syftade rapporten till att analysera vilka faktorer i det befintliga samarbetet mellan idrottsföreningarna och SISU idrottsutbildarna som gjorde att samarbetet fortsatte samt att analysera vilka avgörande faktorer som gjorde att idrottsföreningarna avstod från ett samarbete med dem. I resultatet visade det sig att några av föreningarna inte hade tillräcklig kunskap om vad SISU idrottsutbildarnas arbete gick ut på, andra faktorer såsom avstånd till utbildningar, ovilja från ledarnas sida, glömska och ett bristande engagemang från SISU idrottsutbildarnas sida, var avgörande då föreningarna avstod från ett samarbete med dem. De som har eller har haft ett samarbete med organisationen tycker att den personliga kontakten är viktig för att samarbetet skall fortsätta. Fördelarna med samarbetet har varit de resurspengar som klubben tillgår via lärcirklarna.