Den arabiska våren är ett uttryck som kom att användas i svensk media under revolutionerna som ägde rum ibland annat i Nordafrika under vintern/våren 2010-2011. Revolutionerna fick stor uppmärksamhet i medierna och många ledare behandlade ämnet i svensk press under denna period. Framställningen av händelserna i dessa ledare handlade om bland annat kampen för demokrati, folket som kämpade mot illvilliga despoter samt Västvärldens förhållningssätt till konflikterna och regionen. Vi ville se om dessa förändringar i Nordafrika har påverkat sättet som media framställer regionen. Det har bedrivits postkolonial forskning om framställningen av Orienten, och när nu tillfälle gavs att få studera detta ur en ny angreppsvinkel väcktes vårt intresse.

Syftet med denna studie var att undersöka offentliganställdas upplevelser av en gemensamt antagen värdegrund och dess betydelse för verksamhetens uppdrag och mål samt vilka faktorer som påverkade deras möjligheter att tillämpa värdegrunden i sitt arbete. En intervjustudie genomfördes med sju anställda från en polismyndighet (n=4 medarbetare, n=3 ledare). Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att värdegrunden betraktades som ett politiskt dokument utan egentlig verksamhetsförankring. Medarbetarna såg inte värdegrundens praktiska betydelse för deras yrkesutövning, då de i huvudsak agerade utifrån erfarenhet och sin egen etik och moral för samhället och medborgarnas bästa.

Kompetenta ledare är en förutsättning för framgångsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar på så sätt till utveckling av individer för organisationers bästa. Därmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare på bästa möjliga sätt. Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vårt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av Lantmännens traineeprogram. Vårt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrån kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 där två specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera på olika aspekter av medlemskapet. Därmed fördes en diskursiv kamp mellan de båda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebära för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera på den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgångspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.

Motivation av personal har länge varit en viktig fråga för företag. Men de som har till uppgift att motivera personalen det vill säga cheferna, behöver också vara motiverade. Vi anser att detta är mycket viktigt och något som man idag glömmer bort när man ska genomföra organisationsförändringar av reengineeringkaraktär. Vi har därför i denna uppsats tittat på hur man kan använda Michael Maccoby´s teorier för att motivera ledare, till att driva och genomföra en reengineeringsprocess. Maccoby kategoriserar in ledare i olika kategorier vilka motiveras på olika sätt.

Uppsatsens titel: Löneformer inom fastighetsmäklarbranschen ? hur ledningen kan påverka fastighetsmäklarnas motivation med olika löneformer samt fördelar och nackdelar med att erbjuda dem. Författare: Jasmina Bahonjic & Selma Glamocic Handledare: Eva Berggren Examinator: Titti Eliasson Problemformulering: Hur kan ledningen påverka fastighetsmäklarnas motivation med olika löneformer? Bakgrund: Provision är den löneform som är den mest vanliga i fastighetsmäklarbranschen. Provision är dock inte den enda löneformen som förekommer i branschen utan även fast lön samt en kombination av fast lön och rörlig lön förekommer, men i mycket mindre utsträckning. Mäklare som är medlemmar i Mäklarsamfundet anser att provisionslönerna är en av de sämsta sakerna med mäklaryrket, dock är det i slutändan ändå ledningen som bestämmer löneformen. En av ledningens viktigaste uppgifter är att styra och motivera sina anställda, och olika löneformer har en påverkan på just styrning och motivation.

Anledningen till att vi antar att kyrkoherdarna har en starkare värdegrund än ledare i privat och offentliga organisationer grundar sig i ett personligt engagemang. Vi brinner för frågor angående ledarskapsutveckling, en vilja till förståelse och en förändring till att få ledare att helt enkelt växa som ledare. Vår utgångspunkt ligger i ett antagande att kyrkoherdar har ett starkt värdesystem och därmed även en förmåga till att leda sin församling på ett etisk, människovänligt sätt.Syftet med den här uppsatsen är att analysera vad som påverkar och utmärker fyra kyrkoherdars ledarskap. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kyrkoherdar inom Lunds stift. Som ett komplement till vår bakgrund har vi även genomfört en kvalitativ intervju med en ärkebiskop.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i riskbeteende för ätstörningar hos tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes på strategiskt utvalda gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkätformulär. Resultatet visade på signifikanta skillnader inom kategorierna ?hetsätning?, ?att anse sig utöva en idrott som kräver en viss vikt? samt att ?ha blivit tillsagd av tränare/ ledare att gå upp i vikt?.

Sammanfattning Bakgrund: Sedan 1988 har det i Sverige varit lagstadgad revision för alla aktiebolag. Denna revision innefattar både räkenskapsrevision och förvaltningsrevision. Enligt en svensk utredning om den lagstadgade revisionen för alla bolag är det föreslaget att förvlatningsrevisionen skall avskaffas helt. Om denna tas bort försvinner även revisorns uttalande om att bevilja styrelse och vd ansvarsfrihet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ledningens inställning och nytta av förvaltningsrevisionen samt att utreda ifall även ledningen främjas, genom en förbättrad och smidigare relation till ägarna, av förvaltningsrevisionen.Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har en internetbaserad enkät med en kvantitativ insamlingsmetod använts. Denna undersökning har skickats via mail till styrelse och vd genom ett tillgänglighetsurval.

Detta är en kvalitativ studie, som behandlar lärares ledarskap och elevers självkänsla. Syftet är att genom intervjuer tolka, analysera och beskriva hur några lärare genom sitt ledarskap anser sig stärka elevernas självkänsla. Metoden som användes var personliga intervjuer med halvstrukturerade frågor med fem lärare verksamma på tre olika skolor i årskurs 1-5. Resultat blev att lärarna genom sitt ledarskap ansåg sig stärka elevernas självkänsla. I första hand genom att uppmuntra prestationer men de ansåg sig även beakta de emotionella aspekterna då de ser varje enskild elev, respekterar deras integritet och bekräftar dem för den de är..

Så mycket som 83 % av alla företagsförvärv misslyckas med att öka aktieägarvärde och hela 53 % minskar till och med i aktieägarvärde (Daniel & Metcalf, 2001). Det är mycket lättare att göra själva affären, än att få den att fungera menar Nguyen & Kleiner (2003). Misslyckade företagsförvärv beror oftast på kulturella skillnader mellan företag och implementering av företagskultur är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt företagsförvärv (Lodofors & Boateng, 2006).Syftet är att undersöka implementering av företagskultur efter ett företagsförvärv och att kartlägga ledningens och mellanchefernas egna upplevelser av framgångsfaktorer och svårigheter under processen.I den teoretiska referensramen definieras företagskultur och beskrivs utifrån ett flertal kulturella nivåer där värderingar får särskild uppmärksamhet då studien fokuserar på värdegrundsarbete. Det görs även en beskrivning av olika sätt att utveckla kulturer på. Vidare beskrivs faktorer som ledning och chefer bör ta hänsyn till vid implementering av företagskultur.

Sociala medier. Vi delar med oss av vad vi tycker och känner. Vi delar bilder på vår familj och det senaste bullbaket till våra 600 ?närmaste vänner?. Vi kommenterar och gillar andras inlägg.

En tränare har en betydelsefull roll med möjlighet att fostra och påverka ungdomar, det är således en viktig roll som bör belysas. Syftet med studien var att beskriva vad friidrottstränare bör ha för egenskaper i sitt ledarskap, samt beskriva hur de själva uppfattar sin ledarstil och sin tränarroll. Studien gjordes utifrån en kvalitativ metod där 10 friidrottstränare intervjuades. Det resultat som framkom var att för friidrottstränarna innebär ledarskap att vägleda de aktiva mot uppställda mål. Det handlar om att möta varje individ och skapa förutsättningar för de aktiva att lyckas och utvecklas både som idrottare och person.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, svenska ledare anpassar sitt ledarskap i mötet med andra kulturer. Tyngdpunkten ligger på att undersöka ledares reflektioner omkring kultur och ledarskap samt ta reda på hur interkulturella erfarenheter påverkar arbetsrollen och ledaren som person.Metod: Uppsatsen arbetar med en kvalitativ undersökningsmetod, tre intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. Litteratur och artiklar inom områdena ledarskap, kultur och kommunikation har studerats för att samla information till den teoretiska referensramen.Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att man som ledare verksam över nationsgränser blir tvungen att anpassa sig i mötet med andra kulturer. Ett situationsanpassat ledarskap är därmed nödvändigt. Interaktionen skiljer sig från kultur till kultur, därför bör man känna till de skillnader som råder.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ledare på en bank upplever att de kan lära och utvecklas som ledare. Detta genom feedback, medarbetare, omvärlden och om­organisationen. Studien är av kvalitativt slag och har ett fenomenologiskt perspektiv. Data­insamlingen gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet i relation med tidigare forskning och teorier visar på att när reflektion görs så sker lärande och utveckling.